"Måla med ljus"
Leica M väcker känslor
I stort sett alla fotografer har en åsikt om Leica. Ofta handlar diskussionerna om det höga priset, eller att kameran är mer av ett smycke för rika människor än ett redskap, och att vanligt folk inte har råd att köpa dem. För min egen del är Leica ett verktyg att ta bilder med och inget annat.
Jag föredrar att jobba med kameror som har tydliga rattar och är enkelt uppbyggda, fria från displayer och förvirrande undermenyer. Jag är speciellt förtjust i mätsökarkameror. I och med att jag föredrar att jobba med digitalkameror finns det inte så mycket mer än Leica att välja på om man som jag vill ha en digital mätsökarkamera. Fuji har en Leicaliknande kamera som heter Fujifilm X-Pro2. Jag har även en sådan, det är också ett utmärkt redskap, men den känns mer som en digital Contax G2 än en mätsökarkamera.
Kameran på den översta bilden är en Leica M8, och objektivet ett Voigtländer Ultron 35mm f1,7 ASPH. M8:an har över tio år på nacken men fortfarande duger bildkvaliteten, speciellt om man väljer att göra bilderna i svartvitt. I mitt tycke är bara Leica M Monochrom bättre på svartvitt, men i och med att jag behöver leverera bilder i färg ibland är M8:an en bra kompromiss. Leica M och dyr behöver inte ha ett likhetstecken mellan sig. M8:an kostar runt 10 000 kronor begagnad och Voigtländer objektivet kan man hitta för 3500 kronor, vilket är rena rama fyndpriset för en handtillverkad mätsökarkamera och ett excellent objektiv.
Jag har använt M8:an till en del reportage. Bland annat hade jag med M8:an när jag besökte Sinai i Egypten för ett antal år sedan. En artikel och bilder från det besöket publicerades i webbtidningen Sinai Times. Alla svartvita bilderna i det här inlägget har jag tagit vid Sinaiberget.
Rockfoto - fotodiket är inget för mig
Jag är inte så mycket för att stå och trängas i fotodiken med andra fotografer och filmare. När jag fotar konserter tycker jag om att röra mig runt i konsertlokalen och försöker få med mig ett så varierat urval av bilder som möjligt. Framförallt vill jag försöka förmedla stämningen och samspelet mellan artist och publik till betraktaren.
Bilden på Terese Fredenwall tog jag med en Leica M8 med ett Summicron-C 40mm.
Rockfoto - Koppla av och lyssna
Ibland kan det bara vara skönt att bara koppla av lyssna och njuta av musiken och inte bry sig så mycket om fotograferandet. Jag hade med mig Leican till den amerikanska Singer-songwritern Jimmy Needhams konsert i Kungsportskyrkan i Huskvarna och tog ett par bilder från några olika vinklar innan jag satte mig ned och njöt av konserten. Det var ganska dunkelt i lokalen men jag fick med mig några bilder på 1/60 med bländare 2,8. Med mätsökare kan jag fota ned till 1/15 utan problem men då gäller det att motivet är stilla!
Bilden på Jimmy Needham och hans trummis tog jag med en Leica M8 med ett Summicron-C 40mm.
Rockfoto - Mätsökarkamera när ljuset räcker till
En del förståsigpåare anser att en digital Leica är en kamera för hipsters och rika samlare och inte en kamera för seriös fotografering. Jag lyssnar inte på dem. Jag använder den utrustning som jag behöver för att fånga bilder oavsett vilka kommentarer som jag får.
Jag tycker om att fotografera konserter med min Leica tillsammans med ett 20 eller 50mm objektiv. Mätsökaren ger mig bra överblick och gör det lättare för mig att snabbt komponera och sätta en bild. Men det blir allt svårare att fota konserter med Leican på grund av att det har blivit ett par steg mörkare på inomhuskonserter och min gamla Leica är i stort behov av ljus för att kunna leverera.
Bilden på Samuel Ljungblahd tog jag med en Leica M8 och ett 21mm objektiv. Publikbilden tog jag med en Leica M8 och ett 15mm objektiv.
Text och foto: Mikael Good
Leica - Das Werkzeug für Kenner und Könner
The first Leica M-camera was introduced in 1954 and the first models M3 and M2 soon became the primary tool for legendary photographers who also gave the camera it's nickname Das Werkzeug which is German for The Tool.
A Leica M is a tool that requires it's photographer. To put the camera in automatic mode and hope that the picture will be good is a little bit risky and will certainly give you photos that are unusable. To make good use a Leica M you first have to understand the relationship between aperture and shutter speed and know how to read the light.
There's a certain amount of mythos surrounding the Leica M. And that is not surprising since the hand-made German rangefinder camera has been the first hand choice of many legendary documentary photographers. Many famous photographies has been taken with a Leica. That's because a Leica is a excellent tool that can deliver photographs of the highest class in the hands of the right photographer. Even if a brand new Leica M is quite expensive tool today it still a tool for professionals since it demands expertise and knowledge of a keen photographer to master it.
Previously I have been working with big and bulky professional cameras from Canon and Nikon, they are also excellent tools for professional photographers. But no other camera says that I'm serious about photography like a Leica. But I didn't choose Leica because of it's mythos. I choosed it because I prefer to work with rangefinder cameras. And I also prefer cameras with a minimalistic feel that are not filled with buttons, levers and knobs that confuses me.
I have used my good old Leica M8 on many assignments, in desert conditions in Egypt, festivals with high humidity and at high risk demonstrations. I have used it as my every day camera in winter conditions and in summertime at the beach. The good old Leica always delivers good images and I know that I always can count on it. Even if there's never models around I prefer my M8 and I will make good use of it as long as it last.
Last but not least, remember that a camera is only a tool, it's your ability to see and catch the fast moving moments of times that matters. You can even use a cell-phone or a hefty Canikon for that purpose, but according to me it's far more fun to catch the moments with a good old range-finder camera.
Text and Photo: Mikael Good