"Måla med ljus"
Min analoga favoritkamera
Även om jag i princip har gett upp det här med analogt foto, har jag ändå köpt den kameran som jag räknar som min analoga favoritkamera. I detta nu håller den på att transporteras upp genom landet till mitt postombud.
Vilken kamera som är min analoga favorit kommer jag att avslöja i ett senare inlägg. Men redan i detta nu kan jag avslöja att det rör sig om en riktigt trevlig mätsökarkamera med M-fattning.
The EVIL Leica R solution
Det finns en hel del spegellösa kameror (EVIL - Electronic Viewfinder with Interchangeable Lens) med eller utan elektroniska sökare att välja på idag. För dem som vill återanvända objektiv med M39 och M-fattning med bra resultat finns det inte så mycket mer att välja på än Sony NEX 5n, Ricoh GRX och sist men inte minst Leica M.
Det går faktiskt att återvända Leica R-optik på Leica M-kameror, vidvinklar och hyperfokal är dock att föredra då det kan vara lite meckigt att ställa skärpan rätt i och med att adaptern inte kopplar med mätsökaren. Självporträtten i det här inlägget är tagna på bländare 2,0 med ett Summicron-R 90. Det objektivet är förövrigt ett mycket bra porträttobjektiv som jag varmt rekommenderar.
Med den nya Leica M som kommer ut på marknaden nästa månad kommer det att gå lättare att ställa in skärpan då den har skärmsökare och en elektronisk sökare som tillval. För mig är Leica M något av en drömkamera som förenar det bästa från olika världar. Den uppfyller min dröm om att kunna köra all min optik från Zeiss, Voigtländer och Leica på ett och samma kamerahus. Det finns tyvärr en hake och det är att Leica M ligger ordentligt utanför min budget...
Men skam den som ger sig! Jag har hittat en annan och mycket billigare R solution och det är en Sony NEX5n. Det är en mycket bra kamera för alla oss som tycker om att återanvända gammal fin optik. Nexen ger full rättvisa åt alla mina R- och M-gluggar vilket inte mina m4/3 kameror gjorde. Som bonus kan jag även använda mina fina Carl Zeiss T* objektiv för C/Y med mycket gott resultat på Nexen.
Om du sitter på gamla fina Leica-M gluggar så är en NEX5n tillsammans med den elektroniska sökare FDA-EV1S och en Hawk Leica-M till Sony NEX macroadapter ett mycket bra val som gör dina gamla fina objektiv full rättvisa. Möjligtvis är även NEX6 en bra kamera för M-optik men så länge som jag är nöjd med min NEX5n tänker jag inte testa den.
Ricoh GRX tillsammans med M-mount sensormodul och VF-2 sökare är också ett bra alternativ. Men man bör ha i åtanke att den kombinationen är mer än dubbelt så dyr som NEX5n paketet som faktiskt ger ett likvärdigt resultat och Ricoh paketet kostar till och med mer än en bättre begagnad Leica M8.
Idag kan jag köra alla mina objektiv med eller utan adapter på mina Leica M och på min NEX. Det har gjort att jag kunnat göra mig av med ytterligare objektiv. Den kamerautrustningen som jag har idag är betydligt mindre och mer lätthanterlig än den stora Canonutrustningen med flera otympliga L-gluggar som jag hade förra året. Ska jag vara riktigt ärlig var det i mångt och mycket en statusgrej för mig att köra med proffskameror och L-gluggar från Canon, det var faktiskt befriande för mig att göra upp med min statusjakt och istället köpa in de kamerorna och objektiven som jag verkligen vill ha utan att behöva bry mig om vad andra ska tycke eller tänka.
