Minnesdagen över förintelsens romska offer

Sedan 2015 är den 2 augusti officiell minnesdag över förintelsens romska offer. I år är det 77 år sedan SS-chefen Heinrich Himmler beordrade att de sista kvarvarande romerna i dödslägret Auschwitz-Birkenau skulle dödas. Händelsen har i efterhand kommit att kallas för "Zigenarnatten".

Fram till den 2 augusti hade romernas område i förintelselägret Auschwitz-Birkenau varit fylld med sång och dans, enligt judiska ögonvittnen. Trots alla umbäranden valde romerna att låta sången och musiken föra med sig glädje i sorgen och hopp i hopplösheten. Men natten mellan den 2 och 3 augusti tystnade musiken i dödslägret. På order av SS-Oberstormführer Otto Moll, kommendanten för Auschwitz-Birkenau II, Josef Kramer, och lägerchefen Hans Schwarzhuber, forslades tretusen romer bort och fick möta döden i nazisternas gaskammare. De flesta av dem var äldre och sjuka, men det fanns även många kvinnor och barn fanns bland offren.

Drygt 20 000 romer internerades i Auschwitz-Birkenau under andra världskriget. Deras kläder märktes upp med en brun triangel, och bokstaven Z tatuerades in på deras armar. Många av dem gasades, sköts eller slogs ihjäl, flera av dem dog av sjukdomar och en del utsattes för grymma medicinska experiment. Bara ett fåtal överlevde.

Man vet inte exakt hur många romer som mördades under kriget. Det var inte ovanligt att romer saknade identitetshandlingar, vilket gjorde att de inte fördes in på några listor. Därför kan man bara uppskatta antalet offer. Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig. Men man tror att omkring en miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer. Bland annat tvångsförflyttade Rumänien, som var Nazitysklands allierade, 30 000 romer till det ockuperade Transnistrien. 11 000 av dessa dog av umbäranden och sjukdomar.

Än i dag kränks romernas mänskliga rättigheter runt om i Europa; värst är situationen i Ungern, Tjeckien, Rumänien och Bulgarien, där romer i många fall behandlas som andra klassens medborgare och regelbundet utsätts för den övriga befolkningens fördomar, hån och förakt. I kölvattnet av corona-pandemin har romer även anklagats för att sprida smittan. Hatbrotten mot romer har ökat i Sverige, framför allt mot romer från Bulgarien och Rumänien som kommit hit i jakt på arbete och försörjning. Många av hatbrotten har anmälts men polisen tror att mörkertalet är stort.

Den 2 augusti klockan 14.00 anordnar Forum för levande historia en minnesceremoni för romer under förintelsen på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm.

Text och Illustration: Mikael Good

The Nuremberg Defense – I Was Just Following Orders

During the World War II many German soldiers, officers and health care personel made horrible crimes against the humanity. When prosecuted after the war many of them claimed that they was just following orders and tried to move the blame for their crimes to the leaders who issued the orders.

The Nuremberg trials were a series of military tribunals held after World War II. In which the political, military, judicial, and economic leadership of Nazi Germany was convicted for their crimes against humanity during the war. Lawful superior orders often known as The Nuremberg defense is a plea in a court of law that a person, whether a member of the army or a civilian, not to be held guilty for actions which were ordered by a superior officer or a public official. The Nuremberg defense was not accepted by the judges at the Nuremberg trials who judged that every individual are responsible for their own actions against other human beings despite the laws of the nation or which orders that are given. The trials marked a turning point between classical and contemporary international law. And in their judgement the judges in Nuremberg affirmed the principle of the freedom of conscience. 

