Mina artiklar om Europas mest utsatta grupp har nått miljontals läsare

De senaste två åren har många av mina artiklar och fotografier publicerats i olika media. De flesta artiklarna handlar om ett ämne som ligger mig djupt om hjärtat - romernas utsatta situation i Europa. Det är svårt att mäta hur många läsare som sammanlagt har nåtts men mellan tummen och pekfingret gissar jag på ett par miljoner.



Det är helt ofattbart att en hel folkgrupp blir kollektivt diskriminerad och utstött på grund av sitt ursprung. Romer har funnits i Europa i över 1000 år med de behandlas fortfarande som illegala invandrare eller andra klassens medborgare i många europeiska länder.



Jag använder mig främst av pennan och kameran i kampen för romernas rättigheter. Det är mer än dags att vi lägger historien bakom oss och inkluderar romerna i vår europeiska gemenskap. Om vi gör upp med våra egna fördomar och väljer att behandla romerna som våra medmänniskor är jag övertygad om att vi kan knyta viktiga vänskapsband som river ned fördomar och skapar förbrödring.



Ordet rom är romanesh för människa. Oavsett nationalitet, etnicitet, religiös tro och könstillhörighet är vi alla romer och Gud älskar oss precis som vi är.



På följande sida kan du ta del av en länklista som leder till  reportage och artiklar som jag har skrivit om romernas situation de senaste två åren: http://chasid68.blogspot.se/2015/11/mina-artiklar-om-en-utsatt-grupp-i.html

Förutom ovanstående artiklar har jag även levererat en hel del bilder till TV, tidningar och webb och ställt upp på en hel del intervjuer i Radio, TV och tidningar.

Text och foto: Mikael Good

Fujifilm X-Pro1 - en kamera för dig som vill ha mycket valuta för pengarna

Glöm bort allt det negativa som du hörde om Fujifilm X-pro1 när kameran kom ut på marknaden. I och med de senaste firmeware-uppdateringarna har kameran äntligen blivit så bra som den borde varit från början och den har förvandlats till ett av de bättre begagnatköpen.



2012 kom Fuji X-Pro1 ut på marknaden. Kameran hade en optisk/digital sökare som väckte mitt habegär. Trots att kameran hade en saftig prislapp var jag ändå intresserad och funderade allvarligt på att byta system. Men efter att ha testat kameran tappade jag snabbt intresset. Bildkvaliteten var lysande men autofokusen var allt för långsam och osäker och den manuella fokusen var omständlig.



I slutet av förra året kom en firmware-uppdatering till X-pro1 som rättade till många av buggarna och missarna i kameran. Jag testade en uppgraderad X-Pro1 och nu föll den mig i smaken. Jag bestämde mig för att sälja min X100s och ersätta den med en begagnad X-Pro1. Möjligheten att kunna byta objektiv fällde avgörandet. Tanken är att jag ska använda Fujin för reportage tillsammans med min M-Leica. Med hjälp av adapter kan jag använda min M-optik på Fujin.



Även om Fuji X-Pro1 har tre år på nacken är den mycket prisvärd i och med den senaste firmware-uppdateringen. I mitt tycke är möjligheten att swisha mellan optisk och digital sökare helt suverän, detta kryddat med fantastiskt bra bildresulat, bra egenskaper på höga ASA och en säker lågljus autofokus gör kameran till ett mycket bra begagnat köp för oss som vill ha extra mycket valuta för pengarna.



Text och foto: Mikael Good

Stanki nashti chi arakenpe manushen shai

Rubriken till dagens inlägg är romani och betyder att berg möts inte men människor gör det. De senaste 11 åren har jag arbetat som frilansande reporter och fotograf runt om i världen och i min hembygd. Mötet med människor är mycket viktigt för mig. Jag vill inte vara som en osynlig fluga på väggen som registrerar allt utan att synas, jag vill interagera och lära känna nya människor, riva ned eventuella fördomarna som jag kan tänkas ha så att jag kan berätta mina nyfunna vänners historia och inte min egen.

Här kan du ta del av en del av de mötena som jag har gjort genom åren: https://www.flickr.com/photos/chasid68/albums/72157649562924582

Text och foto: Mikael Good

Det lilla huset som inte finns på kartan

Trots att människor har bott i byarna i Pauleascaområdet sedan 1940-talet räknas det ändå som en illegal bosättning och finns inte med på officiella kartor. Enligt rumänsk lagstiftning har man rätt att bli laglig ägare om man har bott på en och samma plats i minst 30 år.



I Pauleascaområdet i länet Arges i Rumänien finns de tre små byarna Troislav, Tinca och Tufanu. De flesta av de drygt 4000 invånarna tillhör minoritetsgruppen Rudari*. Många av husen byggdes i slutet av 1940-talet på mark som de blev tilldelade av den gamla kommunistregimen. I samband med att Rumänien blev fritt från kommunismen genomfördes en stor jordreform där de gamla ägarna fick tillbaka marken som de berövats på under kommunismen samtidigt som de flesta av landets 22 miljoner invånare fick en bit mark och äganderätt till sina bostäder. Tyvärr exkluderades många romer och rudari från denna jordreform och den besittningsrätt de haft under kommunistregimen är nu ifrågasatt.



