När kvällsregnet föll över motorsågsstaden

Jag tar gärna en kvällspromenad. Det är ett bra sätt att samla tankarna på, få lite extra luft och motion efter en lång arbetsdag. När jag går ut är det inte ovanligt att jag tar med mig en kamera. Men kvällsljuset kräver oftast att jag tar med mig ett stativ, jag verkligen avskyr att bära med mig och använda stativ, därför blir oftast inga bilder tagna.



Men det går att fota nattbilder utan stativ. Det kräver bara lite mer av objektiv och kamera. I går berättade jag att jag köpt en Techart PRO autofokus-adapter för att använda M-optik på min Sony A7rII. Under gårdagens kvällspromenaden genom ett regndränkt Huskvarna bestämde jag mig för att testa vad mitt M 28/1,4 går för i nattljus.



Jag ställde objektivet på bländare 2 och kameran på 1/30, och lät kamerans inbyggda skakreducering fungera som stativ. Det känns lite konstigt att skriva det här med tanke på objektivet är helt manuellt, men det hittade fokus snabbt och exakt vid det flesta tillfällena, det var bara när kameran fick för sig att jaga de snöblandade regndropparna som fokuseringen fick lite problem. En del motiv bländade jag upp till 2,8 men för det mesta höll jag mig på 2. ASA-talet rörde sig mellan 3200 och 6400. A7rII funkar bra upp till 12 800, men jag tycker det är bra att ha lite sprattelutrymme i lågdagrarna för efterbehandlingen.



Jag hade även med mig ett Canon EF 100/2 och en Metabones IV-adapter som jag tog några bilder med. Den hade märkligt nog lite svårare att hitta fokus än mitt M 28/1,4 och Techart PRO-adaptern. Nästa gång ska jag ta med mig mitt Summicron 90/2 istället. Skärpemässigt är det snäppet vassare än Canon-optiken, och har framförallt bättre tryck i färg och kontrast vilket jag föredrar. 



När jag framkallade bilderna i ACR:n lättade jag lite på skuggorna. Med hjälp av verktyget Pro Contrast i programmet Color Efex Pro plockade jag fram ytterligare information ur lågdagrarna. Color Efex Pro är ett bra verktyg som innehåller en hel del tidsbesparande macron.



Text och foto: Mikael Good

Adaptern som ger autofokus med Leica M-optik

Under ett antal år använde jag Sony. Men i takt med att objektiven som jag ville ha blev allt större och dyrare blev jag mer och mer ointresserad av märket, och valde till sist att byta till Fujifilm, som valt att satsa på små smidiga kamerahus och har en hel del kompakta objektiv i lager.



Halvformatet är ett trevligt format men ibland räcker det inte riktigt till. I och med att jag har ett antal M-objektiv från extremt vidvinkel till kort tele, funderade jag på att komplettera Fujikamerorna med en Leica M. Jag budgeterade för ett inköp av en Leica M 240. Men precis när jag hittade en Leica M 240 för ett lämpligt pris, kom jag på andra tankar. 

När jag skrev om Techart PRO Leica M - Sony E Autofokus adapter den 1 april 2016 var det många läsare som trodde att det var ett skämt, men det var inget skämt! Jag började fundera på om inte en Sony A7rII och en Techart PRO Leica M - Sony E Autofokus Adapter skulle kunna fylla mina behov bättre än en Leica M 240. När ljuset inte riktigt räcker till är autofokus och bildstabilisering en bättre kombination än en mätsökarkamera utan stabilisering.



Jag köpte en billig begagnad Sony A7rII hos ett postorderföretag. När jag fick hem den, testade jag att köra min M-optik med adapter på kameran. Jag kom på så sätt fram till att det var rätt väg att vandra. Efter att ha läst på ordentligt om Techart PRO-adaptern, och tagit del av andras erfarenheter, köpte jag en adapter.



Med Techart PRO-adaptern ställs skärpan relativt snabbt med ljusstarka objektiv såsom M 28/1,4, 40/2 och 90/2. Men fokusen jagar med mina 15 och 21mm Voigtländer vidvinklar, men å andra sidan kan jag oftast köra de objektiven med hyperfokal. Om man vill ha snabb fokus med Techart PRO-adaptern är objektiv med bländare 2 eller lägre att föredra. Objektiv med 2,8 fungerar hyfsat bra. Men från 4 och uppåt jagar oftast autofokusen.