Women and children are forcibly taken out of a shelter in the Warsaw ghetto by Waffen-SS soldiers. The SS man on the right with a submachine gun is Josef Blösche who personally killed hundreds of Jews and sent many more to their death in concentration camps during the war. For his crimes against humanity Blösche was convicted and sentenced to death. He was executed in Leipzig in DDR on 29 July 1969. Photo: Propaganda Kompanie nr 689/CC


Captured Jews in the Warsaw Ghetto are taken away by Waffen-SS men. At the forefront are Yehudit Neyer, her mother-in-law, her daughter and her father Avraham Neyer. When accused the surviving soldiers and officers stated that they should not be held responsible for their actions against humanity because they was just following direct orders from their superior officers. Photo: Unkown/CC


Jewish people are forced on a train in the Warsaw ghetto by german soldiers and Jewish ghetto police. The destination of the train was Treblinka holocaust camp. When accused many of the surviving soldiers and officers stated that they should not be held responsible for their actions against humanity because they was just following direct orders from their superior officers. Photo: Unkown/CC



According to the European Convention of Human Rights shall every citizen in the Europe have the right to freedom of thought, conscience and religion. Every soldier, policeman and health care personal in Europe has the right to disobey direct orders that are considered to them to be crimes against the humanity. The freedom of conscience is the freedom of an individual to hold or consider a fact, viewpoint, or thought, independent of the viewpoint of the majority. One thing that differs democracies from dictatorships is that democracies allows its citizens to have freedom of conscience in such circumstances as mentioned above. 



The Warsaw Ghetto was created by the Nazis in October 1940 for the detention of Jews in Warsaw and its surroundings. At most, about half a million Jews lived within the walls of the ghetto. During the three years that the ghetto existed, tens of thousands of people died of starvation and disease and about 350,000 were deported to concentration camps where they were executed by the Nazis and their collaborators.



In 1943, the Jewish resistance movement in the Ghetto had enough and started to attack the Germans. They fought bravely against the superior Germans and the uprising lasted for a month. In order to smoke out the resistance the German soldiers set fire to a large number of buildings and finally the synagogue. The ghetto was turned into ashes and ruin. The surviving Jews were either killed on the spot or sent to concentration camps. Only a handful of them managed to escape the Ghetto. The Warsaw ghetto was disbanded in may 1943. The photos in this article has been taken in the Warsaw Ghetto or at the location where it once stood.



Text: Mikael Good. Photo: Mikael Good (where nothing else is stated).

Minnesdagen över förintelsens romska offer

Sedan 2015 är den 2 augusti officiell minnesdag över den romska förintelsens offer. I år är det 77 år sedan SS-chefen Heinrich Himmler beordrade att de sista kvarvarande romerna i dödslägret Auschwitz-Birkenau skulle dödas. Händelsen har i efterhand kommit att kallas för "Zigenarnatten".

Fram till den 2 augusti hade romernas område i förintelselägret Auschwitz-Birkenau varit fylld med sång och dans, enligt judiska ögonvittnen. Trots alla umbäranden valde romerna att låta sången och musiken föra med sig glädje i sorgen och hopp i hopplösheten. Men natten mellan den 2 och 3 augusti tystnade musiken i dödslägret. På order av SS-Oberstormführer Otto Moll, kommendanten för Auschwitz-Birkenau II, Josef Kramer, och lägerchefen Hans Schwarzhuber, forslades tretusen romer bort och fick möta döden i nazisternas gaskammare. De flesta av dem var äldre och sjuka, men det fanns även många kvinnor och barn fanns bland offren.

Drygt 20 000 romer internerades i Auschwitz-Birkenau under andra världskriget. Deras kläder märktes upp med en brun triangel, och bokstaven Z tatuerades in på deras armar. Många av dem gasades, sköts eller slogs ihjäl, flera av dem dog av sjukdomar och en del utsattes för grymma medicinska experiment. Bara ett fåtal överlevde.

Man vet inte exakt hur många romer som mördades under kriget. Det var inte ovanligt att romer saknade identitetshandlingar, vilket gjorde att de inte fördes in på några listor. Därför kan man bara uppskatta antalet offer.
Även forskningen kring folkmordet på romer är bristfällig. Men man tror att omkring en miljon romer mördades av nazisterna och deras kollaboratörer. Bland annat tvångsförflyttade Rumänien, som var Nazitysklands allierade, 30 000 romer till det ockuperade Transnistrien. 11 000 av dessa dog av umbäranden och sjukdomar.

