Vad är Street Photography?

Morgondagens nyheter redan idag

Du ska leverera ditt bild- och textmaterial på momangen och gärna lite tidigare än så om det går. Bilderna och texterna ska sedan stressas ut på hemsidor och vad du än gör så bryt inte twitterflödet. Se även till så att uppdateringarna på facebook sker direkt så att så många som möjligt kan se och ta del av materialet. Men gör det så snabbt som du kan så att du hela tiden är steget före alla konkurrenter. Det bästa vore om du kunde leverera morgondagens nyheter redan idag.

Med tanke på alla nedskärningar och stressen över den tsunami av information och nyheter som dagligen ska produceras och skölja över läsarna är det egentligen inte så konstigt att journalistiken till sist har blivit urvattnad och platt. Det är inte så konstigt att tidningarna fylls av sensationsjournalistik som bara har som uppgift att locka läsare, så att alla annonsörer blir nöjda och fortsätter att frikostigt betala för kalaset. De snabba klippen har infekterat mediavärlden och långsiktigheten har sakta men säkert försvunnit ut genom bakdörren. Den heliga källkollen har brustit och en del unika avslöjanden följs av ett lätt blaserat jaha och blaha från läsare som hade förväntat sig betydligt mer substans och innehåll bakom alla läsarlockande rubrikerna.

Behöver vi det här stora informationsflödet? Kan vi ta till oss det? Vem gagnar det? Vad ska det vara bra för? Hur ska vi bära oss åt för att återgå till ett mer hanterbart informationsflöde? Finns det något utrymme för en fri press med genomarbetat material? Kan vi  lita på att det som vi läser stämmer? Vem granskar dem som granskar? Jag har inget facit på frågorna och du är fri att svara på dem om du vill och kan.  

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Cave Canem - Varning för hunden

Februari 2010 var en väldigt kall månad i Lettland och temperaturen på landsbygden kröp ned till -25°. Vakthunden var inte speciellt intresserad av att fullgöra sin uppgift på grund av kylan, han stack bara ut nosen lite grann från hundkojan för att kolla vem det var som kom.

Text och foto © Mikael Good, 2010, All Rights Reserved.

Medkänsla är grunden för bra bilder

För mig är medkänsla viktigare än själva berättelsen och det har hänt många gånger att jag har avstått från att ta en bild av respekt för mina medmänniskor. Även om bilderna säkerligen hade kunnat föra mig upp i det fotografiska rampljuset för en liten stund valde jag att istället sänka kameran.

Jag hade aldrig kunnat få med mig bilden som pryder det här inlägget om jag hade stövlat fram som en flodhäst i ett vardagsrum. Nyligen lyssnade jag igenom intervjun eller rättare sagt samtalet som jag hade med den unga ensamstående tvåbarnsmamman på familjecentret Grace i St. Petersburg, Ryssland. Inledningsvis var hon väldigt blyg och försagd men ju längre tid som samtalet pågick desto mer öppnade hon sig och till sist försvann de där sista små resterna av blygsel. När den rätta närvarokänslan infann sig passade jag på att ta bilden som illustrerar den här artikeln. 

Sedan jag bestämde mig för att både skriva och fota har närvaron ökat markant in mina bilder. Genom skrivandet bygger jag relationer med dem som jag intervjuar, relationer som gör att jag i nio fall utav tio får med mig precis de bilderna som jag vill ha till artikeln. Jag är väl medveten om att det som är rätt för mig kan vara helt fel för någon annan. Min intervju- och fotostil fungerar perfekt för mig medan andra reportrar har valt andra vägar för att nå sitt mål. Men jag tror att det viktigt att du försöker hitta din egen stil och uttryck om du inte redan har gjort det.

"Humanity is the foundation of any image. Then comes the journalism aspect, and then the photography." - Edmond Terakopian 

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Gatufoto eller inte det är frågan

Debatten om gatufoto har blåst från den ena sidan till den andra sidan de senaste veckorna och det kanske är några som har väntat på mitt inlägg i debatten. Nu behöver ni inte vänta längre men jag kanske inte ger er riktigt de svaren som ni förväntat er.

Jag kallar mig inte längre för gatufotograf utan jag brukar rätt och slätt säga att jag är en dokumentärfotograf. På så vis kan jag samla i stort sett alla de olika stilarna som ryms i mitt fotograferande i ett och samma ord. Tack vare det slipper jag att ställa mig i försvarställning för att försvara de traditionerna inom fotografi som jag har valt att följa och kan i lugn och ro fortsätta att koncentrera mig på bilderna utan att bli störd av onödigt brus. Om mina betraktare vill placera mig inom en specifik genre så får de gärna göra det men själv gör jag det inte.

När jag kallade mig för gatufotograf strävade jag efter att vara som en anonym och osynlig liten fluga på väggen. Men det passade inte mig, jag är allt för nyfiken på människorna som jag möter och vill gärna veta mera om dem. Därför passar det bättre för mig att vara en dokumentärfotograf. Därmed inte sagt att jag är en fotograf som arrangerar mina bilder. Bilderna växer naturligt fram i mitt umgänge med dem som jag möter och de flesta bilderna som jag tar är rena ögonblicksbilder som jag tar när den mentala isen har brutits. Därmed inte sagt att det är fel att arrangera bilder men för min del fungerar det inte alltid så bra.

Som person kan jag tyckas vara ganska så konservativ. Men jag har ofta högt i tak vad gäller andra människor. Även om det oftast är svårt försöker jag leva efter uppmaningen som Jesus gett oss i Johannes 8:7 - "Den av er som är fri från synd ska kasta första stenen". Oavsett om vi har valt att tro på Gud eller inte så tror jag att det kan vara bra att först försöka göra upp med våra egna fel och brister innan vi väljer att sätta oss till doms över andra.

Om du surfar på mobil eller platta kan du se bilderna i bildspelet här: http://www.flickr.com/photos/61029780@N06/sets/72157632319392145/

Text och foto: © Mikael Good, 2013.