"Måla med ljus"
Minnesdagen över förintelsens offer den 27/1
Den 27 januari för 62 år sedan så befriades det grymma och hemska förintelselägret Auschwitz av sovjetryska soldater, därför så firar vi idag minnesdagen över förintelsens offer. Du kan läsa mer om Auschwitz här.
År 1989 så lyssnade jag på ett föredrag om Auschwitz av en gammal judisk man som hade tvingats dit, jag kommer tyvärr inte ihåg hans namn men vi kan kalla honom Josef. Josefs historia var skrämmande och jag minns att jag baxnade över den grymmhet och den inhumanitet som han beskrev. Några dagar innan de sovjetryska soldaterna befriade Auschwitz så evakuerades Josef tillsammans med 66 020 andra fångar till andra läger. Josef hamnade efter hemska stapatser där många dukade under i koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland där han fick uppleva fler nästan omänskliga ting innan Bergen-Belsen slutligen befriades av brittiska soldater den 15 april 1945.
Efter det starka och hjärtegripande föredraget gick jag fram till Josef presenterade mig och började samtala med honom, jag berättade för honom att jag besökt Bergen-Belsen som 12-åring och hade blivit djupt berörd av de bilder och de berättelser som jag sett och läst där. Josef tog min hand tittade mig djupt i ögonen och sa "-Mikael lova mig att du aldrig glömmer det du tidigare sett, läst och det du hört denna kväll, detta får aldrig hända igen."
Jag gav Josef mitt löfte att aldrig glömma förintelsen. Idag är detta löfte viktigare än någonsin när de flesta ögonvittnena har dött och förintelseförnekarna runt om i världen blir fler och fler. Så länge som jag lever så kommer jag aldrig att glömma vad jag sett och hört, därför så bär jag en Davidsstjärna runt min hals som en ständig påminnelse för löftet jag gav till Josef.
Det är viktigt att aldrig glömma sin historia, historien har en otäck förmåga att återuppstå i nya otäcka former. Se bara på Kambodja, Rwanda och det forna Jugoslavien där folkmord har skett helt nyligen. Idag står Kenya på randen till etnisk rensning och folkmord i stor skala...
Those who cannot learn from history are doomed to repeat it.
(De som inte kan lära av historien är dömda att återuppleva den.)
George Santayana
Minnesmärket över förintelsens offer i koncentrationslägret
Bergen-Belsen. Juni 1980.
Veckans skiva: The Lost Jewish Music from Transylvania - Muzsikas
//Chasid
Sveriges sista luffare
Det var en underbar vårdag år 1996, jag var på väg ut för att ta en längre promenad i det sköna vårvädret och njuta av fågelkvittret, värmen och vårdofterna efter en lång kall, trist och hemsk vinter. Jag hade gått några hundra meter från min lägenhet. När en man som satt på en parkbänk tillsammans med sin kamrat tilltalade mig och frågade om jag var fotograf pga kameran som jag bar med mig, jag stannade till och hade en längre pratstund med dessa två män. Under pratstunden visade det sig att männen var två luffare från Stockholm som luffade runt i landet och livnärde sig på handel och vandel, de sov hos vänner och bekanta eller på "bänken" om det inte kunde uppbringa något boende. Mannen till höger, jag kommer tyvärr inte ihåg hans namn sa att han och hans polare var Sveriges sista luffare. Mannen till vänster sa att han var Tumba Tarzans son, han klagade över sina dåliga skor så jag erbjöd honom ett par nya tennisskor som jag hade över, jag gick upp i min lägenhet och hämtade dem och han tog tacksamt emot dem.
Jag brukar oftast ta mig tid med människor som vill ha en pratstund, oftast så är det människor som av någon anledning står utanför samhället som vill ha en pratstund, de har oftast intressanta historier att berätta, historier som man aldrig hör annars. Hade jag inte haft kameran med mig så hade jag säkerligen missat denna unika pratstund. Kameran är oftast en dörröppnare till ett och annat samtal!
Jag hittade bilden på Sveriges sista luffare när jag nyligen gick igenom mitt bildarkiv. Yashica Electro 35 GTN, 45/1.7, Tri-X, D76. Plats Österängen
Veckans skiva: Nebraska - Bruce Springsteen
//Chasid
"Själviskhet förstör jorden"
Påven Benedictus XVI höll ett mycket tänkvärt tal natten mellan den 24 och 25 december. Läs gärna ett utdrag av talet i nedanstående länk:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=380&a=391226
//Chasid
Jultomten är utsparkad från mitt hem...
