Morgondagens nyheter redan idag

Du ska leverera ditt bild- och textmaterial på momangen och gärna lite tidigare än så om det går. Bilderna och texterna ska sedan stressas ut på hemsidor och vad du än gör så bryt inte twitterflödet. Se även till så att uppdateringarna på facebook sker direkt så att så många som möjligt kan se och ta del av materialet. Men gör det så snabbt som du kan så att du hela tiden är steget före alla konkurrenter. Det bästa vore om du kunde leverera morgondagens nyheter redan idag.

Med tanke på alla nedskärningar och stressen över den tsunami av information och nyheter som dagligen ska produceras och skölja över läsarna är det egentligen inte så konstigt att journalistiken till sist har blivit urvattnad och platt. Det är inte så konstigt att tidningarna fylls av sensationsjournalistik som bara har som uppgift att locka läsare, så att alla annonsörer blir nöjda och fortsätter att frikostigt betala för kalaset. De snabba klippen har infekterat mediavärlden och långsiktigheten har sakta men säkert försvunnit ut genom bakdörren. Den heliga källkollen har brustit och en del unika avslöjanden följs av ett lätt blaserat jaha och blaha från läsare som hade förväntat sig betydligt mer substans och innehåll bakom alla läsarlockande rubrikerna.

Behöver vi det här stora informationsflödet? Kan vi ta till oss det? Vem gagnar det? Vad ska det vara bra för? Hur ska vi bära oss åt för att återgå till ett mer hanterbart informationsflöde? Finns det något utrymme för en fri press med genomarbetat material? Kan vi  lita på att det som vi läser stämmer? Vem granskar dem som granskar? Jag har inget facit på frågorna och du är fri att svara på dem om du vill och kan.  

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Cave Canem - Varning för hunden

Februari 2010 var en väldigt kall månad i Lettland och temperaturen på landsbygden kröp ned till -25°. Vakthunden var inte speciellt intresserad av att fullgöra sin uppgift på grund av kylan, han stack bara ut nosen lite grann från hundkojan för att kolla vem det var som kom.

Text och foto © Mikael Good, 2010, All Rights Reserved.

Jag fick 5 miljoner till mitt arbete

Du kanske också har haft en sådan där dröm som du inte riktigt har velat vakna upp från? När du väl vaknat så har du gjort det i en blandning av glädje och besvikelse över att drömmen inte var sann. I början av förra veckan drömde jag att en vänlig gammal man beslutade sig för att sponsra mig med 5 miljoner kronor så att jag skulle kunna fortsätta mitt arbete bland de mest utsatta grupperna.

Jag hoppas verkligen att drömmen var en sanndröm. Om jag fick 5 miljoner skulle jag se till så att det skulle bli mycket avkastning på pengarna i form av människor som fick hjälp. Och jag skulle ta ut en låg lön för att pengarna skulle räcka så långt som möjligt. Jag skulle samarbeta med hjälp- och biståndsorganisationer och fritt förse dem med bra och genomarbetat material och jag skulle hjälpa dem att bli mer effektiva i sitt arbete så att mer pengar kom in och kunde komma fler behövande till godo.

I vilket fall som helst har jag en en hel del bra idéer på hur man skulle kunna förändra arbetet i en hjälp- eller biståndsorganisation och anpassa det arbetet till 2000-talet. Många arbetar fortfarande efter principer som fungerade bra under det förra seklet men de senaste 5-10 åren har mycket förändrats och det är inte så många av organisationerna i biståndssvängen som har hängt med i svängarna. Om ingenting görs inom den närmaste framtiden kan det istället leda till att de får svårt med likviditeten inom en 5-10 års period. 

Självklart så hade jag gärna delat med mig av mina tankar och idéer om drömmen hade varit sann och jag hade fått 5 miljoner. Men som det ser ut idag byter jag bara tankarna och idéerna mot ett arbete. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att boka ett möte med mig.



Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Valet mellan pest och kolera är fortfarande enkelt

Jag har varit sjuk sedan mitten av veckan och jag har gjort research utifrån de sjukdomssymptomen som jag har och det är nästan en "perfect-match" med kolera. Nu tror jag ändå inte att jag har fått kolera utan att jag "bara" har drabbats av en koleraliknade influensa. 

I vilket fall som helst så följer jag regelboken och kurerar mig med resorb och lättsaltat vatten, är noga med min hygien och spritar mina händer efter varje toalettbesök. Framförallt är det viktigt för mig att dricka mycket vatten så att jag inte blir lika uttorkad som när jag var i öknen förra året och inte hade med mig tillräckligt med vatten... Hur som helst står jag fortfarande fast vid att valet mellan pest och kolera är enkelt och jag väljer kolera framför pest i tio fall utav tio: valet-mellan-pest-eller-kolera-ar.htm

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Ett spontant rave-party vid Hornborgasjön

Det har gått över 15 år sedan jag senast var vid Hornborgasjön för att titta på tranor. Då var det också i början av april och i den ljumna vårvärmen hade över 10.000 tranor samlats för att ha ett spontant rave-party på ängarna.

Då som nu var det inte fåglarna som fachinerade mig mest, utan alla fågelskådare och fotografer som klungades för att se små prickar hoppa runt kring horisonten. I och för sig hade många av dem kraftiga tubkikare eller objektiv som gör att det kommer lite närmare. Mitt 50mm förslår inte så lång jämfört med ett 600 mm men jag kommer å andra sidan lite närmare än med mitt 28mm :)



Trots att det var den första april så fanns det bara 17 tranor på plats och du behöver nog spetsa dina örnögon ordentligt för att se dem på bilden nedan. Alla 17 finns dock med på den bilden som för övrigt är taget med ett onödigt skarpt objektiv som brukar kallas för örnögat. Enligt statistiken var det 17.000 tranor på plats vid samma tid förra året, men statistiken jämnades ut något under dagen då 36 tranor till anlände. Men 53 tranor gör ingen fest...

Något som jag tycker är fachinerande är alla som åker upp till Hornborgasjön för att bo i husbil eller husvagn och samtidigt titta på tranor, en del av dem är långväga gäster. På grund av den sena våren var jag där lite för tidigt, men jag skulle kunna tänka mig att det myllrar av fågelskådare, fotografer, husbilar och husvagnar vid Hornborgasjön idag. Förmodligen är de fler än tranorna, för enligt statistiken var det bara 1740 tranor vid Hornborgasjön igår. 

Även om du inte är intresserad av att titta på pippifåglar som har rave-party kan jag ändå rekommendera ett besök vid Hornborgasjön. För mig är det framförallt en upplevelse att se alla människor som vallfärdar dit. En ny giv för Hornborgasjön vore kanske att införa kändis-spotting. Många kända naturfotografer brukar synas vid Hornborgasjön. När jag var där monterade den tyske naturfotografen Carsten Linde upp sitt stora stativ och ett fett objektivt. Om jag inte hade surfat in på www.grauerkranich.de hade jag dock inte haft en aning om vem han var. 

Alla bilderna i inlägget är tagna med en mätsökarkamera och ett Carl Zeiss T* 50mm. Även om det inte är en optimal utrustning för fågelfoto så är det en utmärkt kombination för dokumentärfoto.

Det kanske ändå är som en bekant uttryckte det: - Ingen vår utan Hornborgasjön!

Text och foto: © Mikael Good, All Rights reserved.