"Måla med ljus"
En analog kamera med inbyggt digitalbakstycke
Jag föredrar att fokusera manuellt och trots att jag investerade i en hel del olika sökarskivor blev jag inte riktigt vän med den manuell fokuseringen i mina digitala spegelreflexkameror. Det hände även att jag missade en del avgörande ögonblick då fokus låg helt fel trots att det såg skarpt ut i sökaren...
Med den mycket fina mätsökaren i min Leica M8 är det tvärtom och jag kan utan problem sätta rätt fokus även på bländare 2 vilket gör att jag har större kontroll över förloppet och det är en mycket viktig punkt för mig. Jag vill känna att det är jag som har makt över mediet och inte tvärt om.
Att fota med Leica M8 är ungefär som att fota med en analog mätsökarkamera men jag slipper det tråkiga momentet med framkallning, scanning och retuchering. Menyerna är väldigt sparsmakade och lättöverskådliga och det finns inte så många förvirrande alternativ att välja på. Mätningen är centrumvägd och man låser den genom att trycka ned avtrycket till hälften. Leica M8 är väldigt enkel att hantera och för mig som har alla fotografins grundknep i ryggmärgen är det som att komma hem efter att tidigare ha använt stora tunga spegelreflexkameror som har serverat allt på gott och ont.
Jag har tröttnat på att bära omkring på stora och dyra kameror och objektiv. Förra året hade jag en Canonutrustning för 60000 kronor nu har den utrustningen krympt ned till att enbart bestå av en 5D som jag använder som digitalbakstycke till två utmärkta Carl Zeissobjektiv för Contax och ett Leica-R objektiv. I framtiden kommer jag antagligen att köpa en digital småbildskamera med digital sökare och fram till att den dyker upp på marknaden och hinner att komma ned i en rimlig prisklass som passar min plånbok är jag fullt nöjd med min M8. Jag hade hoppats på att Fujis X1-PRO skulle varit försedd med en sensor i småbildsformat men Fujin blev tyvärr ännu en förvuxen och orimligt dyr halvformatare.
Jag fick nyligen ta del om ett rykte om ett svartvitt digitalbakstycke till analoga Leica M-kameror som håller på att tas fram av några japanska entusiaster. Jag kommer att skriva mer om det intressanta ryktet när jag vet lite mer.
Konceptet Reclaim Photography har funnits sedan en tid tillbaka. Ett gäng fotografer i Stockholm har ställt ut sina bilder i det offentliga rummet vid flera tillfällen. Nu tar vi konceptet till småstaden. För att markera utgivningen av första numret av Le Visuer kommer vi ställa ut bilder vid Juneporten i Jönköping den 31 mars mellan klockan 11:30 och 13:30. Alla som vill är självklart välkommen att delta. Läs mer här: https://www.facebook.com/events/273942992688124/
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
Måste man vara rik och känd för att ha en Leica M?
Du har säkert sett att Leica M har blivit en statussymbol som allt som oftast återfinns i händerna på rika och kända personer. Jag förstår faktiskt att Leica har tagit den vägen för att stärka sitt varumärke och säkra sin framtida existens.
Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två. Leica M8 och M9 är de enda digitalkamerorna som gör att man inte ser ut som en vilsekommen turist när man fotar. För analogister funkar det lika bra med Voigtländer, Zeiss Ikon, Kiev och FED.
En liten kameratillverkare som Leica har inte råd att göra billiga kameror och objektiv som ska passa alla behov. Deras produktion är hantverksmässig och trots att deras digitala M-kameror har brottats med en del produktionsproblem så har jag aldrig hört någon som har klagat på optiken. Det är viktigt för mig att den som arbetar får en skälig lön och i Leicas fall behöver man inte fundera på det. Alla anställda på Leicafabriken har skäliga löner och bra arbetsförhållanden.
Tillsammans med en Vivitarblixt från början av 80-talet kan Leica M8 se i mörkret.
För mig är en Leica ett verktyg för bildskapande och ingenting annat. Jag bryr mig inte om vad det står på kameran så länge som jag trivs med den och den levererar det resultatet som jag vill ha. Trots att jag varken är rik eller känd så bestämde jag mig till sist för att försöka få tag på en begagnad Leica M8 och göra mitt köp när det rätta tillfället dök upp. För en dryg månad sedan dök det rätta tillfället äntligen upp.
