Leica 100 år

Trots att kameratypen har 100 år på nacken är en gammal hederlig mätsökarkamera fortfarande ett mycket bra alternativ för dokumentärfotografer som vill smälta in i omgivningen och inte dra på sig allt för mycket uppmärksamhet.



En del fotografer anser att Leica blivit en otidsenlig lyxpryl som bara de som är riktigt välbeställda har råd med. Det roliga är att de fotograferna som gapar högst om Leica brukar ha ganska så dyra Canikon system! Jag bryr mig inte om vad de tycker och även om jag långtifrån tillhör de bättre bemedlade i samhället har jag lärt mig att uppskatta digitala M Leica.



Det senaste året har jag använt min Leica på en hel del uppdrag och den har fungerat helt perfekt vid alla tillfällena. Vid andra tillfällen har jag ovisligt nog tagit med mig en annan kamera och då har jag alltid saknat min Leica. Jag känner mig handikappad med en spegelreflex eller en kamera med digital sökare. Jag föredrar att se mina motiv genom en mätsökare och med hjälp av den kan jag sätta bilden i precis rätt ögonblick. 



Jag har sålt en del bilder från svenskarnas partis demonstration i Jönköping 1 maj till olika tidningar och magasin. En av bilderna har till och med hamnat på T-shirt! Pengarna från bildförsäljningen har gått till välgörenhet. Bland annat har 5 rumänska romer fått sin läkarvård betald och flyktingar från IS terror i Irak och Kurdistan har fått matpaket. Så länge som jag har ett heltidsjobb och en försörjning har jag råd att göra på det viset.



Jag har tagit bilderna i inlägget med min Leica M8. Även om kameran har en hel del år på nacken och egentligen är väldigt omodern är det en speciell känsla över bilderna som CCDn levererar. När jag slår över dem till svartvitt får de nästan samma karaktär som gamla hederliga Tri-X, det är en film som jag har lärt mig att uppskatta och föredra.



Även om Leica har marknadsfört sig hårt mot köpstarka grupper. Finns det en hel del dokumentärfotografer runt om i världen som jobbar med Leica och som föredrar att fånga de flyende ögonblicken med hjälp av en mätsökarkamera, många av dem kör fortfarande med film men fler och fler skaffar en digital Leica i takt med att begagnatpriset går ned. För den typen av dokumentära reportagejobb som jag främst gör funkar Leican perfekt och om ljuset räcker till använder jag den gärna på konserter.



Nu har Leica fyllt 100 år, jag tror att de kommer att tillverka kameror och objektiv i många år till. För oss som föredrar digitala mätsökarkameror kommer Leica fortsätta att vara det enda riktiga digitala alternativet. Hade jag tillräckligt med pengar skulle jag gärna köpa en Leica M Monochrom men fram till dess håller jag till godo med min gamla M8:a. Trots att M8:an har många år på nacken fungerar den perfekt och bilderna blir precis så krispigt härliga med bra tryck i svärtan som jag vill ha dem.



Glöm inte bort att vädra era bildmaskiner i mellandagarna!

Text och foto: Mikael Good

Dagens bild - Ryssen kommer!

Det här är inte en kamera som har hängt som ett fint smycke runt en hipsters smala nacke. Det här är en kamera som har använts flitigt under hela sin 50 årliga levnad. Trots sitt slitna och härjade yttre levererar den fortfarande riktigt bra bilder. Optiken är ett Jupiter 35 mm F 2.8. Ett objektiv som satt på många av de ledande ryska dokumentärfotografernas kameror innan de fick råd med tyskt glas i början av 2000-talet. Objektivet är fortfarande full användbart och jag har använt det på både analoga och digitala Leicor med gott resultat. Bilden nedan är tagen med en digital Leica och ett Jupiter 35 mm F 2.8. Objektivet är trots sin ålder fullt användbart även för kräsna fotografer som mig! 