...och istället har jag tagit Agios Nikolas biskopen och helgonet från Myra i Anatolien som föredömme. Anatolien (dagens Antalaya i Turkiet) var på 300-talet när Agios levde en grekisktalande romersk provins. Agios var en rik men mycket generös man som gav gåvor och pengar till de behövande. Agios skulle säkert bli ganska så förargad om han fick se sig i den förvanskade sagofigursform som han framställs som idag i form av den överkommersialliserade Saint Nicholas eller jultomten om man så vill.
Jag har länge känt att det är fel att stödja de som redan har så mycket med mera och har närt en längtan efter att få ge gåvor till de som verkligen behöver få en ljuspunkt i tillvaron, därför har jag slutat med att köpa julklappar och stödja julens kommersialism, istället kommer jag att tillsammans med min familj se till att barnhemsbarn på ett barnhem på Haiti får en fest som de så väl behöver i sin tristess. Det känns skönt att på Jesu födelsedag den 24/12* få vara med och sprida en gnutta hopp, glädje och kärlek på jorden och inte bara göda redan feta plånböcker och aktieportföljer!
Gammelmormor och barnbarnsbarnet. Bilden togs i en liten by utanför Joping i Kina den 24/12-2004. Pojken fick sedan följa med oss och vara med på det första "Christmas party" som anordnades för föräldralösa barn i medborgarhuset i Joping!
Veckans skiva: The Joshua Tree - U2
//Chasid
*De lärde tvistar om datumet, många historiker anser att Jesus föddes i månadskiftet Februari/Mars. Varför vi firar Jesus den 24/12 är en lång historia som jag väljer att inte gå in på här och nu.
Vad är det som driver dig i ditt fotande?
Men anledning av att jag har fått frågan "-Vad är det som driver dig i ditt fotande?" några gånger, så tänkte jag försöka svara på den här i min blogg .
Den stora fördelen med foto gentemot måleri är att man kan (ska) avbilda verkligheten precis som den är. Med mina dokumentär och reportagebilder vill jag förmedla engagemang, närvaro och mycket kärlek till betraktaren, jag blir alltid lika glad när jag får kommentarer som är i linje med vad jag har tänkt med bilden i fotograferingsögonblicket, när jag får det så känner jag att jag har lyckats!
Eller som den gången som mina bilder grep tag i betraktarna på ett stort företag på ett sådant sätt att de skänkte en stor summa pengar så att livssituationen för en hel by med fattiga människor i Kina förändrades! Det är sådana stunder jag lever för, att få vara med att förändra med hjälp av mina fotografier. Jag bryr mig inte om att blir rik eller känd för mina fotografiers skull, det som driver mig är att genom kärlek till mina medmänniskor få förändra världen lite grann och göra den till en något bättre plats att leva på! Min lön är helt enkelt rapporterna och bilderna på alla leende och pigga barn som jag har fått ta del av efter mitt besök!
Tyvärr så blir det bara färre och färre tidningar som publicerar reportage och dokumentärbilder idag. Bilder på kändisar är tyvärr det som säljer tidningar och det tycker jag är en tragisk utveckling, det rena dokumentärfotot borde ha en framträdande roll i dagspressen. När man inte kan få pengar från tidningar så får man söka nya vägar att få in pengar på. Jag har tänkt sälja bilder från Kina i limiterad upplaga via IRISf64 och låta pengarna minus mina omkostnader och bildbyråns provision samt statens skatt gå tillbaka till de människor som jag har fotograferat!
Jag ler när jag tänker på att den här lilla söta tibetanska flickan kan dricka färskt vatten varje dag, tvätta sig, får de vitaminer som hon behöver och har en skola att gå till så att hon kan skaffa sig en bra utbildning och en framtid. Bara för att en fotograf och en journalist från det avlägsna landet Sverige besökte hennes lilla by i mitten av Kina en kall decemberdag år 2004 och rätt människor såg fotografierna och läste texten!
Vill du se bilden i större format klicka här!
Fler bilder från Kina finns i min portfolio och bland mina utställningar
Veckans skiva: The Gift - The Jam
//Chasid