50-årsjubileumet av den Internationella romadagen

I dag firar romer runt om i världen sin nationaldag till minne av den första romska kongressen som hölls för 50 år sedan i London 8 april 1971. På kongressen infördes romernas nationalsång Djelem Djelem (jag reste, jag reste) samt den romska flaggan.

Det blåa fältet i flaggan symboliserar himlen, det gröna marken och det röda hjulet symboliserar framåtskridandet. År 2000 utropade International Romani Union Romanistan som romernas eget hemland utan att ställa några krav på territorium. Att International Romani Union inte valde att ställa krav på något territorium är inte så konstigt då romerna är vägarna och stigarnas folk och ser hela världen som sitt hemland.

Med anledning av 50-årsjubilet av den Internationella Romadagen den 8 april sänder organisationerna É Romani Glinda, Romska kulturdagar och 5 Folk Festival ett späckat event med videohälsningar, tal och musik. Bland annat medverkar musikgruppen Bahtale Roma, Fred Taikon från È Romani Glinda, statsminister Stefan Löfven, kultur- och demokratiminister Amanda Lind med flera. Eventet sänds live på Facebook med start klockan 18.00: https://www.facebook.com/events/3841376005960779/

Romer har funnits i Sverige sedan 1512, de räknas som en av landets nationella minoriteter, och romani chib är ett av minoritetsspråken. Vid en cermoni vid Stadshuset i Stockholm i morse hissade den romska flaggan. Men trots det är det bara ett fåtal svenska städer och kommuner som kommer att hissa den romska flaggan idag, och lika få är kommer att uppmärksamma romernas nationaldag. När kommer vi att få se den romska flaggan vaja på de officiella flaggstängerna i landets städer och kommuner för att fira romernas nationaldag den 8 april?



Text och foto: Mikael Good

Gör om din Leica M3 till en digitalkamera (EDIT)

Många fotografer drömmer om att göra om sina gamla analoga trotjänare till digitalkameror. Hittills har det varit svårt, dyrt och omständigt att bygga om dem. Men tack vare ny teknik kan det bli ändring på det.

Ollie Baker mannen bakom Frankencamera har plockat fram en avancerad digital ritning på hur man bygger om den klassiska reportagekameran Leica M3 till en hyffsat modern digitalkamera. Det som behövs är en Leica M3, en Sony A7, stor kunskap i finmekanik och lödning samt x-antal timmar att lägga på projektet. Personligen skulle jag hellre valt att bygga om en Leica M2 och plockat sensorn från en Sony A7s, den gifter sig bättre med Leicas vidvinklar och är användbar upp till 25 600 ASA.

På Frankencameras hemsida kan du läsa mer om hur du går till väga för att bygga om din Leica M3 till en digitalkamera: https://frankencamera.wordpress.com/2020/01/27/leica-m3-digital-conversion-kit/

Även om det kan låta smått otroligt så var den här artikeln faktiskt inte ett aprilskämt. Jag hörde talas om ombyggnaden på en Leicasida i början av förra året. Såvitt jag förstått finns det en APS-C variant men ännu inte en fullformatare baserad på Leica M3. Det är mycket kostsamt att bygga om en Leica M3:a till en digitalkamera och begagnade Leica M9 och M240 går att hitta för betydligt mindre pengar begagnat för den som vill köra med digitala mätsökarkameror.

Text: Mikael Good. Foto: Pixabay

Huskvarna folkomröstar om frihet från Jönköping

Det senaste året har tusentals Huskvarnabor skrivit på namninsamlingar med krav på folkomröstning för att Huskvarna åter ska bli en egen kommun. Efter de massiva påtryckningarna beslutade Jönköpings kommunfullmäktige nyligen att anordna en folkomröstning i samband med valet 2022.

I gårdagens kommunfullmäktige i Erik Dahlbergs­gymnasiets aula röstade 47 av de 81 ledamöterna som var närvarande in persona eller via Zoom för förslaget om att Huskvarnaborna ska få folkomrösta om Huskvarna ska bli en egen kommun som staden var innan den misslyckade kommunsammanslagningen 1971. Den lokala nätavisen Vista Härold har i dag med en unik intervju med kommunchefen Gunnar Ljungstedt. Så här säger han till tidningen angående Huskvarnabornas krav på folkomröstning:
– Det är viktigt att lyssna på medborgarna och låta dem göra sin röst hörda, det är själva grunden i en demokrati

