Compact Living i kameraväskan

Min kära hustru brukar säga att hon fortfarande inte kan förstå hur jag lyckades få plats med så många prylar i min etta som jag gjorde. Men även om jag idag kan hålla med om att jag hade allt för många prylar när jag bodde själv, så hade ändå var sak sin plats och det gjorde att det sällan var stökigt i min lägenhet. Jag var expert på compact living och jag visste att utnyttja varje kvadratcentimeter till fullo.

När min hustru och jag skaffade ett hus för nio år sedan försvann en del av min Compact Living kunskap och jag blev bekväm i att ha relativt gott om plats för mina grejer. Det gjorde bland annat att mina kameraväskor svällde över sina bräddar med kameror, objektiv och prylar. Inte nog med att prylarna blev fler, kamerorna och objektiven blev bara större och större. En anledning till detta berodde på att jag hade en hel del uppdrag som fotograf och reporter. Därför köpte jag på mig utrustning som jag tänkte att jag kunde behöva för de olika uppdragen.

Till sist kom jag till den oundvikliga punkten då jag själv insåg att jag hade allt för många grejer. Nu var det åter dags för mig att plocka fram min gamla kunskap om Compact Living och börja banta ned min kamerautrustning. Det är lätt hänt att samla på sig allt för många bra och ha saker. Men när bra och ha saker har röda ringar, kostar över 5000 kronor och mest ligger och skräpar i en kameraväska, då är de inte bra att ha utan rätt korkade att ha... Nu har jag i princip rensat färdigt i mina kameraväskor och istället för att köpa det som jag kan tänkas behöva för olika uppdrag, har jag istället köpt de kamerorna och objektiven som jag själv vill ha. Det bästa är att de nya grejerna duger precis lika bra för uppdrag som min gamla utrustning och som grädde på moset tar de nya grejerna inte så mycket plats i kameraväskan. Nu har jag infört Compact Living i kameraväskan :)


Låt inte lura er av det exklusiva märket på kameran på bilden. Kostnaden för kameran och de tre små kompakta objektiven på bilden är mindre än den kameran med småbildsformat och tillhörande zoom som jag tidigare ägde.

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved. 

Papperstidningen är död - Länge leve nättidningen

Jag vet, det är kanske lite för tidigt att utropa papperstidningens död. Det kommer säkerligen att dröja några fler år innan den sista papperstidningen försvunnit från våra brevlådor och landat i våra läsplattor.

Egentligen tycker jag om att läsa en papperstidning, men det går tyvärr inte att komma bort från att en papperstidning är en miljömässig katastrof, dagen då de försvinner kommer att bli en välgörande dag för miljön. Våra vackra skogar och vår gemensamma miljö är tacksam för att framtiden för dagstidningar och magasin finns på internet. Nu gäller det bara för tidningskoncerner och annonsörer att hoppa på det digitala tåget och lämna pappersupplagorna bakom sig på perrongen innan tåget går och lämnar dem bakom sig.

Jag tror att tidningar som fortsätter att tänka i samma banor som förr kommer att bli kvarlämnade på perrongen och bortglömda. De som tror att de kan få lika mycket betalt för sina nättidningar som för sina papperstidningar skjuter sig själva i foten och de kommer att få det allt svårare att klara sig på en marknad där kunderna förväntar sig att kunna ladda ned annonsfinansierade gratistidningar till sina läsplattor och datorer. Med den nya tekniken har det även kommit nya möjligheter. Nu går det exempelvis att lägga in rörlig bild och ljud i de digitala tidningarna och det gör att den totala läsupplevelsen blir större. En stor fördel med digital media är att det är enkelt att gå in och ändra i texten i efterhand och på så vis hålla både eventuella missförstånd och tryckfelsnisse borta.

Annonser som ser ut som de är tagna ur ett EPA-blad från 70-talet duger inte längre på 2010-talet. Interaktiva annonser är något som vi tidningsläsare kommer att få vänja oss vid vare sig vi vill eller inte. De nya interaktiva annonserna kommer också att ställa betydligt högre krav på dem som producerar dem.



Ett exempel på ett nytt digitalt magasin är Le Viseur Magazine. Förutom att jag tycker att det är kul att vara med och jobba med Le Viseur ser jag det även som ett sätt för mig att sätta mig in i och lära mig branschen och vem vet Le Viseur kanske kan vara en bra språngbräda in i något större för mig. Tveka inte att kontakta mig om du är intresserad av att veta mera om digitala media och marknadsföring i sociala media.

Om den inbäddade versionen krånglar klicka på följande länk

Du kan även ladda ned tidningen i PDF-format och läsa det på din läsplatta: http://leviseurmagazine.com/Le_Viseur_2_2012.pdf

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Ps: Kommentera gärna mina inlägg men tänk på att hålla ett vårdat språk. Om tonen i någon kommentar inte håller måttet raderar jag den. Jag har inget emot att bli motsagd men att bli idiotförklarad tolererar jag inte.

Min önskekamera är äntligen här

Äntligen är det en kameratillverkare som tänkt helt rätt och tillverkat min önskekamera. Det känns nästan som om jag själv har fått skriva ned mina specar på ett papper och sedan har de gjort kameran efter det :) Nej, jag pratar inte om den groteskt överpimpade Nex-7:an i Hasselbladskostym, den är förresten inget annat än ett stort fett brand suicide… Jag pratar om Leica M. Den kameran öppnar onekligen nya möjligheter för oss som föredrar små smidiga mätsökarkameror. 

