Den bästa analoga mätsökarkameran har inte någon röd plupp

Det här med mätsökarkameror är känsliga saker, och de lärde tvistar om vilken av Leicas analog mätsökarkamera som är den bästa. Men om man ser till hantering och inte till mythos, kniper en oväntad och i vissa fall okänd kamera den översta pallplatsen.

En riktig mätsökar-fanboy skulle aldrig köpa något annat än en Leica även om det skulle visa sig att gräset är mycket grönare på den andra sidan. För min del bryr jag mig inte om vad kameror har för märke, det viktigaste är att de levererar och att det går att göra bra bilder med. En kamera som på endera sättet ställer sig i vägen mellan mig och motivet blir kortlivad hos mig.

En kameramodell som inte ställer sig i vägen är mätsökarkameror. Jag har jobbat med den typen av kameror sedan början av 1980-talet, och handhavandet sitter i ryggmärgen på mig. Oavsett om de är analoga eller digitala är det mätsökaren som gör dem unika. Personligen har jag valt att lämna det analoga och bara köra med kameror med inbyggd scanner. Om jag istället valt ett analogt förfarande, hade jag kört hela vägen från film till mörkrumskopia. Tjusningen med film är att få se bilden växa fram i mörkrummet och inte på en skärm med hjälp av en digital filmscanner.

Genom åren har jag haft eller testat ett antal olika mätsökarkameror.  Vad gäller digitala mätsökarkameror finns det inte så mycket att välja på och där är det Leica M10R som ligger i topp. Men med en prislapp på nästan 90 000 kronor så avskräcker den i vart fall mig från ett köp. Mitt budgetval är Leica M9 men med ett begagnatpris på runt 20 000 kronor är det tyvärr inte så mycket budget över den modellen.

Men när det gäller analoga kameror ser det annorlunda ut, det finns många riktigt bra kameror med M-fattning att välja på och en del av dem går att hitta till riktigt bra priser. Konica Hexar RF, Minolta CLE och Leica M4-2 riktigt bra ”budgetval”. I mitt tycke är Konica Hexar RF den bästa analoga mätsökarkameran som hittills gjorts. Den är lättladdad, har diskret motormatning, stor sökare och är enkel och snabb att jobba med, och den kostar under 10 000 kronor. För den som vill vara helt batterioberoende är Leica M4-2 ett bra val.

Text och foto: Mikael Good

Säkerheten är viktig på byggarbetsplatsen

Byggarbetare är ett av de farligaste yrkena och många olyckor inträffar varje år på grund av att säkerhetsföreskrifterna inte följs. På svenska byggarbetsplatser är det därför viktigt med både en god arbetsmiljö och ett bra säkerhetstänk. De gånger som jag haft byggarbetare hemma vid huset har jag alltid varit noga med att de följer säkerhetsföreskrifterna, och jag har valt företag som sätter säkerheten främst för sina arbetar även om det har kostat lite mer.

Tyvärr är inte säkerhetstänket lika högt på alla platser runt om i världen. Förra året följde jag på nära håll arbetet på en indisk byggarbetsplats. Arbetarna var hinduer, muslimer och buddister, och innan de började arbeta ville de att jag som är kristen skulle be om beskydd för dem, vilket jag såg som en heder och gärna gjorde. Arbetet löpte på bra under dagen men jag måste erkänna att jag hade andan i halsgropen vid ett antal tillfällen. 

Text och foto: Mikael Good

Vardagsnära dokumentärfotografi lever och frodas

Det händer att jag delar bilder i olika ”du vet om att du är från…”-grupper på Facebook. De mest uppskattade bilderna brukar vara vardagsnära dokumentärbilder som har några år på nacken och som helst föreställer människor i miljö. De brukar leda till igenkännanden, många kommentarer och glada tillrop från betraktarna.

Framförallt tycker jag att det är roligt att dela bilder bland människor som inte är intresserade av fototeknik. Då får jag sällan eller aldrig kommentarer om vilken kamera, eller objektiv som jag använt eller hur många pixlar en bild har. Bilderna brukar istället leda till intressanta kommentarer om vem eller vilka som finns med, eller om miljöer och butiker som inte längre finns kvar.