Alla bilderna i inlägget är tagna med Sony Nex5n och Leica M8. När vi ändå är inne på NEX5n igen så måste jag säga att det är en av de fulaste kamerorna som jag ägt. Men bildkvalitetmässigt är det den klart bästa APS-C kameran som jag har använt. Med rätt objektiv gör bilderna inte ens bort sig i konkurrens med större format och det går utmärkt att använda kameran upp till 6400 ASA. För mig som tidigare har använt Canon var bandning ett problem på höga ASA, det problemet är nu bara ett minne blott :)
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
Ps: Om du är intresserad av att göra fynd så får du gärna kolla in mina annonser här på Fotosidan:
Jag bytte min kamera mot en skinnsoffa
Man skulle kunna säga att jag bytte till mig skinnsoffan på bilden mot en kamerautrustning. Även om andrahandsvärdet på Panasonic kameror och objektiv är uruselt så räckte pengarna som jag fick för grejerna precis till soffan.
Att byta ut en kamerautrustning mot en soffa är nog ett av de bästa bytena som jag har gjort. Det är faktiskt mycket viktigare att kunna sitta riktigt bekvämt tillsammans med sin familj och sina vänner än att försöka skryta med den nyaste kameran och den största gluggen för folk som inte har en susning om vad det är.
Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.
Porträtt med Leica - Портрет с Лейкой
Jag är egentligen inte så mycket för eletism och små slutna grupper. De har en otäck tendens att bli grupper för inbördes beundran och inte för uppbyggelse och utveckling.
När jag fick en inbjudan från en erkänd dokumentärfotograf från Ukraina som även är en Leicaprofet av stora mått att vara med i en sluten Leica M-grupp för dokumentärfotografer hade jag egentligen inte något annat val än att tacka ja. Möjligheten att få kritik och feedback på mina bilder och projekt av namnkunniga dokumentärfotografer var ett mycket tungt vägande skäl för mig att tacka ja till inbjudan.
De flesta fotograferna i gruppen är verksamma eller har sina rötter i Östeuropa. För många dokumentärfotografer från öst är Leica M och dokumentärfoto i stort sett synonymt. Det är egentligen inte så konstigt om man betänker att de har vuxit upp med mätsökarkameror såsom Kiev och Fed. Nu när de har lite mer pengar i plånboken så kör många av dem med Leicakameror som de precis som mig drömde om att äga och använda på 70- 80- och 90-talet.
Ibland dyker frågan om hur svensk dokumentärfotografi egentligen mår upp? Jag har egentligen inte något bra svar på den frågan trots att jag själv är aktiv som dokumentärfotograf. Men jag kan säga att samtida rysk och ukrainsk dokumentärfoto lever och frodas i all önsklig välmåga. Det finns många riktigt bra kvinnliga och manliga dokumentärfotografer i Ryssland och Ukraina som förtjänar att upptäckas av en större publik.
Портрет с Лейкой - Porträtt med Leica
Text och foto: © Mikael Good, 2012, All Rights Reserved.
Too much junkie business
Kan man bli beroende av att samla på kameror? Är samlandet av kameror och objektiv ett typiskt manligt drag? Finns det kvinnor som samlar på kameror och objektiv? Det finns många frågor som man kan ställa kring kamerasamlande.
Jag har i vart fall alldeles för lätt att samla på mig allt för många kameror och objektiv. Det beror i mångt och mycket på att jag har svårt att säga nej till en bra affär om jag har pengar. Å andra sidan så är jag även bra på att sätta ned foten och säga stopp och göra mig av med prylar om så behövs.
Utan omsvep erkänner jag ändå att jag har allt för många kameraprylar. Jag är ändå på god väg att bryta mig ut ur mitt beroende. Förra året hade jag betydligt mer grejer. Trots att jag har sålt eller skänkt bort en betydande del av mitt överflöd av kameror och objektiv så har jag ändå för många kameragrejer kvar. Sex digitala systemkameror är minst tre för många och femton objektiv är minst fem för många… När jag väl bestämt mig för vad jag ska behålla kommer jag nog att auktionera ut några kameror och objektiv på någon auktionssajt.
Text och foto: © Mikael Good, 2012. All rights reserved.