De stora förväntningarna som hade byggts upp på nätet inför lanseringen av den nya Leicakameran har mötts med en storm av missnöjda kommentarer och blogginlägg. Det verkar tyvärr som om Leica har lyckats med bedriften att måla in sig själva i ett hörn...

En överprissatt kamera med fast zoom och APS-C format, som kanske hade fått en och annan kameranörd att höja på ögonbrynen år 2007 duger inte år 2013! Smält ned alla Leica X Vario som ni tillverkat och börja om på ny kula. Bygg in en elektronisk sökare i kamerahuset och sätt dit en M-bajonett. Skulle den nya kameran kosta runt 20.000 kronor tror jag att ni skulle få fler beställningar än vad ni skulle kunna leverera och framförallt skulle ni kunna få merförsäljning på M-optik vilket ni inte får idag. Jag tror inte att den nya kameran skulle parasitera på försäljningen av M-kameror men många M-ägare skulle säkert göra sig av med sina Fuji- och Sonykameror som de har som komplement till sin M-kamera till förmån för den nya kameran.

Jag vill passa på att poängtera att jag gillar att Leica vågar att simma mot strömmen och producera attraktiva digitalkameror med ett stort mått av analog känsla. Visst M-kamerorna kostar en hel del. Men med tanke på att de tillverkas för hand av arbetare som får skälig lön för sitt arbete så är priset ändå inte så högt, särskilt inte om man jämför priserna med Canons och Nikons toppmodeller. Faktum är att jag skulle välja en Leica M 240 framför en Nikon D4 och en Canon 1DX vilken dag eller stund i veckan. Leica M är liten, smidig, lättjobbad och diskret precis som en kamera ska vara. Det är en fröjd att arbeta med en digital M-kamera. Det känns precis som att arbeta med en analog kamera förutom att man slipper allt blasket.

 
Det var många som hoppades att Leica skulle släppa en digital Leica med M-fattning utan mätsökare med antingen APS-C eller H-format nu blev det tyvärr inte så. Jag hoppas att Leica X Vario inte blir en allt för dyr läxa för företaget och att den ändå bär sig själv ekonomiskt. Jag vill ju att Leica ska fortsätta att simma mot strömmen och tillverka M-kameror i alla evighet eller åtminstone så länge jag lever. Förhoppningsvis kommer jag att kunna byta ut min Leica M8.2 mot en begagnad M 240 om ett par år.