Än i dag kränks romernas mänskliga rättigheter runt om i Europa; värst är situationen i Ungern, Rumänien och på Balkan, där romer i många fall behandlas som andra klassens medborgare och regelbundet utsätts för den övriga befolkningens fördomar, hån och förakt. I kölvattnet av corona-pandemin har romer anklagats för att sprida smittan. Hatbrotten mot romer har ökat i Sverige de senaste åren, framför allt mot romer från Bulgarien och Rumänien som kommit hit i jakt på arbete och försörjning. Många av hatbrotten har anmälts men polisen tror ändå att mörkertalet är stort.

Text och Illustration: Mikael Good

Porajmos - Den romska förintelsen

Den 27 januari är det 70 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den Röda armén. I lägret mördades judar och romer från så gott som hela Europa och sovjetiska krigsfångar, polacker samt ett mindre antal människor av andra nationaliteter fick arbeta i lägret tills de dog. 1,1 miljoner människor dog i Auschwitz-Birkenau. År 2005 deklarerade FN den 27 januari som internationell minnesdag för förintelsens offer.

Porajmos är den romska beteckningen för förintelsen. Porajmos är romani och betyder förtärande eller förstörelse. Vid sidan om judarna drabbades romerna hårdast av nazisternas brutala raspolitik. På östfronten förföljdes de och mördades av speciella insatsgrupper som nazisterna hade inrättat för att leta upp och likvidera judar och romer. Hundratusentals romer från ockuperade länder i Europa fördes till arbets- och utrotningsläger i Polen. Det totala antalet romer som mördades av nazisterna och deras medlöpare är svårt att fastställa men de flesta forskarna talar om att runt 500 000 romer mördades under Porajmos. Svårigheten att ange en exakt siffra för hur många romer som mördades förklaras av bristande dokumentation och på att många romska familjer och samhällen utraderades.

Förföljelsen av romer borde ha begravts i Europa i och med nazismens fall i maj 1945. Under Porajmos slogs mycket av romernas kultur, historia och sociala struktur i spillror. De få strukturerna som bestod togs ifrån dem när länderna i östra Europa hamnande bakom järnridån. I Västeuropa fortsatte diskrimineringen efter kriget och romer behandlades som andra klassens medborgare i många västeuropeiska länder. Det skulle dröja till 1979 innan det federala parlamentet i Västtyskland slutligen erkände nazisternas folkmord mot romer och det skulle dröja ända till 2012 innan Tysklands förbundskansler Angela Merkel avtäckte ett minnesmonument över förintelsens romska offer i Berlin. Minnesmärket är en viktig symbol i kampen mot diskriminering och förtryck av Europas romska minoritet.

Sedan Sovjetunionens fall har romernas situation förvärrats i framförallt de östra delarna av Europa. Romer diskrimineras och behandlas som andra klassens medborgare i många östeuropeiska länder. I länder som Ungern och Rumänien har folkmobbar anordnat våldsamma antiromska pogromer. Romer har misshandlats och till och med mördats. Rapporter om förföljelse av romer har även strömmat in från Italien, Frankrike, Nederländerna, Österrike och England. Inte ens Sverige är förskonat från pogromer. I Högdalen utanför Stockholm dog en romsk man från Rumänien i sviterna av de brännskadorna han ådrog sig när lägret som han bodde i sattes i brand i vad som misstänks vara en mordbrand. I Habo och Perstorp har aggressiva folkmobbar angripit och misshandlat romer och försökt driva bort dem från samhällena. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har andelen hatbrott mot romer ökat kraftigt de senaste åren.

