Korsvattnet är det nya Borås

Det sägs att det alltid regnar i Borås. Men jag läste precis att platsen som det regnade mest på i Sverige under det förra året är Korsvattnet i Jämtlandsfjällen och det kanske inte är så konstigt med tanke på namnet :)

Enligt väderprognosen kommer det att regna i Korsvattnet i eftermiddag och det kanske inte är helt otippat då Korsvattnet hade 285 nederbördsdagar år 2012 enligt SMHI:s statistik. Trots att det regnade så att vattnet korsades den dagen bilden togs så är den inte tagen i Korsvattnet utan på vägen mellan Tenhult och Huskvarna.

Text och foto: © Mikael Good

Varför finns det inga vettiga kameraväskor?

Om man är välbyggd, bredaxlad och muskulös är det nästintill omöjligt att hitta en vettig kameraväska. Jag kan inte begripa varför kameraväsktillverkarna inte kan plocka fram vettiga kameraväskor som är snygga, praktiska och användbara. Det verkar som om tillverkarna utgår från att alla fotografer är geeks som inte bryr sig om hur de ser ut.



Det finns förvisso en del användbara kameraryggsäckar, men de är extremt fula och fulla med en massa onödiga skogsmulleattribut som bara är i vägen eller hänger och slänger. Ett avbärarbälte är säkert bra att ha om man fjällvandrar men på en kameraryggsäck är det överflödigt. En annan sak som jag inte tycker om med en fotoryggsäck är att jag inte kan ha den hängande på min axel utan att den hela tiden vill falla ned. Ryggsäckarna är byggda för flaskhalsaxlade män och passar inte oss som är bredaxlade. Men den stora nackdelen med en kameraryggsäck är att det tar för lång tid att snabbt få fram den utrustningen som jag vill ha och det har hänt att jag har missat bilder på grund av det...

Mina krav på en vettig kameraväska är att den inte ska se ut som en kameraväska, det ska finnas gott om plats till annat än kameror och objektiv, den ska ha rejäla bärhandtag, den ska ha ett rejält axelband, inte vara något fuskbygge och inte kosta en halv förmögenhet. Efter många års letande hittade jag till sist en Timberland Soft Vintage Canvas Briefcase. Jag köpte väskan och monterade i en kamerainsats från Lowepro som jag hade liggande och vips hade jag en riktigt vettig kameraväska som uppfyller alla mina krav. Framförallt kan jag snabbt få fram kameran ur väskan.

Väskan rymmer 2 st kamerahus, 4 st objektiv och 1 blixt. Insatsen går att bygga ut och väskan rymmer då ett par objektiv och ett kamerahus till. Jag kanske inte inte ska glömma att säga att jag kör med spegellösa kameror som inte tar så mycket plats. Med lite extra justeringar skulle väskan säkerligen rymma en eller två spegelreflexkameror och ett par objektiv. I de andra facken på väskan ryms en laptop med nätenhet och det finns ordentligt med utrymme kvar för andra ej kamerarelaterade prylar. Jag har betalat 800 kronor för väskan och insatsen. En del tycker säkert att det är lite dyrt men för min del var väskan värd varenda liten krona.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Kameror är fantastiska verktyg

Det är mycket snack om vilken kamera man ska köpa här på Fotosidan. Men tänk gärna på vilka fantastiska verktyg kameror egentligen är och tänk på vad man faktiskt kan uträtta med en ny eller gammal kamera.



Min tanke är inte att slå mig själv för bröstet. Men för min egen del har kameran tillsammans med pennan och anteckningsblocket blivit viktiga verktyg för att hjälpa till att lyfta andra människor ur fattigdom och förtryck. Utan mina kameror hade jag inte kunnat göra lika mycket för andra människor som jag gjort och jag är tacksam för att jag trots allt har en såpass ordnad ekonomi att jag kan köpa de kamerorna som jag behöver så att jag kan betjäna andra människor med hjälp av mina bilder och texter. Det är precis så man ska göra med sina gåvor enligt mig. Man ska dela med sig av dem till andra och inte bara behålla dem för sig själv.

2012 blev ett riktigt mellanår för mig på grund av min ofrivilliga arbetslöshet. Men det var allt annat än ett fotografiskt mellanår. Under året har jag har tagit riktigt många bilder som jag är nöjd med och som har kvalat in på min personliga topplista. År 2012 var det 30 år sedan jag började fota. Foto har inte bara varit en hobby för mig. Under de 30 åren har jag även jobbat en del som fotograf och reporter. Även om jag inte är en drömmare väljer jag att se ljust på år 2013 och vad det nya året ska föra med sig av nya möjligheter och utmaningar framförallt på arbetsfronten. Jag tror i vart fall att en dörr som ingen kan stänga har öppnats för mig.

Avslutningsvis vill jag passa på att önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt år och en riktigt god fortsättning och kom ihåg att den bästa kameran är den som du har med dig oavsett om det är en Leica eller Practica :)

"Det finns alltid två personer i varje bild, fotografen och betraktaren" - Ansel Adams

Klicka på den följande länken om du vill läsa något av mina många reportage från Lettland: Ett kallt land med många varma människor

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Vad är du mest rädd att förlora i ditt liv?

"Om du vill se vad någon är rädd att förlora, titta då på vad de fotograferar". - Okänd



Det ovanstående citatet är riktigt tankeväckande och det manar till en hel del eftertanke. Personligen tar jag mest bilder på mina barn och det är faktiskt min familj som jag är mest rädd att förlora. Att få se sina barn växa upp på nära håll och kunna ta del av och fotografera deras lek är en självklarhet för många av oss men det är tyvärr inte en självklarhet för alla.

Jag tänker på Lisa som är en ung rysk tonårsmamma som fick kämpa hårt mot myndigheterna för att få rätten till vårdnaden om sina barn. Barn som hon älskar mest av allt och hon skulle gå under om hon förlorade dem. Du kan läsa mer om hennes kamp för sina barn i årets julreportage - En trygg famn för Lisa



 

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Allt började med en tysk mätsökarkamera

I år är det 30 år sedan jag började fotografera. Min första kamera var farsans gamla avlagda tyska mätsökarkamera, en Voigtländer Vito C. Efter drygt ett år ersattes den med en japansk spegelreflexkamera och det skulle dröja nästan 30 år innan cirkeln slöts och en annan tysk mätsökarkamera blev min huvudkamera. 


En av de första bilderna som jag tog hösten 1982.

Jag ångrar att jag inte tog steget tillbaka till mätsökarkameror långt tidigare. Det känns naturligt för mig att fotografera med mätsökarkameror. Som det känns just nu kommer jag att fortsätta att använda mätsökarkameror en lång tid framöver. De passar utmärkt för mitt sätt att berätta med bilder och de ställer sig inte i vägen mellan mig och motivet som en spegelreflex tenderar att göra. Med en mätsökarkamera kan jag umgås fram mina bilder som jag vill utan att behöva störa.



En annan positiv egenskap är att jag tar betydligt färre bilder med mina digitala mätsökarkameror än vad jag gör med andra digitalkameror och det gör att det går snabbt att sortera bilderna. Att jag tar mindre bilder tror jag beror på det analoga handhavandet. Jag faller in i samma tänk som jag lärde mig när jag använde min Voigtländer Vito C och jag fångar bilderna en och en utan någon stressande motormatning.

Du har väl inte missat årets julreportage? Om du mot förmodan skulle ha missat det så får du gärna klicka på den följande länken: Julreportaget - En trygg famn för Lisa

Text och foto: © Mikael Good