Till största delen är det landskapet som fångar mitt intresse. Både i stort och smått. Blommor och träd. Emellanåt blir det även bilder på landskapets invånare. Allt ifrån älgar till blåvingar.

Vid ett vattendrag.

Grevie backar

Med en hälsporre: dock under behandling, är mina möjligheter för tillfället något begränsade vad gäller min förmåga att kunna ta mig runt i landskapet för att hitta det jag vill fotografera. Jag får välja något i närområdet i förhållande till vad bilen står parkerad. Det får inte vara för långt bort för jag ska efter avslutat fotograferande också hjälpligt kunna ta mig tillbaka. Det här är ingenting jag tidigare haft att ta hänsyn till. En ny och smått irriterande situation. Jag är van att kunna gå dit jag vill utan större åthävor. Urvalet miljöer blir så mycket mindre nu och i viss mån enformigare, men jag får helt enkelt se det som att jag har ifall möjligheten att kunna vara ute och fotografera igen och det är alltid något.

#2

Grevie backar

Den här eftermiddagen, den första helgen i april, har min fru och jag tillsammans med en kompis från fotoklubben åkt till Grevie backar på Hallandsåsens sydsluttning. Min fru och fotokompisen för att fota backsippor. Och jag något inom lagom gångavstånd från parkeringen. Att ge sig upp i backarna kändes för min del inte som någon större idé utan jag koncentrerade mitt fotograferande till miljön runt ett mindre vattendrag som jag tidigt fick ögonen på.

Jag ställer upp mitt stativ och tänker att här är ett utmärkt tillfälle att fokusstacka. Sagt och gjort. Hemma sedan när jag sitter med LR ser jag att jag glömt bort att molnen på bilderna som jag fokusstackat har rört sig en bit på varje enskild bild. Alltså ingen idé ens att bry sig om slå samman dessa bilder då molnen bara skulle ge upphov till spökmoln i den färdigstackade bilden. Det är möjligt att det i PS går att komma tillrätta med detta, men jag är inte tillräckligt bevandrad i PS för att kunna gör det.

#3

Grevie backar

Som sagt, där jag är, har jag inte mycket mer till buds stående kompositionsval mer än att vända mig om. Vilket jag således gör. Att vända sig om är inget ovanligt för min del. Jag gör ofta så när jag är ute och går någonstans med kameran att jag emellanåt vänder mig och ser bakåt. För det som man nyss har passerat och upplevt som något inte direkt särskilt, kan från det omvända hållet vara just det man letar efter. Det kan därför ibland löna sig att vända sig om.

#4

Grevie backar

Och sen, sen ja, är det bara att vända sig söderut eller kanske snarare lite sydväst och ställa upp stativet. Stativet har jag nästan jämt med mig om vi är ute och fotograferar. Det är nästan så att jag känner mig lite naken utan det. Genom att dels bära det i ena näven och dels att det på ett av kamerahusen alltid sitter ett L-bracket och detta gör att jag finner det väldigt smidigt att snabbt ställa upp stativet och skruva fast kameran för att tycka att det är mödan värt att ta med stativet i princip varje gång även om det innebär några extra kilon att bära på.

#5

Grevie backar

Det här fick bli sista bilden på den här lilla utflykten. Bilen står parkerad borta vid trädet uppe i högra bildkanten. Längre bort än så har jag alltså inte rört mig.  Kan det röra sig om 400-500 meter fram och tillbaka?  Det var ändå fullt tillräckligt för att jag de närmaste två dagarna efter det här fototillfället skulle ta mig fram med viss plåga när jag behövde gå.

TheInvisibleJackal

Inlagt 2022-04-09 20:29 | Läst 790 ggr. | Permalink
De två sista tilltalar mig mest.med de mjuka formerna och vattnet i horisonten. Tänkte först att i Greve har jag varit men kände inte igen mig, men det var visst i Sinarpsdalen jag var. Hur var det med backsippor? Var det kanske för tidigt? Jobbigt när man har svårt att gå, men även det bör ju gå över. Stativ kan man ha lika många som fotoväskor, har tre stycken i bilen, mini mellan och stor. Går jag längre än 3m från bilen så är det mini eller mellan som gäller. När det gäller stackning så borde det inte vara så svårt att tona in en himmel från en bild i den stackade bilden, du kan se om min guide i PS kan hjälpa

Tona ihop två bilder
- ta in de två bilderna till PS i två lager
- skapa en lagermask till det översta lagret genom att klicka på mask (torktumlare) nedanför lagerlistan
- välj överföringsfilter i verktygsmenyn och dra en markering i bilden, om överföringsfiltret går från vitt till svart så dra nedifrån och upp ifall det är den nedre delen som ska bli synliggjord (vitt i masken släpper igenom den undre bilden)

Vill man inte ha en rak tonad övergång så kan man måla i vitt eller svart med penseln istället med minskat genomsläpp vid övergången
Svar från TheInvisibleJackal 2022-04-10 18:35
Tack så mycket Peter!

Ska försöka mig att testa ditt recept. Jag är verkligen nybörjare på PS. Vet egentligen bara hur man slår samman stackade bilder. Tittar för tillfället en kurs på Moderskeppet om PS för att försöka lära mig mer.

Det fanns en del backsippor enligt hustrun. Inte så stora än, men om en eller två veckor är det säkert betydligt bättre.

Har emellanåt funderat på ett andra lite mindre stativ, men inte kommit till skott riktigt än. Kollade på ett Benrostativ för ett tag sedan som verkade ok.

Hälsningar Jörgen
pdahlen 2022-04-10 19:16
För stacka i PS så är det följande

Stacka i PS
Ladda in bilderna i PS via LR i lager (sista alternativet)
Lagren markeras, tex genom att nedersta är markerat och man ställer sig på översta och klickar på denna samtidigt som shift är nedtryckt
Gå till redigera och Justera lager automatiskt
Gå till Redigera > Blanda lager automatiskt
Bocka i de två alternativen i nedkant och starta stackning

Mitt mellanstativ är ett Benro, mitt säljs inte längre men var något typ traveling. Det blir inte så högt, kanske 50cm men det är nog bara en 35cm ihopfällt och väger nästan inget.
Det måste vara jobbigt att vara begränsad i rörelsefriheten, när andra pinnar iväg till backsippor m.m. Det kommer bättre tider! Kanske dumt att skriva det, men åtminstone i teorin kan rörelsebegränsningar leda till att man får mer tid att fila på kompositionerna. Kanske inte känn så om man är frustrerad över att inte kunna gå som man vill! Hur som helst fick du ett tecknar sig fint i bilderna, kanske på grund av motljus.
Hälsningar, Bjarne
Svar från TheInvisibleJackal 2022-04-19 16:19
Tack Bjarne!
Ja, det är rätt frustrerande. Jag är van att kunna rör mig obehindrat. Har inga problem med att gå 25000 steg om dagen i sandaler en hel vecka i en storstad. Det brukar inte bekomma mig alls.

När det gäller kompositionerna känner jag mig faktiskt snarare begränsad av inte kunna röra mig som jag vill. Jag ser möjliga kompositioner, men känner att jag istället för att gå runt och pröva mig fram får jag från början se ut och välja en plats och sedan hålla mig där.

Ska träffa en fotspecialist på torsdag. Hoppas att det kan ge mig en skjuts åt rätt håll vad gäller rehabiliterande övningar och annat.

Hälsningar Jörgen