En julhälsning från ett litet gult hus utanför Vecumnieki

Vi svänger av den skumpiga vägen på den lettiska landsbygden en liten bit från samhället Vecumnieki och åker in på en liten skogsväg, när Ivars, Liana och jag åkt ett par hundra meter ser vi ett gammalt slitet gult hus som tornar upp sig framför oss. Vi är framme hos ännu en behövande lettisk familj med ett välfyllt julpaket från Sverige. En vänlig kvinna i 40-års åldern kommer ut ur huset och hälsar oss välkomna in i stugvärmen.

Armanda © Mikael Good, 2010

Kvinnan presenterar sig som Armanda och hon bor tillsammans med sin dotter Sonora 11 år och sönerna Helvis 10 år och Rainers 6 år i det lilla gula huset. Barnen är i skolan och på dagis vid tiden för vårt besök. Armanda jobbar som personlig assistent i omsorgscentret i det lettiska samhället Vecumnieki. Pappan i familjen lämnade dem när Rainers var nyfödd och de vet inte riktigt var han befinner sig idag. Även om huset som de bor i är litet är det ett flerfamiljshus och det bor ett pensionärspar i den andra änden av huset.


Sonora © Mikael Good, 2010


Rainers © Mikael Good, 2010

Familjen bor billigt och de kan få tag på billig ved från grannarna, de har även lite mark som de kan odla potatis och grönsaker på under våren och sommaren, men trots det har de svårt att få pengarna att räcka till. De 1950 kronorna som Armanda tjänar per månad och det lilla barnbidraget på 105 kronor per barn räcker inte så långt, det blir inte mycket pengar över till mat när hon har betalat alla räkningar. Skolundervisningen är fri men Armanda måste betala för allt förbrukningsmaterial i skolan såsom läroböcker, anteckningsböcker, pennor, tvål, toalettpapper samt en externatavgift för slitage på skolan.


Liana och Armanda © Mikael Good, 2010
 
Under vårt samtal frågar jag Armanda vad hon helst av allt skulle vilja ha, hon svarar:
- Jag önskar verkligen att jag hade tillgång till rinnande vatten, det skulle underlätta mycket, särskilt på vintern då det kan vara besvärligt att få upp vattnet ur brunnen.
Familjen har utedass och vattnet får de som sagt hämta i brunnen. När Armanda ska tvätta får hon först hämta vatten i brunnen och låta det stå inne vid kakelugnen tills det är rumstempererat, sedan får hon slå i det i tvättmaskinen. En spann går åt för att tvätta och en spann går åt för att skölja. Tvätten hänger hon på tork utomhus eller vid kakelungen.
- Vintern kom tyvärr tidigt i år, säger Armanda med ett litet leende och pekar ut mot klädstrecket, där det hänger ett antal stelfrusna klädesplagg, jag ska plocka in dem när det blir lite mildare väder.


Klädstrecket © Mikael Good, 2010


Armanda är mycket tacksam för julpaketet och hon packar ur varenda vara och väger dem länge i handen. Innan vi ska gå plockar hon tillbaka alla varorna i paketet igen och när jag frågar henne varför hon gör så säger hon.
- Mina barn kommer att älska att få packa upp det här paketet när de kommer hem från skolan, säger Armanda glatt och tittar nöjt på det välfyllda julpaketet.

© © Mikael Good, 2010


© Mikael Good, 2010

En vanlig fråga som jag får är: - Kommer hjälpen verkligen fram till dem som behöver den? Det är helt klart en berättigad fråga, om jag själv ger en gåva så vill jag alltid att den kommer fram och inte hamnar i händerna på skrupelfria svartabörsmånglare! Mitt svar om hjälpen kommer fram till dem som behöver den mest i Lettland är ett rungande ja!!!

Hoppets Stjärnas samarbetspartners i Lettland, Velku Fonds drivs av Ivars och Liana Velks, de är de mest omsorgsfulla och hederliga människor som jag någonsin mött. Deras stora engagemang för de minsta och svagaste av sina landsmän är enormt och deras namn möts av stor respekt bland handikappsorganisationer samt bistånds- och socialarbetare runt om i Lettland. Skulle alla människor vara som Ivars och Liana så är jag övertygad om att vi inte skulle ha några problem på vår jord och jag är tacksam för att jag har fått lära känna dem! Ivars och Liana är sanna föredömmen i en allt mer egoistisk och självcentrerad värld!

© Mikael Good, 2010



Text & foto: Mikael Good, 2010

Nu kan vi ha en riktig julfest!