Att jag valt en begagnad A7rII beror på att det lämpar sig väl för M-optik och inte lider lika mycket av smearing med vidvinkeloptik som A7II gör. Även om jag själv inte har testat kombinationen, är det en del användare som påpekat att Techart PRO-adaptern fungerar något bättre tillsammans med Sony A7rIII. 



Primärt har jag använt adaptern med M-optik. Men jag har även använt den ihop med en C/Y-M-adapter, och har på så vis fått autofokus med gammal fin Carl Zeiss-optik för Contax/Yashica. Även om det funkar ganska bra kommer jag nog inte att använda Techart PRO-adaptern med en extra adapter så speciellt ofta. Bildkvaliteten blir säkert påverkad och tanken med att använda M-optik på Sony är att få tillgång till högkvalitativa små objektiv som i mitt tycke lämpar sig bättre till Sonys smidiga kameror än de överdimensionerade objektiven som företaget själv har tagit fram.



Jag har gjort reportage med A7rII + 21mm, 28mm, 40mm och 90mm. Trots dunkelt inomhusljus ställdes fokusen snabbt och exakt, och bilderna blev helt perfekt exponerade. Några av bilderna som jag tog vid det tillfället har mycket högt nyhetsvärde, men är samtidigt personliga, därför väljer jag att inte publicera någon av dem här. Men det är inte omöjligt att några av dem letar sig in i någon tidning tillsammans med en text fram igenom. 



En liten smidig kamera som har autofokus, bildstabilisering, är användbar upp till 6400 ISO tillsammans med små och skarptecknande 28/1,4 och 90/2 mm objektiv är som gjort för reportage i dunkla miljöer. Techart PRO-adaptern är främst riktad till entusiaster som redan har några M-objektiv liggande. För den som är på jakt efter små smidiga objektiv att använda på en  Sony E finns det en del "billigare" M-objektiv att få tag på från Iberit, 7Artisans, Voigtländer, Zeiss med mera, det går även att köpa en hel del bra optik begagnat till riktigt bra priser. Fotar du sport eller andra snabba förlopp är Techart PRO-adaptern inte att rekommendera. 



Bilderna har jag tagit under mina stadsvandringar i Huskvarna, ett par av dem har publicerats i en tidning. Trots att jag packar ned fyra objektiv, en kamera och några batterier i min Billingham Hadley PRO finns det gott om plats för annat i väskan.









Text och foto: Mikael Good

Årets sista och första publicerad bild

Under 2018 har jag haft fler bildpubliceringar än någonsin tidigare. Mina bilder har publicerats runt om i världen och har nått en mångmiljonpublik. Jag har även skrivit en hel del artiklar, och gjort ett antal reportage som har publicerats.



Den först bilden i inlägget togs i Smedbyparken i Huskvarna där Gica som var en hemlös rumänsk man mördades natten mellan 7 och 8 augusti. I samband med att domen föll i Jönköpings tingsrätt den 28 december placerade någon ett gravljus på platsen för att hedra hans minne. I och med att jag var bekant med Gica, har mordet på honom tagit mig hårt, och jag har engagerat mig för att han skulle begravas hemma i Rumänien, och för att det fruktansvärda som hände honom inte ska glömmas bort. 

Den andra bilden togs i en pingstkyrka i en bulgarisk stad där det pågår en väckelse bland den turkiska och romska minoritetsgruppen. Jag är djupt engagerad i romernas situation i Europa, och är full av tacksamhet för att de sakta men säkert börjar att få upprättelse. Idag är drygt 20% av Europas pingstvänner romer, och den siffran kan öka betänkligt nästa år. Jag har planerat in minst en resa till Balkan i år. Då ska jag träffa min romska bröder och systrar, och dokumentera deras liv.

Den första bilden publicerades den 31/12 och den andra 1/1. Jag försökte sälja in de svartvita varianterna, men tidningen valde att publicera i färg, trots att jag helt frankt påpekade att svartvitt är fotografins sanna färg!

Text och foto: Mikael Good

Mer än 50 000 läsare i veckan

När jag började blogga för lite mer än tio år sedan var målet att förbättra mitt skrivande. Inte ens i min vildaste fantasi hade jag räknat med att få över 50 000 inklick per vecka till en blogg som oftast kretsade runt det smala ämnet dokumentärfoto.

Jag skrev krönikor om återvinning, reportageresor, rockfoto, socialt arbete, urban exploration, kameror, hjälparbete, utsatthet, konsumtionshysteri, dokumentärfoto och kryddade med ett och annat inlägg med skarp politisk udd. En del artiklar och reportage som jag inte fick publicerade i tidningar hamnade också i bloggen, och en del material från bloggen hamnade i tryck. Det mest lästa inlägget delades flitigt i sociala medier och har haft lite mer än 100 000 inklick till dags dato.



