Les Grands Moments - Höjdpunkterna

Den uppmärksamme läsaren har säkert redan sett att jag har ändrat rubriken i min blogg till Måla med ljus - Les Grands Moments. Vilket är franska och betyder höjdpunkterna. Det finns en djupare tanke bakom namnbytet men jag tänker varken gå in på eller avslöja den tanken just nu. Med tiden kommer den dock att klargöras. Tanken är i vart fall att bloggen inom kort helt kommer att byta namn till Les Grands Moments precis som min andra blogg på blogspot: The True Revolution Starts At Home

Bilden som illustrerar dagens inlägg tog jag under en resa i östra Lettland i december 2005. Grabben på bilden och jag blev riktigt goda vänner och han stod länge på verandan och vinkade till mig när det var dags för mig att åka vidare.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Nu är det dags för mig att bli nummer 1

Nu är jag mer än ordentligt trött på att vara arbetslös. De senaste åren har jag varit nummer två på allt för många arbeten och nyligen blev jag i sista stund snuvad på ett arbete som det stod mitt namn på med feta bokstäver. 

Men jag tänker inte bli bitter över det förlorade arbetet, jag gratulerar självklart den som fick arbetet och önskar den personen lycka till med sina nya arbetsuppgifter och jag är övertygad om att personen ifråga med all rätta är själaglad över sitt nya arbete. Att bli bitter är det sista som jag vill och jag försöker att se var dag som en möjlighet trots att det är mycket motvind och ösregn ibland.

Är du eller någon som du känner på jakt efter en mycket kompetent och mångsidig medarbetare som kan anställas via nystartsjobb eller med särskilt anställningsstöd så får ni gärna kontakta mig. Nästa gång  är det min tur att bli nummer 1!

Kolla gärna in min Linkedinprofil om du är intresserad av att se vad jag går för och vilka områden som jag behärskar: http://se.linkedin.com/pub/mikael-good/51/a75/689

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Deppig, deppigare, deppigast

Nu är det inte riktigt så illa med mig som rubriken antyder, bara nästan. Men det skulle kunna ha varit så illa om jag hade varit en positivt tänkande människa och inte en realist. För en positivt tänkande människa blir fallet ofta brant, djupt och smällen den blir hård.

I november blev jag intervjuad för ett arbete på en biståndsorganisation. Intervjun gick mycket bra och man kan lugnt säga att mitt namn stod med stora svarta bokstäver över arbetsbeskrivningen. Det var verkligen ett arbete som jag var som klippt och skuren för och det var i stort sett bara en underskrift och ett godkännande från ledningen som saknades. Jag såg verkligen fram emot att få börja arbeta på biståndorganisationen och få vara med om att dra in mer pengar till behövande. Men processen att välja ut en ny medarbetare drog ut på tiden och till sist rann allt ut i sanden... Kvar stod jag förvånad och frustrerad över att jag ännu en gång hade dragit det kortaste strået på arbetsmarknaden...

Trots att jag är lite deppig över att jag inte fick arbetet är jag ändå glad över att jag inte tog ut något i förskott. Jag har blivit luttrad då jag har varit med om liknande situationer tidigare. Men trots att jag är luttrad gör det ändå ont varje gång som jag missar ett arbete... Framförallt är jag frustrerad över att jag som arbetslös måste gå en massa utbildningar och kurser som bara känns som ett gigantiskt slöseri med tid. Hade jag istället fått använda den tiden till att söka jobb på heltid så skulle mina chanser att få ett nytt arbete varit betydligt större. Nu känner jag mig bakbunden av alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ställer sig emellan mig och mitt arbete...

Bilden i inlägget är tagen i Sinaiöknen i Egypten. Den får stå som en symbol för att det är dags för mig att äntligen få lämna arbetslöshetsöknen och träda in i det förlovade arbetslandet och få det arbetet som jag är som klippt och skuren för.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Ropen skalla lika barnomsorg åt alla

Samhället förväntar sig att alla arbetslösa söker jobb på heltid. Men om samhället förväntar sig att småbarnsföräldrar ska söka jobb på heltid borde de rimligtvis också se till så att vi får ha barnen på dagis(förskola) mer än de lagstadgade 15 timmarna per vecka.

Jag älskar mina barn och är tacksam för att jag har fått spendera så mycket bonustid med dem. Att investera mycket tid med sina barn är den bästa investeringen som man kan göra. Men i och med att jag är arbetslös förväntas det samtidigt av mig att jag söker jobb på heltid. Det är svårt för mig att söka jobb och samtidigt ta hand om mina barn utan att bli pressad och stressad. I och med att samhället förväntar sig att jag söker jobb på heltid tycker jag att det ligger i min fulla rätt att ställa krav på att samhället också låter mig ha mina barn på dagis mer än 15 timmar per vecka så att jag också kan söka jobb på heltid. När barnen har lov har jag inte rätt till någon barnomsorg över huvud taget och vid de tillfällena är det mycket svårt för mig att hinna med att söka jobb.

Jag har själv inte valt att vara arbetslös och tro mig det är det sista som jag vill vara. De som känner mig vet att jag vill arbeta och göra rätt för mig. Jag vill uppleva den där goa känslan över att jag genom mina händers verk har gjort mig förtjänt av de pengarna som kommit in på kontot. Om vi småbarnsföräldrar också gavs samma möjligheter att söka arbete som andra arbetssökande skulle vi givetvis kunna få tag på nya arbeten betydligt snabbare än idag. Småbarnsföräldrar är en stor tillgång på arbetsplatserna, vi är stresståliga har mycket tålamod, är bra på att hantera konflikter samt att jämka samman motsträviga viljor.

Jag är övertygad om att jag skulle haft ett arbete om jag haft samma möjligheter och tid att söka arbete som andra arbetslösa. Som det ser ut idag är småbarnsföräldrar snudd på diskriminerade på arbetsmarknaden. Men det finns ett enkelt sätt att råda bot på det "problemet" och det är att ge alla arbetslösa småbarnsföräldrar rätt till att ha sina barn på dagis mer än 15 timmar per vecka.

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Jag vill visa vad jag verkligen går för på arbetsmarknaden

De senaste åren har jag sökt hundratals arbeten och varit på mängder av anställningsintervjuer utan att få något annat napp än några kortare och några längre projektanställningar sedan 2010. Jag har även lagt ned flera hundra timmar med ideellt arbete för olika hjälporganisationer. Jag har synts mycket i media i samband med utställningar och olika åtaganden för de minst bemedlade runt om i världen.

Är det någon som inte borde vara arbetslös så är det jag, men ändå är jag det och jag vet ärligt talat inte hur länge jag orkar att vara arbetslös till. Jag vill verkligen arbeta och göra rätt för mig och livet som arbetslös det tär på mig... Särskilt som jag själv inte valt att vara arbetslös utan blev uppsagd från mitt fasta arbete på grund av en vikande annonskonjunktur…

Om jag får chansen ska jag visa vad jag verkligen går för på arbetsmarknaden. En sak är säker den som väljer att anställa mig kommer inte att ångra sig. 

Besök gärna min profil på Linkedin om du är intresserad av att läsa mer om mig: linkedin.com/pub/mikael-good/51/a75/689

"Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två" - Rudyard Kipling

Text och foto: © Mikael Good, 2012