Minnesdagen över Förintelsens offer

I dag är det den 27 januari vilket är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper. 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag.

Drygt 6 miljoner judar, och uppskattningsvis 1 miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer under förintelsen. Nazisterna förde noggrann bok över antalet judar som mördades. Men varken de eller deras kollaboratörer var så noga med att föra bok över hur många romer som mördades. Därför kan man bara grovt uppskatta antalet romska offer, en del källor nämner 500.000 medan andra nämner 2 miljoner. Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig.

I dag ser vi åter hur människor behandlas illa på grund av sitt ursprung, sin tro och sin etnicitet. Rasismen, antisemitismen och antiromanismen (antiziganismen) ökar kraftigt. Extrema religiösa och politiska grupper på höger- men även på västerkanten sprider hat mot judar och romer. Sociala medier fylls med konspirationsteorier med udden riktat mot de båda grupperna, särskilt så här i ekonomiska kristider. I flera europeiska länder har hatbrotten mot judar och romer ökat och allvarliga terrorattentat har riktats mot framförallt judar.

Människor misshandlas och mördas för att de är romer och judar. I de östra delarna av Europa ekar slagord som hetsar mot romer och i de västra delarna hetsas det mot judar. På olika sätt görs de till syndabockar för majoritetssamhällets motgångar. Därför är det är de än mer viktigt att vi inte glömmer vår historia så att den inte upprepar sig, och därför är minnesdagen för Förintelsens offer extra viktig för oss, låt oss aldrig glömma det fruktansvärda som hänt, låt oss gemensamt mota bort ondskan innan den kväver oss!

Barnen på bilden överlevde Auschwitz, de befriades av sovjetiska soldater den 27 januari 1945. Den har tagits ur en film som visar befrielsen av Auschwitz som gjordes av filmenheten från 1:a ukrainska fronten. Barnen heter Tomasz Szwarz, Alicja Gruenbaum, Solomon Rozalin, Gita Sztrauss, Wiera Sadler, Marta Wiess, Boro Eksztein, Josef Rozenwaser, Rafael Szlezinger, Gabriel Nejman, Adek Apfelbaum, Hillik Apfelbaum, Mark Berkowitz, Pesa Balter, Rut Muszkies, Miriam Friedman samt tvillingarna Miriam Mozes och Eva Mozes som bär stickade mössor.

Text. Mikael Good. Foto: Alexander Voronzow/SUB/Wikimedia/Public Domain

Förintelsens minnesdag 27 januari 2021

I dag är det den 27 januari vilket är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau av sovjetiska trupper. 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag. Runt om i Sverige anordnas minnescermonier men till följd av pandemin sker de allra flesta digitalt.

Porajmos - Den romska förintelsen

Den 27 januari är det 70 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den Röda armén. I lägret mördades judar och romer från så gott som hela Europa och sovjetiska krigsfångar, polacker samt ett mindre antal människor av andra nationaliteter fick arbeta i lägret tills de dog. 1,1 miljoner människor dog i Auschwitz-Birkenau. År 2005 deklarerade FN den 27 januari som internationell minnesdag för förintelsens offer.

Porajmos är den romska beteckningen för förintelsen. Porajmos är romani och betyder förtärande eller förstörelse. Vid sidan om judarna drabbades romerna hårdast av nazisternas brutala raspolitik. På östfronten förföljdes de och mördades av speciella insatsgrupper som nazisterna hade inrättat för att leta upp och likvidera judar och romer. Hundratusentals romer från ockuperade länder i Europa fördes till arbets- och utrotningsläger i Polen. Det totala antalet romer som mördades av nazisterna och deras medlöpare är svårt att fastställa men de flesta forskarna talar om att runt 500 000 romer mördades under Porajmos. Svårigheten att ange en exakt siffra för hur många romer som mördades förklaras av bristande dokumentation och på att många romska familjer och samhällen utraderades.

Förföljelsen av romer borde ha begravts i Europa i och med nazismens fall i maj 1945. Under Porajmos slogs mycket av romernas kultur, historia och sociala struktur i spillror. De få strukturerna som bestod togs ifrån dem när länderna i östra Europa hamnande bakom järnridån. I Västeuropa fortsatte diskrimineringen efter kriget och romer behandlades som andra klassens medborgare i många västeuropeiska länder. Det skulle dröja till 1979 innan det federala parlamentet i Västtyskland slutligen erkände nazisternas folkmord mot romer och det skulle dröja ända till 2012 innan Tysklands förbundskansler Angela Merkel avtäckte ett minnesmonument över förintelsens romska offer i Berlin. Minnesmärket är en viktig symbol i kampen mot diskriminering och förtryck av Europas romska minoritet.