För mig lockar möjligheten att använda mina gamla avlagda Praktica PB-objektiv på en kamera med digtial småbildssensor. Den där sista raden var ett skämt. Men för alla dem som sitter på riktigt dyr R-optik eller på fin Zeissoptik för Contax kan den nya M kameran vara en dröm. Jag skulle tro att mannen som sålde bort sin professionella R-utrustning för en spottstyver på en begagnatbörs för drygt ett år sedan är rejält sur över sitt tilltag just nu… 

För min del är det trevligt att Leica har släppt sin M-kamera och om ett par år så kanske jag får råd att köpa en bättre begagnad Leica M. Fram till dess får mina digitala substitut räcka gott. 

Om ni vill ta del av riktigt bra samtida lettisk dokumentärfoto tycker jag att ni ska göra ett besök på den här hemsidan: http://fkmagazine.lv/



Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved

Sinaihalvön en begynnande krutdurk

För tillfället håller jag på att färdigställa ett reportage om beduinernas situation i Sinaihalvön som jag gjorde i mars detta året. Reportaget kommer antagligen att publiceras i det nästa numret av Le Viseur Magazine.



Arbetet är helt ideelt och som jag varit inne på tidigare i min blogg tror jag inte att det är bra att sitta still utan att göra någonting när man är arbetslös. Jag vill gärna hålla på med en del "skarpa" projekt och vässa min arbetsförmåga. Om det vill sig riktigt väl kanske jag kan sälja repen till en tidning eller ett magasin och slippa bidrag för ett par dagar.

Tidigare har jag gjort en del jobb om minoritetsgrupper och ursprungsbefolkningar och det är ämnen som ligger mig varmt om hjärtat . Om jag hade möjlighet till det skulle jag gärna arbeta med reportage om dessa grupper på heltid. Men nu är situationen som den är och därför har jag själv bekostat min resa med pengar som jag fick över när jag sålde av min dyra Canonutrustning och istället köpte betydligt billigare kameror och objektiv.

Jag är noga med att att mitt textmaterial stämmer och inte innehåller felaktigheter, därför kommer jag att konsultera personer som är insatta i det säkerhetspolitiska läget i området och i beduinernas levnadsförhållande innan det publiceras.

När jag reser på semester försöker jag att göra ett reportage eller två om något ämne som intresserar mig eller som jag stöter på under resans gång. Ibland händer det att jag har tur och kan sälja reportaget eller få det publicerat, men oftast har jag nöjt mig med att publicera den typen av reportage i min blogg.

Om jag hade varit intresserad av att göra resereportage hade säkerligen möjligheten att tjäna lite extrapengar och dryga ut semesterkassan ökat. Men jag har tyvärr inget intresse av att göra resereportage. Jag har försökt några gånger men det har bara blivit pannkaka i slutändan. 

 

När vi ändå är inne på Le Viseur vill jag uppmana er att ta en titt på det senaste numret av Le Viseur Magazine om ni ännu inte har gjort det:  

Om den inbäddade versionen krånglar klicka på följande länk

Du kan även ladda ned tidningen i PDF-format och läsa det på din läsplatta: http://leviseurmagazine.com/Le_Viseur_2_2012.pdf

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved.

Ps: Idag blir det inget ps om den kommande Leica M10 utan om dess föregångare Leica M8. Trots sin ålder och sina begränsningar är det fortfarande en riktigt bra kamera om man hanterar den rätt och den fungerar utmärkt i ökenförhållanden trots att den inte är vädertätad.

Även det näst bästa är gott nog för mig

Det sägs att endast det bästa är gott nog men när det kommer till prylar så nöjer jag mig allt som oftast med det näst bästa. Oftast är kvaliteten tillräckligt bra för att jag ska bli mer än nöjd ändå.

Det finns två 28:or med M-fattning som är riktigt, riktigt bra och det är Leica Elmarit-M 28/2,8 Asph och Summicron-M 28/2,0 Asph. Även om jag hade haft obegränsat med pengar hade jag nog nöjt mig med det betydligt billigare Leica Elmarit-M 28/2,8 som jag har i min ägo. Jag är faktiskt högst osäker på om jag skulle kunna se någon som helst skillnad mellan mitt objektiv och de dyrare objektiven med Asph på mina kameror.

I ärlighetens namn händer det att jag saknar bländare 2,0. Men med tanke på den stora prisskillnaden är även det näst bästa gott för mig. När det gäller objektiv och kameror är det lätt att sugas med och ge sig in i en desperat jakt på bättre grejer trots att det som man redan har i sin ägo fyller de egna behoven många gånger om. Trots det relativt låga priset är mitt Elmarit-M bättre än de kamerorna som jag har och det är egentligen bara Leica M9 och M-Monocrome som kan göra objektivet full rättvisa.

Men oroa er inte jag kommer inte att köpa en kamera för över 50.000 kronor fastän jag skulle ha råd med det. Någonstans måste jag sätta min gräns så att jag inte blir manisk i min jakt efter perfekta bilder och ärligt talat så går det fortfarande att ta riktigt bra bilder med en digital systemkamera vars teknologi härstammar från början av 2000-talet.

Keps från Blue Wear och skjorta från Ben Sherman

Du har väl inte missat att det har kommit ut två nummer av den svenska dokumentärfototidningen Le Viseur, klicka på följande länk om du vill bläddra i dem: http://issuu.com/search?q=le%20viseur

Text och foto: © Mikael Good. All rights reserved

Ps: Jag har fått lite mer livstecken om en Leicakamera som kan komma att bli en så kallar R-lösning (R-solution) den 17 september kommer vi att få veta mera.