"Måla med ljus"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Leica M

Det är många som är nyfikna på hur den nya Leica M fungerar i praktiken. Om kameran håller vad den lovar så kan det mycket väl bli den Leican som hittar tillbaka till många dokumentärfotografers fotoväskor.

Ming Thein har i vart fall testat ett förproduktionsexemplar av Leica M och här kan du ta del av hans tankar om kameran: The 2013 Leica M Typ 240
Här finns lite exempelbilder att ta del av : The Leica M 240 Review

Leica M är precis ett sådant verktyg som jag skulle vilja ha. Hade jag haft ordentlig snurr på min verksamhet hade jag inte tvekat på att lägga in en beställning. Nu går det i ärlighetens namn att ta riktigt bra bilder med de kamerorna som jag har men det vore praktiskt att få alla de funktionerna som jag behöver för mitt dokumenterande samlade i ett och samma kamerahus.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Postat 2013-02-24 11:17 | Läst 9657 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

En klassisk uppsättning för reportagefoto

När andra fotografer köper allt större och tyngre kamerautrustningar har jag valt att gå en helt annan väg. Efter att ha gjort en rejäl utrensning i mina kameraväskor har jag bara kvar en liten smidig kamerautrustning som är som gjord för att alltid ha med sig.

Trots många försök har jag tidigare inte lyckats bli vän med vare sig 20, 28 eller 50mm brännvidder. Men sedan jag köpte en mätsökarkamera har alla pusselbitarna fallit på plats och nu har jag istället svårt att förstå att jag inte har kört med de brännvidderna tidigare. Just 21 och 50mm är en klassisk uppsättning för reportagefoto men det är inte det som har styrt mitt val, objektivvalet har kommit genom praktiska tester av kamera och objektiv. Som du säkert redan vet bryr jag mig inte om vad andra tycker och tänker utan väljer den kamerautrustningen som passar mig bäst oavsett om kameran bär på ett hög- eller lågstatusmärke.

När jag testar objektiv eller kameror tar jag inte en massa bilder på tegelväggar eller statiska objekt. Det finns förvisso de som tycker om den typen av bilder. Jag väljer att testa kameror och optik i miljöer som påminner om skarpa lägen, på så vis ser jag ganska snabbt om utrustningen håller måttet. Om jag ska vara helt ärlig trodde jag faktiskt inte att 50 mm var en brännvidd för mig, men man ska aldrig säga aldrig och ibland kan det vara värt att ge något flera chanser innan man gör sitt slutliga val. Jag är tacksam för mitt beslut idag och jag måste säga att en mätsökarkamera tillsammans med ett ljusstarkt 50 mm och en vidvinklig 20 mm är en utmärkt kombination för reportage.

För min del har valet av en digital mätsökarkamera revolutionerat mitt sätt att tänka och fotografera och det är nästan så att jag skulle kunna dela in mitt fotograferande i ett före och ett efter. Andelen bra bilder har i vart fall ökat och även om jag kanske inte alltid har delat de bästa bilderna här i bloggen så har jag upplevt att mina egna kritiska ögon allt som oftast ler framför skärmen. Jag föredrar att umgås fram mina bilder och till det ändamålet är en mätsökarkamera ett bättre redskap än en SLR för mig. Bara en liten del av mitt ansikte täcks av kameran.

Visst finns det digitalkameror med digitala sökare som fungerar lite på samma sätt som en klassisk mätsökarkamera. Men även om de är bra har de inte riktigt vuxit upp ännu. Det är främst sökarna som kan förbättras och förfinas så att de fungerar bättre i svagt ljus. Jag har en EVIL-kamera som är fullt användbar upp till 6400 ASA men det är tyvärr nästintill omöjligt att ställa skärpan rätt med sökaren som blir väldigt grynig i dåligt ljus. Trots bristerna är jag ändå övertygad om att det kommer att komma en del små smidiga EVIL-kameror med fullformatssensorer som kommer att skaka om kameravärlden inom de närmsta åren.