Vi kör in med bilen på ett kolchosområde i utkanten av samhället Baldone några mil sydöst om staden Riga i Lettland. Liana Velka som med rätta kallas för ängeln från Riga och jag ska dela ut ett av alla de tusentals julpaket som packats av vänliga svenskar och som samlas ihop och distribueras av Hoppets Stjärna till  Lene och Mattis, deras dotter Lelde 13 år och deras son Guntars 6 år. 


© Mikael Good, 2010

Lene och Liana © Mikael Good, 2010

Lene jobbar heltid på specialskolan i Baldone som elevassistent. Mattis har ständiga ryggsmärtor och är tyvärr oförmögen att arbeta. Försäkringskassan i Lettland anser att han är simulant och därför får han inget sjukbidrag eller något stöd till mediciner. Mattis vill jobba men kan inte det pga smärtorna i ryggen. Mattis ligger till sängs när jag besöker familjen, han skäms så mycket över sin situation och sin oförmåga att försörja sin familj att han inte orkar träffa vare sig mig eller Liana. Familjen måste leva på Lenes lilla lön och det minimala barnbidraget som de får. Lene har som så många andra offentliganställda i Lettland fått sin lön sänkt med upp till 40 procent, idag tjänar Lene endast 1900 kronor i månaden.



Lene och Mattis hyr sin lägenhet av släktingar men trots att de har en riktigt låg hyra är det ändå svårt för dem att klara av hyres- och elkostnaden och de har dragit på sig en hyresskuld då de valt att köpa mat till barnen istället för att betala hyran. 


Lene © Mikael Good, 2010

Lene blir mycket glad för det välpackade julpaketet som de fick från familjen Martinsson i Sverige och hon finner inte nog med ord för att tacka dem för den mycket fina gåvan.
– Lelde och Guntars kommer att bli överlyckliga när de kommer hem från skolan!
– Nu kan vi äta något annat än potatis och gröt under ett par veckor, vi ska spara en del av den goda maten och godiset så att vi kan ha en riktig julfest på julafton, säger Lene glatt!



Katten © Mikael Good, 2010

Tänk så mycket ett julpaket betyder för dem som får det. Det är svårt att beskriva den tacksamheten och glädjen som jag har fått uppleva när jag har fått förmånen att vara med och dela ut era julpaket till behövande lettiska familjer. Liana Velka har berättat för mig att julpaketen bär utsatta lettiska familjer och pensionärer genom den mörka och kalla vintern.  Innehållet i paketen räcker bara ett par veckor men vetskapen om att det finns någon i ett annat land som bryr sig och engagerar sig i deras situation ger dem kraft att hålla näsan ovanför vattenytan och ger dem en extra smula hopp inför framtiden.



Text & foto: Mikael Good, 2010

Nu är julpaketet på plats under granen + bonusbilder

Ivars och Liana Velks och jag är på väg från Riga för att överlämna ett av Hoppets Stjärnas julpaket till en familj i utkanten av samhället Baldone i sydöstra Lettland. Vi färdas genom ett köldslaget Lettland där temperaturen har krupit under femton minusgrader, snön ligger som ett vitt puder över ängarna och värmande rök stiger upp ur de små husen som vi passerar.


© Mikael Good, 2010

Vi stannar bilen utanför huset och plockar ur ett julpaket. Ivars väntar som vanligt vid bilen, i Lettland kan man inte lämna en bil obevakad några längre stunder, även en bilradio som bara är värd några tior är begärligt stöldgods i den ekonomiska krisens Lettland och för att undvika att en ruta krossas i onödan stannar Ivars kvar vid bilen. Liana och jag traskar upp för ett par trappor, knackar på en lägenhetsdörr och efter en kort stund öppnar en glad och vänlig medelålders kvinna som presenterar sig som Iveta dörren, hon bjuder in mig och Liana i lägenheten.





© Mikael Good, 2010

Iveta berättar att hon är ensamstående sedan några år tillbaka och hon bor i lägenheten tillsammans med sina döttrar Vita 17 år och Cyntia 15 år. Iveta jobbar som personlig assistent på omsorgscentret i Baldone. Men trots att hon har jobb har familjen svårt att klara sig på hennes lilla lön samt barnbidraget för flickorna och underhållet från pappan. Ivetas lön har sänkts med nästan 40 procent sedan 2008. De offentliganställdas löner har sänkts för att Lettland ska klara av de tuffa sparkrav som IMF (internationella valutafonden), EU och Sverige ställde som krav på landet i samband med de nödlån som Lettland fick då landets ekonomi höll på att kollapsa för två år sedan. Iveta måste därför vända på varje slant, speciellt nu på vintern då kostnaderna för värme och el ökar. Iveta och hennes döttrar äter oftast en enformig kost bestående av gröt på morgonen och stekt eller kokt potatis på kvällen.