Folkomröstningen kommer att ske i samband med kommunvalet söndagen den 11 september 2022. Skulle majoriteten rösta för en egen kommun kommer Huskvarna att återuppstå som kommun vid årsskiftet 2025. I så fall kommer Huskvarnas stolta stadsvapen åter att pryda stadshusets vägg där Jönköpings kommunvapen nu sitter.
– Det blir i så fall bli spiken i kistan för Jönköpings planer att bli en storstadsregion, men det är ett lågt pris att betala för demokratins skull. Men personligen hoppas jag att Huskvarnalaget HV71 väljer att fortsätta spela i Husqvarna Garden i Jönköping oavsett resultatet för omröstningen, säger Gunnar Ljungstedt till Vista Härold.



För den som ännu inte har förstått det så var det här ett aprilskämt. Det finns Huskvarnabor som önskar att staden och dess omgivningar åter skulle bli en egen kommun och gärna skulle se en folkomröstning i frågan. Men det kommer nog inte att bli aktuellt på många, många år. Men kunde Storbritannien lämna EU så kanske Huskvarna också kan lämna Jönköpings Kommun? Det är kanske dags för en Brexitrörelse att växa fram i den gamla bruksorten i den vackra Huskvarnadalen.



Text och foto: Mikael Good

Låt inte verktygen skymma sikten för bilderna

Det är lätt att skriva om prylar och teknik. Ämnet engagerar och intresserar många fotografer. Egentligen är det inte så konstigt i och med att vi fotografer är beroende av våra verktyg. Men låt aldrig verktygen och tekniken skymma sikten för bilderna som du skapar.




En gitarrist har ofta ett antal olika gitarrer att välja på för humör och för att vaska fram olika detaljer. På samma sätt har jag ett antal kameror och objektiv att välja på efter tycke, smak och utifrån de olika motivområdena som jag dokumenterar. Men jag tänker inte skriva om vad jag använder och varför. Det är faktiskt ganska ointressant, det viktiga är vad jag har att säga med mina bilder och vad de förmedlar till betraktaren.




Bilderna i inlägget har jag tagit i Indien. Ett land som jag har besökt ett par gånger, och mer än gärna återvänder till när coronapandemin har släppt sitt grepp om världen. Indien är ett paradis för dokumentärfotografer och man behöver inte gå många meter innan man stöter på något intressant. Många av bilderna i inlägget är tidlösa men om man tittar lite närmare på dem hittar man detaljer som skvallrar om att de är relativt nytagna.







Text och foto: Mikael Good

Lata augustidagar i motorsågsstaden – bildreportage

Augusti 2018 var en av de varmaste augustimånaderna i mannaminne. Månaden var av olika orsaker mycket hektisk för mig och jag behövde ge mig ut på en hel del promenader för att rensa skallen. Min vana trogen hade jag med mig en kamera och passade på att dokumentera staden och dess invånare



Nyligen när jag gick igenom hårddiskarna på jakt efter bilder på prästen Carl-Erik Sahlberg hittade jag en hel del Huskvarnabilder från augusti 2018. Jag markerade mappen och gick igenom dem när jag hade tid för det. Efter att jag gjort ett första urval framkallade jag dem i ACR, och slog sedan om dem till svartvitt i Silver Efex Pro II enligt principen "less is more" och fick till sist fram dessa bilder som jag tänkte dela med mig av i det här bildreportaget.

Jag brukar göra mina bilder i svartvitt. Ibland händer det att jag får roliga kommentarer när jag delar dem i olika grupper. I en grupp för Huskvarnabilder fick jag följande kommentar:
– Det är alltid så kul att se dina gamla bilder från Huskvarna, det är något speciellt med svartvitt!
Vad han inte visste att bilderna som jag hade lagt upp var dagsfärska och när jag påpekade det skrev han att han trodde de var tagna på 60- och t0-talet i och med att de var svartvita, och han undrade förvånat varför man fotar i svartvitt när det finns färg? 



Jag svarade helt frankt att för mig är svartvitt fotografins sanna färg och det lämpar sig för reportage- och dokumentärfoto som jag föredrar. Svartvita bilder är även tidlösa på ett sätt som färgbilder aldrig riktigt kan bli så hans reaktion var kanske inte så konstig. Vid en första anblick skulle några av bilderna kunna var tagna för ett par decennier sedan, men om man tittar noga upptäcker man detaljerna som skvallrar om att de är färska.



Text och foto: Mikael Good