Leica 100 år

Trots att kameratypen har 100 år på nacken är en gammal hederlig mätsökarkamera fortfarande ett mycket bra alternativ för dokumentärfotografer som vill smälta in i omgivningen och inte dra på sig allt för mycket uppmärksamhet.



En del fotografer anser att Leica blivit en otidsenlig lyxpryl som bara de som är riktigt välbeställda har råd med. Det roliga är att de fotograferna som gapar högst om Leica brukar ha ganska så dyra Canikon system! Jag bryr mig inte om vad de tycker och även om jag långtifrån tillhör de bättre bemedlade i samhället har jag lärt mig att uppskatta digitala M Leica.



Det senaste året har jag använt min Leica på en hel del uppdrag och den har fungerat helt perfekt vid alla tillfällena. Vid andra tillfällen har jag ovisligt nog tagit med mig en annan kamera och då har jag alltid saknat min Leica. Jag känner mig handikappad med en spegelreflex eller en kamera med digital sökare. Jag föredrar att se mina motiv genom en mätsökare och med hjälp av den kan jag sätta bilden i precis rätt ögonblick. 



Jag har sålt en del bilder från svenskarnas partis demonstration i Jönköping 1 maj till olika tidningar och magasin. En av bilderna har till och med hamnat på T-shirt! Pengarna från bildförsäljningen har gått till välgörenhet. Bland annat har 5 rumänska romer fått sin läkarvård betald och flyktingar från IS terror i Irak och Kurdistan har fått matpaket. Så länge som jag har ett heltidsjobb och en försörjning har jag råd att göra på det viset.



Jag har tagit bilderna i inlägget med min Leica M8. Även om kameran har en hel del år på nacken och egentligen är väldigt omodern är det en speciell känsla över bilderna som CCDn levererar. När jag slår över dem till svartvitt får de nästan samma karaktär som gamla hederliga Tri-X, det är en film som jag har lärt mig att uppskatta och föredra.



Även om Leica har marknadsfört sig hårt mot köpstarka grupper. Finns det en hel del dokumentärfotografer runt om i världen som jobbar med Leica och som föredrar att fånga de flyende ögonblicken med hjälp av en mätsökarkamera, många av dem kör fortfarande med film men fler och fler skaffar en digital Leica i takt med att begagnatpriset går ned. För den typen av dokumentära reportagejobb som jag främst gör funkar Leican perfekt och om ljuset räcker till använder jag den gärna på konserter.



Nu har Leica fyllt 100 år, jag tror att de kommer att tillverka kameror och objektiv i många år till. För oss som föredrar digitala mätsökarkameror kommer Leica fortsätta att vara det enda riktiga digitala alternativet. Hade jag tillräckligt med pengar skulle jag gärna köpa en Leica M Monochrom men fram till dess håller jag till godo med min gamla M8:a. Trots att M8:an har många år på nacken fungerar den perfekt och bilderna blir precis så krispigt härliga med bra tryck i svärtan som jag vill ha dem.



Glöm inte bort att vädra era bildmaskiner i mellandagarna!

Text och foto: Mikael Good

Bängan Lagerblad - 1 Maj SvP Demonstrationen i Jönköping

Svennarnas Parti fick tillstånd av Jönköpingspolisen att demonstrera och propagera för sin nazistinfluerade politik på arbetarnas dag 1 maj . Dessutom uppmanade polisen Jönköpingsborna att hålla sig hemma. När konstapel Bängan Lagerblad fick nys om detta blev han så upprörd att han begav sig till Jönköping för att styra upp allting och se till att Jönköpingsborna gick man ur huse för att visa sin avsky mot nazismen och Svennarnas Parti.

Se klippet med konstapel Bängan Lagerblad här. I mina ögon är det klockren samhällssatir: http://www.youtube.com/watch?v=mG8XPnrZ1Ps&list=PLGJEUMVHHl-L-In8ciov4BM3v0Bb-HOJs&index=17

Mikael Good 

Konstapel Bängan Lagerblad förlängde lagens långa arm i Jönköping

Bland de 450 polismännen som var utkommenderade att bevaka svenskarnas partis demonstration i Jönköping på 1:a maj, fanns det en polis som höjde sig över mängden och som lyckades med bedriften att vinna motdemonstranternas hjärtan - Konstapel Bängan Lagerblad.

Tack vare Konstapel Bängan Lagerblads fredliga, humoristiska och resoluta ledning hade polisen total kontroll över situationen och var alltid steget före. Genom hans ledning blev lagens långa arm lite längre och hjärtligare. Bängan Lagerblads lediga och avspännada stil var mycket uppskattad bland motdemonstranterna och bidrog starkt till att lag och ordning kunde upprätthållas trots en stundtals ganska så pressad situation. Konstapel Bängan Lagerblad bör snarast hedras med en medalj från rikspolischefen för sitt utmärkta och banbrytande polisarbete - A för Aina, Respekt!









Text och foto: Mikael Good 

Folkresningen mot främlingsfientlighet, rasism och intolerans i Jönköping

Nu har jag laddat upp fler bilder från demonstrationen i Jönköping på 1:a maj. Förvänta er inte några våldsamma bilder eller bilder med högt nyhetsvärde. Redan på förhand hade jag bestämt mig för att fokusera på den fredliga folkresningen mot främlingsfientlighet, rasism och intolerans. Jag skötte den mesta dokumentationen av kontra-demonstrationen med en digital mätsökarkamera och ett 20, 50 och 90mm objektiv för att få så mycket närhet och närvaro som möjligt i bilderna. Jag upplever att en mätsökarkamera är mindre hotfull än en spegelreflexkamera och att det är lättare att komma nära med en sådan kamera i lite mer utsatta miljöer.



Jag blir allt mer på det klara med att Leica M Monocrome är helt rätt kamera för mig. Men det finns ett problem och det är att den ligger ordentligt utanför min budget… Och Voigtländer kommer visst aldrig med den där digitala monocroma mätsökarkameran som det har ryktats om i åratal... Men jag tar mer än gärna emot en Leica M Monocrome om någon vänlig själ skulle vilja skänka en till mig! :)



Här kan du läsa en redaktionell text om mina upplevelser från Gudstjänsten för kärlek och medmänsklighet och den efterföljande demonstrationen: http://www.chasid68.blogspot.se/2014/05/jonkopingsborna-stod-upp-mot-nazism-och.html



Om du inte kan se bildspelet från demonstrationen på ditt pekdon eller i din smarta mobiltelefon kan du klicka på den här länken för att komma dit: 
https://www.flickr.com/photos/chasid68/sets/72157644064616628/

Text och foto: Mikael Good