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Fota i svartvitt om du vill undvika bildtjuvar

Jag är faktiskt glad att inte någon av mina bilder är med i det omtalade bildspelet om Jönköping som sprids som en löpeld i Södra Vätterbygden. Personen som ligger bakom bildspelet har inte upphovsrätt till vare sig bilder, film eller musik. Enligt honom är bilderna i bildspelet plockade från Google!

Jag brukar låta privatpersoner eller hjälp- och biståndsorganisationer använda mina bilder fritt om de frågar först och syftet är gott. Men om det är ett företag som vill nyttja mina bilder får de givetvis betala. Med tanke på att personen bakom bildspelet profiterar på det genom att tillåta reklam kan han säkert räkna med att det framgent dyker upp en och annan saltad faktura i brevlådan.

Att inte någon av mina Jönköpingsbilder är med i bildspelet beror säkerligen på att jag främst valt att skildra staden och dess invånare i svartvitt. Den typen av bilder passar oftast inte bildtjuvarna som vill ha glättiga bilder i fyrfärg. Det verkar som att det bästa sättet att undvika bildtjuvar är att fota i svartvitt!

Missförstå mig nu rätt! Jag är inte missunnsam mot personen med pseudonymen John Lord som gjort bildspelet. Det är faktiskt lite kul att han har lyckats få 18.000 inklick på sitt bildspel om Jönköping och marknadsvärdet för kommunen är högt. Men det hade varit trevligt om han antingen hade haft de berörda fotografernas tillstånd eller använt sig av sina egna bilder och filmer till bildspelet.

Klicka på länken om du vill se det omtalade bildspelet: http://www.youtube.com/watch?v=CpKnkRsfGas&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DCpKnkRsfGas&app=desktop

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved 

Leica M 240 är min drömkamera

Det finns nästan lika många tankar och funderingar på hur en drömkamera ska se ut och bete sig som det finns fotografer. De som har följt min blogg vet att jag sedan ett par år tillbaka är torsk på mätsökarkameror och det finns egentligen bara en kamera som lever upp till mina önskemål.

Leica M 240 är en perfekt kompromiss som skulle passa mig som hand i handske och som skulle fungera perfekt för mig både privat och i arbetet. Jag skulle förvisso ha råd med en M 240 om jag grävde tillräckligt djupt i plånboken. Men i ärlighetens namn kan jag inte betala 50.000-60.000 kronor för ett bildverktyg oavsett om det står Leica, Nikon eller Canon på den. Hade dokumentärfoto varit min huvudsakliga inkomstkälla hade jag nog inte tvekat att köpa en Leica M 240. Med idag kan jag inte rättfärdiga en "investering" i den storleksordningen. Särskilt inte som de kamerorna och objektiven som jag redan har räcker gott och väl för mina behov.

I Aftonbladet kör de en spännande och läsvärd reportageserie med rubriken Putins rike. För några år sedan var jag i Ryssland och gjorde reportage i samma anda. Klicka på den följande länken och låt mig ta er med på en resa till en plats i Ryssland som inte många reportrar eller turister har rört sig på: http://chasid68.blogspot.se/2013/05/jayer-dodens-hus.html

Text och foto © Mikael Good, All Rights reserved.

Leica M

Det är många som är nyfikna på hur den nya Leica M fungerar i praktiken. Om kameran håller vad den lovar så kan det mycket väl bli den Leican som hittar tillbaka till många dokumentärfotografers fotoväskor.

Ming Thein har i vart fall testat ett förproduktionsexemplar av Leica M och här kan du ta del av hans tankar om kameran: The 2013 Leica M Typ 240
Här finns lite exempelbilder att ta del av : The Leica M 240 Review 

Leica M är precis ett sådant verktyg som jag skulle vilja ha. Hade jag haft ordentlig snurr på min verksamhet hade jag inte tvekat på att lägga in en beställning. Nu går det i ärlighetens namn att ta riktigt bra bilder med de kamerorna som jag har men det vore praktiskt att få alla de funktionerna som jag behöver för mitt dokumenterande samlade i ett och samma kamerahus.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.