"Måla med ljus"
Rockfoto - Abraham Laboriel
Genom åren har en hel del världsmusiker hamnat framför min kamera. En av dem är basisten Abraham Laboriel som är född i Mexico City. Abraham är den flitigaste anlitade sessionsbasisten och han har spelat på över 4000 skivor med artister som Madonna, Barbara Streisand, Dolly Parton, Quincy Jones, Michael Jackson, Elton John, Stevie Wonder med flera, med flera.
Jag fotograferade Abraham Laboriel när han spelade tillsammans med bandet Open Hands på Gullbrannafestivalen 2016. Jag tog bilden med en Sony A7s och ett 70-200mm.
Text och foto: Mikael Good
Rockfoto - Artister som bjuder på sig själva
Jag tycker om att fota metal och hårdrock. Sångarna och musikerna lever sig in i musiken och bjuder oftast på stor show. En gitarrist som alltid levererar och bjuder på sig själv är Marcus Bertilsson, det är alltid lika kul att fotografera hans framfart på scenen.
Text och foto: Mikael Good
Rockfoto - Glöm inte trummisen
Det är lätt hänt att man glömmer bort att fotografera en av de viktigaste personerna i ett band - trummisen! När jag fotar konserter försöker jag dokumentera alla i bandet. Men det är oftast svårt att fotografera trummisar då de allt som oftast glöms bort i ljussättningen, det kräver att det går att skruva upp ASA-talet ordentligt på kameran för att få med sig en vettig bild.
Bilden på Richard Tonyson som är trummis i All For the King, tog jag med en Sony A7s och ett 70-200mm på 12.800 ASA.
Text och foto: Mikael Good
Rockfoto - The Incredible Hulk
Den gröne mannen på bilden är inte Hulken. Det är Ulf Christiansson från den svenska rockgruppen Jerusalem som färgats grön av en spotlight. Ulf har Sveriges bästa rockröst enligt Sweden Rock Magazine och jag är benägen att hålla med dem.
Bilden på Ulf Christiansson har jag tagit med en Canon EOS 1D MK IIn och ett 70-30mm.
Text och foto: Mikael Good
Rockfoto - Framtida bildbehandlingsprogram räddar bilden
Jag brukar aldrig slänga bilder. Anledningen är att bildbehandlingsprogrammen bara blir bättre och bättre på att plocka fram detaljer ur omöjliga RAW-filer. Ett exempel är bild 1 och 3 i det här inlägget. Jag valde ut dem när jag gjorde en grovsortering efter en Extolkonsert i juli 2014. När det begav sig försökte jag framkalla dem i ACRn i Photoshop CS 5. Men bilderna var såpass svårhanterliga och brusiga att jag valde bort dem i den andra sorteringen.
För ett par dagar sedan gick jag igenom bilderna från Extols konsert på jakt efter en bild som jag behövde göra om. Då hittade jag de omöjliga bilderna och trots att det inte är några märkvärdiga bilder bestämde jag mig för att göra ett nytt försök med dem. Jag framkallade dem i ACRn i Photoshop CC, körde dem genom Pro Contrast 4 och Analog Efex Pro 4, efter det gjorde jag nödvändiga färgjusteringar med hjälp av selektiv färgändring i Photoshop CC.
När jag tar bort brus duplicerar jag lager i Photoshop och kör Noiseless CK på det ena lagret. När brushanteringsprogrammet jobbat klart ställer jag opaciteten till 70% och kör oskarp mask på bruslagret. På så vis behåller jag en del av bildbruset och ser till så att bilderna inte ser konstlade och livlösa ut. Jag tycker att bildbrus är snyggt men jag vill inte ha för mycket av det! Den första bilden valde jag att göra svartvit i Silver Efex Pro 2 men jag sparade även en färgvariant som kanske dyker upp i ett annat sammanhang. Jag gör inte färgbilder svartvita för att "rädda" dem utan för att jag tycker att det är snyggt.
Bilderna på Extol har jag tagit med en Sony A7 med ett manuellt 17mm, bländare 5,6, 1/125 sek, 6400 ASA. När jag framkallade bilderna fick jag ställa in exponeringen på +1.5 vilket gör att den motsvarar 9600 ASA och det är några steg högre än vad kameran trivs med. Basisten Ole Vistnes fick jag lätta motsvarande +2,5 steg. Sedan ett år tillbaka fotar jag konserter med en Sony A7s. Den kameran går att använda upp till 25.600 ASA med gott resultat, i nödfall går det att använda den på 102.400 ASA men då måste jag pyssla lite med bilderna.