Stor fotoutställning på musikfestival

Jag tycker inte om att ställa ut på traditionella utställningslokaler, anledningen är det är få besökare, och att samtalen allt som oftast handlar om kameror och objektiv, och inte om bilder. Därför har jag valt att ställa ut på lite udda ställen, där samtalen har handlat om bild i första hand.



När jag tidigare ställt ut har det oftast varit svartvita dokumentärbilder från de östra delarna av Europa. Men i somras avvek jag från den linjen,  när jag hade en stor utställning med rockfoto på Gullbrannafestivalen utanför Halmstad. De senaste sex åren har jag arbetat volontärt som rockfotograf på festivalen, och parallellt med det har jag levererat artiklar, recensioner och bilder till tidningar, magasin och artister.



Några av de tusentals bilder som jag tagit genom åren, sorterades ut, kopierades och hängdes upp.  De senaste 10 åren har jag arbetat enligt konceptet  – ”Om folk inte kommer till en fotoutställning, får utställningen komma till folket”. Utställningen på Gullbrannafestivalen passade in i det konceptet. Ett par tusen personer såg utställningen som hängde mitt i smeten på festivalområdet, och jag hade en del intressanta samtal om bilderna med festivalbesökare.

Text och foto: Mikael Good

Bullock Hearts bjöd på intelligent popmusik

På valborgsmässoafton spelade Huskvarnabandet Bullock Heart inför drygt 300 personer på Kungsporten i Huskvarna. Trots regnet och kylan bjöd de på varm spelning med sommartouch.

Bandet som bildades 2013 av Lina och Johannes Häger spelar intelligent välspelad popmusik kryddad med finess, själ, hjärta och en uns med glimten i ögat. Deras musik kan bäst beskrivas som Queen möter One Republic möter The Ark möter Colony House möter Wings möter the Beatles. Du som kan din pophistoria förstår att bandet har sina rötter väl förankrade i 70-talets popmylla, och den tiden då band var band och inte välslipade varumärken.

Om du är en flitig radiolyssnare har du säkert hört Bullock Heart’s countrydoftande låt ”Ride Like a Lightning”, den har spelats flitigt på P4 över hela landet sedan releasen i februari. 2014 blev Bullock Hearts tvåa i finalen av Svensktoppen Nästa med låten ”Bells & Whistles”. Samma låt var även den näst mest spelade låten på Finlands största radiokanal, Radio Suomi.

Namnet Bullock Hearts har de fått från den tropiska frukten Bullock Hearts som ser ut som ett hjärtformat äpple.

I sommar kommer Bullock Hearts att göra några festivalspelningar. Och du har bland annat chansen att se bandet på Gullbrannafestivalen utanför Halmstad den 5-8 juli.



Text och foto: Mikael Good

Melodifestivalen = mediokratins triumf

De flesta vet att det inte går att tävla i musik men i melodifestivaltider bänkar sig ändå fem miljoner svenskar framför TVn för att se hur det går.



Efter att ha sett första omgången av Melodifestivalen kan jag inte låta bli att tänka - kan vi inte bättre? Som rockfotograf har jag haft nöjet att fotografera och snacka med både kända och okända artister som har kapacitet att vinna hela tillställningen. Många av dem har skickat in bidrag med förhoppning att komma med, men har mötts av kommentarer såsom; ”höjer sig inte över mängden”, ”för slätstruket”, ”för mycket dansband”, ”för mycket 80-tals schlager”. 



Om kvaliteten på bidragen och artisterna som kommer med i sändning hade hållt hög internationell klass hade jag förstått kommentarerna. Men jag kan inte förstå att begåvade artister med både hitkänsla och stor scennärvaro stängs ute från melodifestivalen när större delen av startfältet är mediokert och en del bidrag är rent utsagt usla.



Den 4 februari bevakade jag Bullock Hearts releasespelning av sin nya lätt countrydoftande singel "Ride Like a Lightning" på Scenen Sofiehof Underjord i Jönköping. Bandet spelar intelligent popmusik med mycket själ och hjärta. Om de hade fått vara med i melodifestivalen är jag övertygad om att de hade gått vidare. Nu har istället melodifestivalen förvandlats till något som mest kan liknas vid mediokratins triumf, där talangbefriade och tondöva artister får sina 15 minuter i rampljuset.

Text och foto: Mikael Good

Metalbreed Magazine

Nu är det officiellt att jag kommer att leverera bilder, artiklar och recensioner till den Argentinska musiktidningen Metalbreed Magazine.

Text och Foto: Mikael Good

XT - Saved by the Blood

I söndags bevakade jag hårdrockbandet XT:s releasespelning på Jönköpings teater. XT bildades 1991 av Björn Stigsson (ex. Leviticus) och Sonny Larsson (ex. Motherlode). Bandet gav ut tre skivor mellan 1991 och 1995. Skivorna släpptes över hela världen och sålde bra. 



Efter en 22 år lång paus träffades Björn och Sonny för att sätta ihop en samlingsskiva med tidigare utgivet och en del outgivet material. Men under resans gång blev de såpass inspirerade att de började skriva nya låtar. När skivbolaget fick höra det nya materialet blev de eld och lågor och bestämde sig för att ge ut en helt ny skiva.



20 oktober släpptes XT:s fjärde fullängdare ”Saved by the Blood” på Vinyl och CD.  Skivan har fått bra recensioner i Sweden Rock Magazine. Förutom Sonny Larsson på sång och Björn Stigsson på gitarr betår bandet av Peter Carlsohn (Jerusalem), Dan Tibell (Jerusalem) och XT:s gamla vapendragare Mick Nordström på trummor. Det är ett mycket erfaret gäng som har spelat för riktigt stora publikskaror i sina respektive grupper och sålt mängder av skivor framförallt i USA.



Trots att medelåldern i bandet är hög är de fulla av spelglädje och det syns att de älskar att spela tung Rock'n'Roll. På en stabil grund av hammondorgel, trummor och bas riffar Björn tungt mot betonggolv och pyntar låtarna med melodiösa solon och melodislingor. Sonny Larsson sjunger med kraft och övertygelse. Framåt våren kommer XT att ge sig ut på vägarna igen och just nu håller de på att boka upp spelningar i Sverige och utomland.



Text och foto: Mikael Good