Så sent som 1965 fick romer rätt att bosätta sig och gå i skola i Sverige. År 2000 drygt 500 år efter att de första romerna kom till Sverige erkändes de som en nationell minoritet. Det var först då som deras inkluderingen i det svenska samhället började på allvar. Det skapades lagar som reglerar deras rättigheter och skyldigheter. Även om vi gjort framsteg i Sverige har vi fortfarande långt kvar tills romerna har samma rättigheter som etniska svenskar. Fortfarande utsätts många svenska romer för diskriminering och kränkande behandling på sjukhus, arbetsplatser, campingplatser, butiker, restauranger, bussar, hotell med mera.

Det har gått 70 år sedan nazisternas folkmord på romer uppdagades. Det är mer än dags att vi lägger vår mörka europeiska historia bakom oss och inkluderar romerna som är Europas största minoritetsgrupp i vår gemenskap och vårt samhälle där de hör hemma. Opre Roma!

Text: Mikael Good

I dag är det minnesdagen för förintelsens offer

Den 27 januari för 67 år sedan befriades förintelse- och dödslägret Auschwitz-Birkenau av Röda armén. Till minne av den händelsen firar vi idag minnesdagen över förintelsens offer. Dagen är också en symbol mot intolerans, främlingsfientlighet och antisemitism.

År 1989 så lyssnade jag på ett föredrag om Auschwitz som en gammal judisk man som varit fånge där höll. Jag kommer tyvärr inte ihåg hans namn men vi kan kalla honom Josef. Josefs historia var skrämmande och jag minns att jag baxnade över den grymhet och den inhumanitet som han beskrev. Människor hanterades värre än djur i Auschwitz-Birkenau. Några dagar innan de sovjetryska soldaterna befriade Auschwitz så evakuerades Josef tillsammans med 66 020 andra fångar till andra läger. Josef hamnade efter hemska och omänskliga strapatser där många av hans medfångar dukade under i koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Där fick han uppleva ännu mer omänsklig och förnedrande behandling från lägervakterna innan Bergen-Belsen slutligen befriades av brittiska soldater den 15 april 1945. Jag kan för mitt liv inte begripa hur tyskarna kunde utsätta sina medmänniskor för en sådan omänsklig ja rent ut sagt djävulsk behandling...

Efter det starka och hjärtegripande föredraget gick jag fram till Josef presenterade mig och började samtala med honom, jag berättade för honom att jag besökt Bergen-Belsen som 12-åring och hade blivit djupt berörd av de bilder och de berättelser som jag sett och läst där. Josef tog min hand tittade mig djupt i ögonen och sa med allvarlig stämma:
 - Mikael lova mig att du aldrig glömmer det du tidigare sett, läst och det du hört denna kväll, detta får aldrig hända igen."
Jag gav Josef mitt löfte att aldrig glömma förintelsen. Idag är detta löfte viktigare än någonsin när de flesta ögonvittnena har dött och förintelseförnekarna runt om i världen bara blir fler och fler. Så länge som jag lever så kommer jag aldrig att glömma vad jag sett och hört. Därför bär jag en Davidsstjärna runt min hals som en ständig påminnelse av löftet som jag gav till Josef.

Det är viktigt att aldrig glömma sin historia, historien har en otäck förmåga att återuppstå i nya otäcka former. Se bara på Kambodja, Rwanda och det forna Jugoslavien där folkmord har skett helt nyligen. I dag pågår en form av etnisk rensing i Somalia och hundratusentals oskydiga män, kvinnor och barn riskerar att duka under av svält på grund av krigsherrarnas skoningslösa terror. Från Norkorea kommer skrämmande rapporter om att människor sätts i arbetsläger eller avrättas för sin kristna tros skull.

Those who cannot learn from history are doomed to repeat it.
(De som inte kan lära av historien är dömda att återuppleva den.) 
George Santayana


Minnesmärket över förintelsens offer i koncentrationslägret 
Bergen-Belsen. Juni 1980.

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

http://www.chasid68.blogspot.com/