Med en äkta mätsökarkamera är det enkelt att fånga barnens snabba rörelser i befintligt ljus.
Leicas objektiv är mycket dyra men samtidigt är det inte så konstigt om man sätter sig in i hur de produceras. Trots de höga priserna brottas Leica med stora leveransproblem på grund av stor efterfrågan. Men jag är ingen märkestaliban och tack vare Voigtländer finns det en hel del bra M-objektiv att välja på för en rimlig peng. Jag har satt ett inköpstak på 5000 kronor per objektiv och jag kommer att understiga den summan för mitt kommande inköp som kommer att bli ett Voigtländer 15/4,5 Super Wide Heliar. Har du ett sådant objektiv liggande som du inte behöver längre så får du gärna kontakta mig.
Finns det bara tillräckligt med ljus så går det bra att fota upp till 1250 ASA.
Ibland kan Jönköping se ut som en betonggrå öststatsstad. Raka linjer är förövrigt en utmaning med en mätsökarkamera.
Konceptet Reclaim Photography har funnits sedan en tid tillbaka. Ett gäng fotografer i Stockholm har ställt ut sina bilder i det offentliga rummet vid flera tillfällen. Nu tar vi konceptet till småstaden. För att markera utgivningen av första numret av Le Visuer kommer vi ställa ut bilder vid Juneporten i Jönköping den 31 mars mellan klockan 11:30 och 13:30. Läs mer här: https://www.facebook.com/events/273942992688124/
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
Le Viseur - The Viewfinder
Say hello to Le Viseur Magazine. This is the front cover for the first number of Le Viseur.
Le Viseur is a new net based Swedish magazine for contemporary documentary photos. The first number of the magazine will be published in the end of mars.
Le Viseur is the french word for viewfinder. We want to create a magazine for contemporary documentary photos. Free from commercial adverts and boring articles about cameras and lenses. We want to put documentary photo were it belongs, right in the center of attention. We believe that many people are interested in straight simple documentary photography, free of special effects and manipulations. We want to give these people a forum and a magazine were they can upload documentary photos, read articles, look at photo-essays and documentary photos.
Le Viseur is a magazine who celebrates the art form of documentary photo. Le Viseur shall also be a place were you can discover new documentary photographers from Sweden and other countries.
You are more than welcome to pay a visit to our site on Facebook and post documentary photos on our wall: www.facebook.com/Le.Viseur.Magazine
The editorial team at Le Viseur Magazine. All rights reserved.
Glöm inte bort det gåtfulla folket
Barn är det viktigaste som vi har och jag kan inte förstå män som väljer att satsa på sin karriär istället för sina barn... Barn behöver både en mamma och pappa som är närvarande och finns till för dem. När man är liten och sjuk behöver man få krypa upp i sin pappas varma och trygga famn för att få tröst. Vad hjälper det om man vinner hela världen men förlorar sina egna barn?
Som arbetslös är det inte lätt att få ekonomin att gå ihop, därför håller jag på att rensa i mina kameraväskor med förhoppningen att få in lite pengar som jag kan satsa på mina barn. Kanske hittar du en pryl som du är intresserad av: http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?ftgnr=618485
Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.
Naket och osminkat från Ryssland
En del putsar och fejar på sina kameror innan de varsamt placerar dem på pidestal för avfotografering. Jag väljer istället att visa upp min kamera naken och osminkad. När en kamera bara blir stående så ska den avyttras så att den kommer någon till nytta.
Min Leica längtar efter våren, då ska den åter laddas med en rulle Tri-X och det ryska objektivet som jag precis har förvärvat ska få en chans att visa vad det går för. Vän av ordning kanske undrar vad det här har med den läsarlockande rubriken att göra? Forsätt att läsa inlägget till punkt så får du svar på din fråga, är mitt svar!
Det börjar även bli dags att samla in fotografier till det första numret av Le Viseur. Klicka på länken så får du instruktioner hur du ska gå till väga: http://www.chasid68.blogspot.com/2012/01/le-viseur.html
Det är inte helt omöjligt att det dyker upp ett naket och osminkat reportage från en liten rysk stad i nummer två av Le Viseur. Jag håller som bäst på att förhandla med en mycket duktig rysk dokumentärfotograf. Jag hoppas verkligen att hon tackar ja till en medverkan. Hennes bilder är i vart fall så bra att hon förtjänar all den uppmärksamhet som hon kan få.
Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.