Tanken med det här inlägget är inte att skriva någon på näsan. Givetvis ska man köpa de kamerorna och objektiven som man behöver för sitt fotograferande allt annat är bara dumt. Jag är väl medveten om att exempelvis natur- och sportfoto kan bli väldigt svårt med en mätsökarkamera och ett 21 och 50 mm. En skicklig fotograf kan nog lyckas ganska bra trots begränsningarna. Men det är säkerligen mycket svårt att ta närbilder med en sådan utrustning på en hockeymatch eller vid Hornborgarsjön utan att störa leken.

Text och foto: © Mikael Good, 2013. All rights reserved.

Postat 2013-02-13 10:23 | Läst 9552 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

I´m gonna make him an offer he can't refuse

Du har säkert hört ovanstående citat som är taget ur den första Gudfaderfilmen från 1972. Kanske kommer du ihåg scenen där en fullkomligt lysande Marlon Brando väser ur sig den klassiska repliken. Om du inte har gjort det tycker jag att du ska klicka på länken så du förstår vad jag snackar om: http://www.youtube.com/watch?v=SeldwfOwuL8

Anledningen till detta inlägg med rubriken; "I´m gonna Make him an offer he can't refuse", eller; "Jag ska ge honom ett erbjudande som han inte kan motstå" som det blir på svenska beror på att jag nyligen fick ett sådant erbjudande. Jag blev erbjuden att köpa två stycken Leicaobjektiv av yppersta klass för endast 15000 kronor. Objektiven var i nyskick och hade bara ett par år på nacken och deras nypris låg långt över 30000 kronor. Givetvis fanns all dokumentation och originalkartonger med. Jag är mycket noga med att det som jag köper inte är stöldgods. Sedan några år går det inte längre att hävda god tro om man köpt stöldgods ens av misstag.

Jag måste medge att jag var mycket frestad att slå till. Men genom ett uppbådande av mina sista krafter lyckades jag till sist att stå emot frestelsen. Jag hade givetvis kunnat köpt objektiven för att sedan sälja dem vidare och tjänat några välbehövliga och sköna tusenlappar att fylla ut den skrala februarikassan med. Men jag är för snäll för att sko mig på andra människor och tipsade istället säljaren om vart han kunde sälja sina gluggar för att få så mycket för dem som möjligt.

Egentligen behövde jag de två objektiven men jag fick istället tag på likvärdiga objektiv från andra tillverkare. Bildkvalitetsmässigt är det säkert svårt att se någon direkt skillnad men den finns säkert där till Leicaobjektivens favör. Det är inte för inte som Leicaobjektiven kostar vad de gör. men jag är glad och nöjd över mina lågbudgetfynd från Konica och Voigtländer och de kostade mig bara en dryg tredjedel av vad Leicagluggarna gjorde.

Tanken med det här inlägget är inte att klanka ned på dem som köper Leicaobjektiv. Personligen är jag nöjd med det näst bästa, men om andra fotografer vill köpa Leicaobjektiv och har pengarna till det så är jag den förste att gratulera!

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Postat 2013-02-12 13:43 | Läst 6314 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Bye, Bye Micro 4/3

Nu har gjort slag i saken och sålt min sista Lumix. Att jag har sålt den beror inte på att kamerorna och objektiven är dåliga. Anledningen är att jag helt har förlorat förtroendet för företaget.

För min egen del väger jag in en hel del olika faktorer när jag köper en kamera och andrahandsvärdet är en av de faktorerna. Förr eller senare kommer jag alltid till den punkten då det är dags att byta kamera och ingen vill ju förlora allt för mycket pengar när det är dags för ett byte. Idag går det att få drygt 700 kronor för en begagnad Lumixmodell som kom ut på marknaden för två år sedan och då kostade en bit över 5000 kronor. Att en kamera minskar i värde med 50% på två år både accepterar och räknar jag med men att den tappar 86% i värde på samma tid är helt oacceptabelt för mig.

Tidigare har jag kört med Canon och när jag sålde min Canon EOS 5D Mark II som jag hade haft i två år förlorade jag bara 12% av inköpspriset och jag fick tillbaka det jag lagt ut för min Canon EOS 5D när jag sålde den. Men till skillnad från Canon som säljer ut sitt utgående varulager över en längre tid så slumpar Panasonic ut utgående modeller på marknaden. Detta gör att de rycker undan mattan för alla dem som försöker sälja sin dyrbart införskaffade kameror och objektiv på begagnatmarknaden och det naggar tyvärr även företagets professionella rykte i kanten. Vem vill egentligen köpa nyaste nytt när de vet att de kan köpa kamerorna för en spottstyver efter ett par år?

