Jag har fått ett arbete - Ett stort tack för allt ert stöd!

I morgon börjar jag mitt nya arbete som vikarierande informationsansvarig på hjälporganisationen Hjärta till Hjärta i Linköping. Även om jag inte har arbetat för dem tidigare så har våra vägar korsats några gånger i Lettland och jag har full respekt för det arbete som de gör bland de minsta och svagaste grupperna.

Först och främst vill jag passa på att tacka alla er som på ett eller annat sätt har gett mig sitt stöd under min högst ofrivilliga arbetslöshet. Även om det har sett mörkt ut vid en del tillfällen har jag hållit min blick riktad på ljuset i slutet av tunneln och det är mycket tack vare ert stöd som det har gått vägen!

Jag håller inte det för helt omöjligt att jag kommer att få åka ut på en och annan reportageresa i tjänsten och det kommer jag i så fall att dela med mig av i min blogg. Men framförallt kommer jag att arbeta med att sprida information om det goda arbetet som Hjärta till Hjärta gör i och utanför landet - Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon!  

Bilden som illustrerar inlägget visar fyra lettiska syskon som precis har fått ett julpaket från hjälporganisationen Hjärta till Hjärta. Paketet som packats av en glad svensk givare förmedlades till ungdomarna av den lettiska samarbetsorganisationen Velki Association som du kan läsa mer om här - Ängeln i Riga

Här kan du läsa mer om Hjärta till Hjärta och deras viktiga arbete i de östra delarna av Europa.

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Artikelserien om de glömda barnen i Ryssland blev en smärre succé

Stillbildsfotograf på ett internationellt filmprojekt

Efter ett tips från en bekant har jag jag sökt ett arbete som stillbildsfotograf på ett internationellt filmprojekt med Gerhard Depardieu i huvudrollen.

Filmen kommer att spelas in i Grozny och Moskva. Inspelningen börjar den 18 maj och kommer att pågå i två månader. <EDIT> Min ansökan har precis accepterats för granskning vilket innebär att jag är ett litet steg närmare jobbet :) <EDIT>

Text och foto © Mikael Good, All Rights Reserved

Nu är det dags för mig att bli nummer 1

Nu är jag mer än ordentligt trött på att vara arbetslös. De senaste åren har jag varit nummer två på allt för många arbeten och nyligen blev jag i sista stund snuvad på ett arbete som det stod mitt namn på med feta bokstäver. 

Men jag tänker inte bli bitter över det förlorade arbetet, jag gratulerar självklart den som fick arbetet och önskar den personen lycka till med sina nya arbetsuppgifter och jag är övertygad om att personen ifråga med all rätta är själaglad över sitt nya arbete. Att bli bitter är det sista som jag vill och jag försöker att se var dag som en möjlighet trots att det är mycket motvind och ösregn ibland.

Är du eller någon som du känner på jakt efter en mycket kompetent och mångsidig medarbetare som kan anställas via nystartsjobb eller med särskilt anställningsstöd så får ni gärna kontakta mig. Nästa gång  är det min tur att bli nummer 1!

Kolla gärna in min Linkedinprofil om du är intresserad av att se vad jag går för och vilka områden som jag behärskar: http://se.linkedin.com/pub/mikael-good/51/a75/689

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.

Deppig, deppigare, deppigast

Nu är det inte riktigt så illa med mig som rubriken antyder, bara nästan. Men det skulle kunna ha varit så illa om jag hade varit en positivt tänkande människa och inte en realist. För en positivt tänkande människa blir fallet ofta brant, djupt och smällen den blir hård.

I november blev jag intervjuad för ett arbete på en biståndsorganisation. Intervjun gick mycket bra och man kan lugnt säga att mitt namn stod med stora svarta bokstäver över arbetsbeskrivningen. Det var verkligen ett arbete som jag var som klippt och skuren för och det var i stort sett bara en underskrift och ett godkännande från ledningen som saknades. Jag såg verkligen fram emot att få börja arbeta på biståndorganisationen och få vara med om att dra in mer pengar till behövande. Men processen att välja ut en ny medarbetare drog ut på tiden och till sist rann allt ut i sanden... Kvar stod jag förvånad och frustrerad över att jag ännu en gång hade dragit det kortaste strået på arbetsmarknaden...

Trots att jag är lite deppig över att jag inte fick arbetet är jag ändå glad över att jag inte tog ut något i förskott. Jag har blivit luttrad då jag har varit med om liknande situationer tidigare. Men trots att jag är luttrad gör det ändå ont varje gång som jag missar ett arbete... Framförallt är jag frustrerad över att jag som arbetslös måste gå en massa utbildningar och kurser som bara känns som ett gigantiskt slöseri med tid. Hade jag istället fått använda den tiden till att söka jobb på heltid så skulle mina chanser att få ett nytt arbete varit betydligt större. Nu känner jag mig bakbunden av alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ställer sig emellan mig och mitt arbete...

Bilden i inlägget är tagen i Sinaiöknen i Egypten. Den får stå som en symbol för att det är dags för mig att äntligen få lämna arbetslöshetsöknen och träda in i det förlovade arbetslandet och få det arbetet som jag är som klippt och skuren för.

Text och foto: © Mikael Good. All Rights Reserved.