De tidigare markägarna, som fått tillbaka sina egendomar, vill inte ha otillåten bebyggelse på sin mark. Tyvärr är det inte ovanligt att människor i byarna vräks från hus som har varit i deras familjers ägo i 25 år eller mer. Husen demoleras sedan av grävskopor och schaktmaskiner. Familjerna blir hemlösa. När en av kvinnorna I byn förstod att min kollega Rickard talar flytande rumänska skyndade hon snabbt iväg till sitt hus för att hämta ett dokument som hon ville att han skulle titta på. Kvinnan presenterade sig som Florina, hon är 24 år gammal och bor i ett nybyggt litet hus som är något mindre än en friggebod tillsammans med sin man Nicolae och deras dotter.
– Jag kan varken läsa eller skriva. Snälla, läs och förklara för mig vad det står i det här dokumentet som min man och jag har fått från skogsbolaget, säger Florina med mycket vädjan och oro i rösten när hon räcker det till Rickard.



Rickard tog god tid på sig att läsa och berätta vad som står i dokumentet. På krånglig byråkratrumänska stod det att det statliga skogsbolaget som äger marken där huset står vill att Florina och hennes man infinner sig i rätten. Om det inte gör det kommer huset att demoleras. Rickard ser att datumet för rättegången är passerat. När Florina får höra det blir hon genast orolig för att de ska bli vräkta från sitt hus och att skogsbolaget ska komma och demolera det precis som de gjorde med grannhuset förra vintern.



Florina och Nicolae förlorade striden om sitt hem. Sedan några månader står huset öde och väntar på att bli grävskopornas rov. Familjen har flyttat in hos Nicolaes föräldrar som har ett större hus, ett hus som inte är lika utsatt för väder och vind. Det bör påpekas att skogsbolaget oftast ser genom fingrarna på illegala bosättningar i området. Men enligt skogsbolaget hade familjen byggt sitt hus på en olämplig plats och därför fick de ett rivningsföreläggande. På nationell nivå i Rumänien förs det samtal om att alla fastigheter bör registreras och att tydliga direktiv för bostäder ska tas fram. Förhoppningsvis kommer även frågan om bostadssituationen för nationella minoriteter att tas upp och förbättras.



Genom åren har Hjärta till Hjärta som både Rickard och jag arbetar för varit med och hjälpt många romska familjer att få äganderätt till sina bostäder. I år har Hjärta till Hjärta tillsammans med kommunen i Gradinari och en rumänsk hjälporganisation sett till så att 115 familjer fått äganderätt till sina bostäder. Nästa steg blir att försöka få till ett liknande projekt i Pauleasca-området.  

Text och foto: Mikael Good

*Rudarernas ursprung är höjt i dunkel. En del tror att de är romer som har förlorat sitt språk och sina traditioner. En del tror att de är en rest av Dakerna som som bodde i Rumänien innan Rumänerna kom till landet. En del tror att de är en blandning mellan olika folkslag som tagits som krigsfångar i krig med det Ottomanska riket och som sedan förslavats. En del tror att rudarerna kan vara en av Israels förlorade stammar.

Artikeln har tidigare publicerats i gatutidningen Dik Manusch nummer 3/2015. 

Det är Romernas nationaldag idag

Idag är det den 8 april och Romer från ett 40-tal länder firar sin nationaldag till minne av den första romska kongressen som hölls i London den 8 april 1971. På kongressen i London infördes den romska flaggan. Det blåa fältet i flaggan symboliserar himlen, det gröna marken och det röda hjulet symboliserar framåtskridandet. Även romernas nationalsång Djelem, Djelem (jag reste, jag reste) infördes på kongressen i London.



År 2000 utropade International Romani Union (IRU) Romanistan som romernas eget hemland utan att ställa några krav på territorium. Att IRU valde att inte ställa krav på något territorium är inte så konstigt, för på sätt och vis kan man säga att hela världen är romernas hemland.

Genom historien har mycket av den romska kulturen, sedvänjorna och levnadssättet slagits i spillror genom diskriminering, förföljelse och ond bråd död. Förföljelsen av romer borde ha begravts i Europa i och med nazismens fall i maj 1945. Men istället berövades de östeuropeiska romerna som hamnade bakom den sovjetiska järnridån de få strukturerna som hade bestått nazisternas försök att utrota både romerna och deras kultur. I västeruropa fortsatte diskrimineringen efter kriget och det skulle dröja till slutet av 1970-talet innan romernas rättigheter började att diskuteras på allvar.

I Östeuropa var det många som trodde att romerna skulle få det bättre efter kommunismens fall men istället ökade diskrimineringen och förföljelsen. Romer behandlas fortfarande som främlingar och andra klassens medborgare i länder som de har bott i nästan 1000 år. Trots att vi har kommit till år 2015 har vi lång väg kvar att vandra innan romerna har inkluderats i vår europeiska stugvärme där de hör hemma. Men jag är övertygad om att vi kommer att nå dit en vacker dag.

Det är mer än dags att vi lägger historien bakom oss och inkluderar romerna i vår gemenskap. Rom är romani för människa och oavsett nationalitet, etnicitet, religiösa tro eller vår könstillhörighet är vi alla romer (människor) och Gud som ser rakt in i djupet av våra hjärtan älskar oss precis som de romer vi är. Opre Roma!

Klicka här om du vill lyssna Romernas nationalsång Djelem, Djelem: https://www.youtube.com/watch?v=23dW3H9yFSU

Text och foto: Mikael Good