Jag ska egentligen inte klaga för jag har ändå lyckats med den svåra bedriften att få tillbaka ungefär lika mycket som jag hade lagt ut för min Panasonicutrustning. Men jag vet att det finns dem som har förlorat riktigt stora pengar när de bytt märke. Pengar som de inte hade förlorat om de exempelvis hade bytt från Canon eller Nikon. Det bästa är helt klart att hålla sig till ett och samma märke och vara nöjd med de kamerorna och objektiven som man har och lägga all tid och koncentration på att fånga ögonblick. Men så länge den ultimata digitalkameran inte finns så kommer jag nog att fortsätta att jaga efter den. Förhoppningsvis kommer den att dyka upp på marknaden inom ett par år och då tror jag att jag kommer att sitta nöjd i fler år.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Postat 2013-02-11 10:04 | Läst 9771 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

En gubbabrännvidd på en gubbakamera - Uppdaterad 15:30

Det finns ett objektiv som ger mer vuxenpoäng än en hel bal med toalettpapper och det är ett 50 mm objektiv som även går under namnet normalobjektiv, ibland kallas objektivet skämtsamt för gubbabrännvidd. På den tiden som jag betraktade mina bilder såsom genom ett rör blev jag inte vän med brännvidden trots envisa försök.

Många olika normalobjektiv har passerat mina kameror genom åren men det har alltid slutat med att de legat oanvända i en kameraväska. När jag började att använda mätsökarkameror på allvar så hände något. Jag upptäckte att jag kunde titta utanför ramarna och på så vis kan jag vara steget före när jag fotograferar med ett normalobjektiv. När jag använder ett normalobjektiv finns det gott om luft runt ramen vilket gör att det är enkelt att se och fånga ögonblicken. Det är egentligen först nu som jag har förstått den fulla potentialen med ett normalobjektiv. Men på en SLR är ett normalobjektiv fortfarande lika tråkigt och beigt som tidigare.

Gubbakameran på bilden är en Leica M2:a vars ramar är optimerade för 35mm objektiv men jag föredrar att använda den kameran tillsammans med ett normalobjektiv som ger mig mer luft i sökaren. Zeiss 50mm f/2 ZM som syns på bilden kostar mindre än hälften av Leicas motsvarighet, det är lika skarpt, ger lika fin färgteckning och som grädde på moset ger det bilder med Zeiss speciella 3D-känsla. Att köpa objektiv på grund av vad de heter och inte vad de presterar är höjden av gubbighet och jag hoppas att jag aldrig kommer att fastna i den fällan.

En del tycker inte att man ska blanda färg och svartvitt i samma inlägg. Jag tycker annorlunda och hur ska man egentligen beskriva de speciella Zeiss-färgerna utan färg? Här kommer i vart fall två helt färska bilder som jag har tagit på mina barn med Zeiss 50mm f/2 ZM på bländare 2. Jag hoppas att ni själva kan se den där speciella 3D-känslan som Zeiss-objektiv ger. Som ni ser är grabben ordentligt förkyld men har ni bara ett ordentligt virusskydd i era data-apparater så behöver ni inte oroa er.

Text och foto: © Mikael Good, All Rights Reserved.

Postat 2013-02-10 11:26 | Läst 6985 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Föregående 1 ... 33 34 35 ... 57 Nästa

Bloggar

"Måla med ljus"

Leica M

En klassisk uppsättning för reportagefoto

I´m gonna make him an offer he can't refuse

Bye, Bye Micro 4/3

En gubbabrännvidd på en gubbakamera - Uppdaterad 15:30

Chasid

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

Gallerier som jag är med i

Google Translate

Mina favoritfotografer

Bloggar

"Måla med ljus"

Leica M

En klassisk uppsättning för reportagefoto

I´m gonna make him an offer he can't refuse

Bye, Bye Micro 4/3

En gubbabrännvidd på en gubbakamera - Uppdaterad 15:30

Chasid

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier

Bloggar

Gallerier som jag är med i

Google Translate

Mina favoritfotografer