Reportaget från Serbien kom med i tidningen

Nu är mitt senaste reportage från Serbien publicerat på ettan och på uppslaget i tidningen Världen idag samt upplagt på deras hemsida. Reportaget är låst till premium men det går att läsa det inledande stycket och ta del av alla bilderna: https://www.varldenidag.se/reportage/life-mission-vill-se-vackelseeld-tandas-pa-balkan/repsjx!DOpJvvvMOFl2ofHRlLdtYQ/



Text och foto: Mikael Good

Släpp in lite oskärpa i bilderna

I ett samtal mellan de legendariska fotograferna Helmut Newton och Cartier Bresson, lär Cartier lite med glimten i ögat ha sagt att ”Sharpness is a bourgeois concept” när Helmut påpekade att han inte var lika stadig på handen som tidigare.

När jag går på utställningar eller ser bilder från några fotografins stora mästare, slås jag allt som oftast över att många av bilderna inte är riktigt skarpa. I mitt tycke är det inget som drar ned intrycket, då det adderar närvaro till bilderna. Men om de tagits idag skulle de säkert bemötas med en del höjda ögonbryn och syrliga kommentarer såsom ”bilden är oskarp och höjer sig ej över mängden” .

Idag ser jag allt färre nytagna bilder som är oskarpa. I jobbet har jag tillgång till TT:s stora arkiv, där kan man tydligt se hur bilderna blir allt skarpare och perfekta för varje år som går. Digitalkameror med stabilisering som går att använda på allt högre ASA-tal, objektiv med MTF-värden som man knappt kunde drömma om för 30 år sedan har i mångt och mycket utrotat oskärpan ur bilderna.

Jag tror att många fotografer har fastnat i ett tekniskt tänkande, där strävan efter perfektion överskuggar målet. Fotografering handlar egentligen om att se och förmedla, med det i åtanke kanske  det är dags att bryta mot normerna och släppa in lite oskärpa i bilderna!

Bilden på kajflocken tog jag med en digital Leica och ett superskarpt 35mm.

Text och foto: Mikael Good

Lämna minst hälften hemma

Det händer att jag får frågor från kollegor om vad de ska ha med sig för fotoutrustning på reportageresan? De pratar om blixtar, teleobjektiv, incheckning av extra väskor för kameror, objektiv och ljus. Personligen blir jag trött bara av att höra om hur mycket utrustning som de vill ta med sig, och brukar ge rådet att de ska lämna minst hälften hemma.



Jag har förståelse att de som jobbar med exempelvis sport behöver ha med sig skrymmande utrustning, och kanske behöver checka in ett par extra väskor. Men för de som ska göra reportage räcker det att ha med sig det absolut nödvändigaste för att kunna leverera materialet som du själv och beställaren vill ha.



De senaste 15 åren har jag varit på en hel del reportageresor runt om i världen. På de första resorna tog jag med mig för många kameror och objektiv som jag sedan fick gå och bära och kånka på. Med tiden har jag lärt mig att bara packa med mig det mest nödvändiga, särskilt som jag ofta bara reser med handbagage, vilket betyder att kameror, kläder och annat som är livsnödvändigt ska rymmas i ett handbagage på 8 kg. Oftast får man ta med en liten väska plus handbagage på 8 kg på flyget.



Idag finns det kameror som inte ger avkall på kvalitet trots att de är förhållandevis lätta och smidiga. Har du inget krav på dig att leverera från fältet kan du lämna datorn hemma, och ersätta den med telefonen eller en iPad. Ett så kallat långzoom ersätter flera objektiv, komplettera det med ett litet ljusstarkt objektiv för inomhusbilder, ta även med en kompaktkamera för diskret fotograferande, alternativt använd telefonen. Kör med dubbelladdare och snåla inte med batterier och minneskort.



Snart åker jag på en reportageresa till Balkan och i vinter bär det av till Indien, Nepal och eventuellt Bhutan. Att göra reportage i text och bild är något som jag brinner för, och genom åren har jag fått många text- och bildreportage publicerade både i som utom landet. Bilderna i det här inlägget tog jag i några rudariska byar i Rumänien för fem år sedan. De har publicerats både i som utom landet, och så sent som i augusti i år var några med på nyheterna på TV4.





Text och foto: Mikael Good

Så jobbar en fotograf utan el

Är el en förutsättning för att man ska kunna jobba som fotograf? För många nya fotografer som är vana vid det digitala flödet är säkert svaret ja! Men för oss som hållit på ett tag är svaret nej! Om jag skulle jobba i förhållanden där det inte finns någon el, skulle jag packa med mig ett tjugo-pack med färgfilm, en helmanuell kamera som den på bilden samt en batterisnål ljusmätare. Anledningen till att jag skulle välja färgfilm är att det blir bäst när man digitaliserar bilderna.

Text och foto: Mikael Good

Zilversurfaren tar mig närmare målet

Jag föredrar att jobba med vidvinkelobjektiv. Men ibland sätter kravallstaket och säkerhetsföreskrifter käppar i hjulen för mig. I sådana lägen kan det vara bra att ha ett objektiv som tar mig lite närmare.

Sony har ett 100-400mm med E-fattning som skulle passa mig perfekt. Men jag vill inte betala drygt 28 000 kronor för ett objektiv som bara kommer att användas sporadiskt. Därför gav jag mig ut på jakt efter ett begagnat objektiv med A-fattning och inbyggd SSM-motor. För ett tag sedan hittade jag ett begagnat Sony 70-400mm med A-fattning för en rimlig peng. I och med att det är den äldre modellen i silver, fick objektivet smeknamnet ”Zilversurfaren”.

Efter den senaste firmware-uppdateringen som kom i maj fungerar Sony A 70-400mm riktigt bra tillsammans med adaptern LA-EA3. Objektivet har fått följa med på en del jobb. Bildkvaliteten blir riktigt bra, och fokuseringen är snabb och exakt. Enligt uppgift ska objektiv och adapter fungera ännu bättre på nyare Sonykameror såsom A7III, A7rIII och A9. Vilket gör att det är framtidssäkert trots att Sonys kameror med A-fattning håller på att fasas ut.

Bilderna i inlägget har jag tagit med Sony A7rII och Sony A 70-400mm.

Text och foto: Mikael Good