Blogginlägg om kameror och Leica i synnerhet har lockat många läsare. Men framförallt har intresset varit stort för alla socialreportage som jag valde att publicera i bloggen. Några av dem var ganska långa men de flesta läsarna läste allt. Ett av socialreportagen som publicerades i bloggen handlade om en rysk tonårsmamma. Det har även publicerats i Junia Magasin samt översatts och publicerats i USA, Finland och Norge.

Förutom mina regelbundna följare har jag nått politiker, journalister och opinionsbildare genom bloggen. Jag har fått vara med och påverka på ett sätt som jag tidigare inte haft möjlighet till. Bland annat beskrev jag nöden i vårt östra grannland Lettland i ett stort antal inlägg. Många var helt ovetande om den svåra situationen i landet, och mina texter och bilder bidrog till ett ökat engagemang för de mest utsatta i Lettland. Inläggen sporrade även TV och tidningar att åka över och göra reportage. Mitt engagemang för romernas rättigheter smittade också av sig, och hjälpte till att sätta fokus på den apartheidliknande situation som många europeiska romer tvingas utstå i sina hemländer.

Även om jag inte bloggar lika regelbundet som tidigare, har jag inte slutat skriva. Jag jobbar som multireporter (redigerare, reporter och fotograf) på en tidning, och som kommunikationsansvarig på en hjälporganisation. Jag blir lite mätt på att skriva och redigera bilder på jobbet, men jag är tacksam över förmånen att få skriva om sådant som engagerar mig.



Bloggen har sina bästa år bakom sig. Men det händer fortfarande att det blixtrar till. Under en vecka i augusti hade jag drygt 100 000 inklick i min blogg på blogger. Det berodde framförallt på att jag skrev ett personligt blogginlägg med mycket högt nyhetsvärde, inlägget delades flitigt på sociala medier och många tidningar refererade till det. 

Jag har inte tjänat några pengar på bloggen. Men jag har fått vara med och dra in 10-tals miljoner till olika hjälp- och biståndsorganisationer. Pengar som i sin tur har gått till utsatta medmänniskor som lever i fattigdom och utanförskap. Precis som när jag var tjugo vill jag förändra världen, men det är först nu som jag har redskapen till att göra det!

Text och foto: Mikael Good

Leitz Summicron-M 90mm – När det näst bästa är gott nog

Ett kort tele är bra att ha i kameraväskan, det lämpar sig för porträtt, arkitektur, landskap eller vid andra tillfällen då man vill trycka ihop bakgrund och förgrund. Jag har länge varit på jakt efter ett kompakt, skarpt och välbyggt kort tele som jag kan använda med eller utan adapter på alla mina kameror.

Jag har ägt och testat en del olika objektiv utan att bli riktigt nöjd. Hela tiden har jag sneglat mot Leica Apo-Summicron-M 90mm F/2 ASPH. Egentligen är det onödigt skarpt, men det fyller samtidigt hela min kravlista. Det enda som avskräckt mig är prislappen på drygt 25 000 kr för ett bättre begagnat exemplar. Det är rätt många tusenlappar mer än vad jag kan tänka mig att lägga på ett objektiv. En del fotografer köper objektiv för tiotusentals kronor utan att blinka. Jag har valt att sätta en köpgräns på tiotusen kronor för ett objektiv.



Jag bestämde mig för att även det näst bästa är gott nog för mig, och började vänta in rätt pris på ett begagnat Leitz Summicron-M 90mm f/2. Det tog ett par månader, och sedan kunde jag köpa objektivet för ett riktigt bra pris på Cyberphoto. Skillnaden mellan objektiven är att Leica Apo-Summicron-M 90mm F/2 ASPH är en aningen skarpare, har lite bättre motljusegenskaper och något bättre färgåtergivning, Det är en såpass liten skillnad att den går att leva med, särskilt som prisskillnaden är nästan 20 000 kronor för ett bättre begagnat exemplar.



I går var jag ute i Huskvarna med omnejd och tog några pressbilder till arkivet med objektivet (det är inte omöjligt att några av dem letar sig in i någon tidning så småningom). Mina intryck är att skärpan, kontrasten och färgåtergivningen är mycket bra. Objektivet är snabbfokuserat, extremt välbyggt och en fröjd att jobba med. Framförallt är det litet och smidigt vilket gör att jag inte drar mig för att ta med det. 



Text och foto: Mikael Good