Sedan Sovjetunionens fall har romernas situation förvärrats i framförallt de östra delarna av Europa. Romer diskrimineras och behandlas som andra klassens medborgare i många östeuropeiska länder. I länder som Ungern och Rumänien har folkmobbar anordnat våldsamma antiromska pogromer. Romer har misshandlats och till och med mördats. Rapporter om förföljelse av romer har även strömmat in från Italien, Frankrike, Nederländerna, Österrike och England. Inte ens Sverige är förskonat från pogromer. I Högdalen utanför Stockholm dog en romsk man från Rumänien i sviterna av de brännskadorna han ådrog sig när lägret som han bodde i sattes i brand i vad som misstänks vara en mordbrand. I Habo och Perstorp har aggressiva folkmobbar angripit och misshandlat romer och försökt driva bort dem från samhällena. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har andelen hatbrott mot romer ökat kraftigt de senaste åren.

Så sent som 1965 fick romer rätt att bosätta sig och gå i skola i Sverige. År 2000 drygt 500 år efter att de första romerna kom till Sverige erkändes de som en nationell minoritet. Det var först då som deras inkluderingen i det svenska samhället började på allvar. Det skapades lagar som reglerar deras rättigheter och skyldigheter. Även om vi gjort framsteg i Sverige har vi fortfarande långt kvar tills romerna har samma rättigheter som etniska svenskar. Fortfarande utsätts många svenska romer för diskriminering och kränkande behandling på sjukhus, arbetsplatser, campingplatser, butiker, restauranger, bussar, hotell med mera.

Det har gått 70 år sedan nazisternas folkmord på romer uppdagades. Det är mer än dags att vi lägger vår mörka europeiska historia bakom oss och inkluderar romerna som är Europas största minoritetsgrupp i vår gemenskap och vårt samhälle där de hör hemma. Opre Roma!

Text: Mikael Good

I dag är det minnesdagen för förintelsens offer

Den 27 januari för 67 år sedan befriades förintelse- och dödslägret Auschwitz-Birkenau av Röda armén. Till minne av den händelsen firar vi idag minnesdagen över förintelsens offer. Dagen är också en symbol mot intolerans, främlingsfientlighet och antisemitism.

År 1989 så lyssnade jag på ett föredrag om Auschwitz som en gammal judisk man som varit fånge där höll. Jag kommer tyvärr inte ihåg hans namn men vi kan kalla honom Josef. Josefs historia var skrämmande och jag minns att jag baxnade över den grymhet och den inhumanitet som han beskrev. Människor hanterades värre än djur i Auschwitz-Birkenau. Några dagar innan de sovjetryska soldaterna befriade Auschwitz så evakuerades Josef tillsammans med 66 020 andra fångar till andra läger. Josef hamnade efter hemska och omänskliga strapatser där många av hans medfångar dukade under i koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Där fick han uppleva ännu mer omänsklig och förnedrande behandling från lägervakterna innan Bergen-Belsen slutligen befriades av brittiska soldater den 15 april 1945. Jag kan för mitt liv inte begripa hur tyskarna kunde utsätta sina medmänniskor för en sådan omänsklig ja rent ut sagt djävulsk behandling...

Efter det starka och hjärtegripande föredraget gick jag fram till Josef presenterade mig och började samtala med honom, jag berättade för honom att jag besökt Bergen-Belsen som 12-åring och hade blivit djupt berörd av de bilder och de berättelser som jag sett och läst där. Josef tog min hand tittade mig djupt i ögonen och sa med allvarlig stämma:
 - Mikael lova mig att du aldrig glömmer det du tidigare sett, läst och det du hört denna kväll, detta får aldrig hända igen."
Jag gav Josef mitt löfte att aldrig glömma förintelsen. Idag är detta löfte viktigare än någonsin när de flesta ögonvittnena har dött och förintelseförnekarna runt om i världen bara blir fler och fler. Så länge som jag lever så kommer jag aldrig att glömma vad jag sett och hört. Därför bär jag en Davidsstjärna runt min hals som en ständig påminnelse av löftet som jag gav till Josef.

Det är viktigt att aldrig glömma sin historia, historien har en otäck förmåga att återuppstå i nya otäcka former. Se bara på Kambodja, Rwanda och det forna Jugoslavien där folkmord har skett helt nyligen. I dag pågår en form av etnisk rensing i Somalia och hundratusentals oskydiga män, kvinnor och barn riskerar att duka under av svält på grund av krigsherrarnas skoningslösa terror. Från Norkorea kommer skrämmande rapporter om att människor sätts i arbetsläger eller avrättas för sin kristna tros skull.

Those who cannot learn from history are doomed to repeat it.
(De som inte kan lära av historien är dömda att återuppleva den.) 
George Santayana


Minnesmärket över förintelsens offer i koncentrationslägret 
Bergen-Belsen. Juni 1980.

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

http://www.chasid68.blogspot.com/