© Mikael Good, 2010

Iveta ställer försiktigt ned det välfyllda julpaketet i en fåtölj vid plastgranen som flickorna och hon satte upp och klädde vid första advent. Hon plockar varsamt ur vara efter vara ur paketet, hon väger dem i handen och tittar leende på de olika förpackningarna, då och då frågar hon mig och Liana vad de innehåller. Det är svårt att beskriva hennes glädje över paketet och hon säger gång på gång:
– Mina flickor kommer att bli så glada när de kommer hem, vilken glad överraskning de kommer att få, ett stort tack speciellt till er som har gett mig denna fina gåvan, hade jag bara fått er adress så skulle jag skickat ett tackbrev.
– Nu ska jag packa tillbaka alla varorna och lägga paketet under granen så att mina flickor kan öppna det när de kommer hem, säger Iveta glatt.



© Mikael Good, 2010

Liana och jag tar farväl av Ivete, vi ska fortsätta vår färd, men denna gången ska vi inte färdas speciellt långt, nästa paket ska vi dela ut i grannhuset. Den spännande fortsättningen följer!

Den här texten har publicerats på lite andra ställen på internet men iom att det här är en fotosida så kommer här tre bonusbilder:

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

Text & foto: Mikael Good, 2010

Biffen är borta, länge leve Biffen! (Bildspezial)

Nu är ordningen återställd bland mina steroidkameror och jag har inte längre någon fotoapparat som väger över 900 gram. Biffen var en riktigt bra fotoapparat trots sin storlek och trots att Biffen hade en ovanligt bra batterikapacitet så blev det lite för mycket att släpa runt på, särskilt som både laddare och batterier var ordentligt överdimensionerade. Därför sålde jag Biffen efter mycket tvekande, trots att Biffen faktiskt var den näst bästa fotoapparaten som jag ägt...

En fotoapparat ska användas oavsett om den är digital eller analog och därför följer här en bildspezial med bilder som jag tagit med Biffen.


Klick, Klick © Mikael Good, 2010


I am  Iron Man © Mikae Good, 2010

Nu hoppas jag att någon kameratillverkare ska förbarma sig och tillverka en nätt liten snabb digital fotoapparat med småbildsformat, utbytbara objektiv, hybirdsökare och som går bra att köra på minst 3200 ASA, när en sådan apparat går att få tag på begagnad för en rimlig peng då ska jag kränga mina 900 grams steroidkameror, men fram tills dess får de göra tjänst som redskap för att förmedla mitt engagemang, mina tankar och vara med och dokumentera min vardag.


IFS KTS © Mikael Good, 2010


Motljus © Mikael Good, 2010


Utflykten i skogen  © Mikael Good, 2010


Utflykten i skogen  © Mikael Good, 2010


Boris © Mikael Good, 2010

Alla bilderna i det här inlägget är tagna på min hemmaplan, med Biffen och utmärkt optiskt glas från AG Schott i Mainz.

Dagens låt: Union Station Blues - John Lee Hooker

Dagens bonuslåt: Trubbe Mollberg - Fetasallad

//Chasid

Ps: Glöm inte bort att dokumentera din vardag, det kan bli de viktigaste bilderna som du tar och kom ihåg att en blogg på Fotosidan utan bilder är som en fastlagsbulle utan mandelmassa!

Julpyntning i Jönnet (varning detta inlägget innehåller många bilder)

I går var jag nere i storbyen för att besöka On Track Imaging mässan. Innan mässan började hade jag en dryg timma på mig att flanera runt med den lilla fotoapparaten nere på byen. Även om vi inte har kommit längre än till mitten av november så har de redan börjat med julpyntningen i Jönnet (Jönköping). Jag har valt att inte förse bilderna med några beskrivande "pratbubblor" utan överlåter bildtext sättandet till mina redigerare, förlåt läsare!

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

Om ni vill ha lite extra julstämning till bilderna så tycker jag att ni ska vrida upp ljudet rejält på era datorer och klicka igång nedanstående låt av och med James Österbergs orkester:

Dagens låt: I Wanna be Your Dog - James Österbergs orkester

//Chasid