Bilderna i det här inlägget spänner över en tioårs-period. En del tog jag med intentionen att de skulle vara gatufoto, men i och med att de nödvändiga ögonblicken saknades sorterades de bort och hamnade i slaskmappen. Men över tid har många av bilderna i slaskmappen mognat till och blivit tidsdokument över en svunnen tid, och de har fått ett dokumentärt värde som tilltalar en större grupp än den initiala. På sikt kommer en del av de bilderna att ingå i en bok om de första decennierna i Huskvarna på 2000-talet.

Text och foto: Mikael Good

211 år sedan freden slöts i Jönköping

Söndagen den 10 december 1809 slöt Sverige fred med Danmark-Norge i Stadshuset på Östra Storgatan 40 i Jönköping. Det dansk-svenska kriget hade då pågått i ett år och nio månader. Svenskarnas mål med kriget var att förhindra ett dansk angrepp mot Skåne samt att försöka erövra Norge från Danmark.

När den norskfödda danska ministern i S:t Petersburg Nils Rosenkrantz och den svenska ministern i London Carl Gustaf Adlerberg undertecknade fredsfördraget i Stadshuset den 10 december 1809 satte de punkt för det dansk-svenska kriget som hade pågått sedan den 14 mars 1808. Danmark-Norge som då var i union eller Sverige ville egentligen ha något krig med varandra. Men i och med att Danmark-Norge var allierat med Frankrike och Sverige med Storbritannien under Napoleonkrigen nödgades länderna att förklara varandra krig.

Danmark misslyckades med sitt försök att återta de territorierna som landet förlorat i mitten av 1600-talet. Och Sverige gjorde ett halvhjärtat och lika misslyckat försök att invadera Norge som då var i realunion med Danmark. Förlusterna i stridigheterna var små och räknades i ett par hundra man på vardera sidor. Freden i Jönköping innebar att inget land behövde avträda något territorium och att Sverige skulle försöka hålla brittiska örlogsskepp borta från den svenska kusten.

Freden i Jönköping blev dock kortvarig, i och med att de båda länderna fortsatt stod på olika sidor i Napoleonkrigen utbröt nya stridigheter i mars 1813. Det var först efter freden i Kiel den 14 januari 1814 där Danmark stod på den förlorande sidan som freden har hållits mellan länderna. Freden blev dyrköpt för Danmark som fick avträda Norge till Sverige. Norge motsatte sig dock en union med Sverige och det ledde till fälttåget mot Norge 1814, som var det sista krig som Sverige utkämpat i eget namn, och som ledde till att Norge tvingades in i en union med Sverige. Napoleonkrigen fortsatte i ännu ett år  tills Napoleon besegrats vid slaget vid Waterloo den 18 juni 1815



Bilderna föreställer Royal Danish Naval Band som spelade på blåsmusikfestivalen i Jönköping 2005, drygt tvåhundra år efter att freden i Jönköping undertecknades. Stadshuset i Jönköping som var granne med Rådhuset som syns på den nedre bilden brann ned 1965 vilket du kan läsa mer om här.



Text och foto: Mikael Good

Juli var mycket kallare än normalt

Solen har knappt synts till på ett par veckor, och gryningen orkar knappt bryta igenom grådiset. Det är mycket varmare än normalt men ändå längtar de flesta svenskar efter sommar och värme. Men jag längtar inte tillbaka till sommaren och minns istället hur solen lyste med sin frånvaro i juli, och hur vi fick uppleva en av de kallaste och regnigaste julimånaderna i mannaminne.



Trots grådiset pratas det om värmerekord för år 2020, särskilt under hösten har det varit ovanligt varmt. Men i juli var det inte speciellt varmt. Enligt SMHI var det den kallaste julimånaden sedan 1996. Den 7 juli var temperaturen bara 12 grader utanför Ängelholm. I Båstad senare samma dag svepte ett kraftigt åskväder in, och på kort tid föll 50mm regn, som förvandlade gator och promenadstråk till strömmande floder.



I slutet av juli kom värmen tillbaka, men trots den sena uppryckningen blev månaden mycket kallare än normalt. Efter juli har värmerekorden slagits i princip varje månad. 2020 kan därför bli ett av de varmaste åren som uppmätts både globalt som nationellt. Vi som bor i de södra delarna av landet får nog stå ut med "decembervärmen" och grådiset ett par veckor till. Det är inget muntert väder men å andra sidan blir uppvärmningskostnaderna mycket lägre än när det är minusgrader, och de pengarna som blir över kan man lägga på något roligt istället. 



Text och foto: Mikael Good