I Backsippornas tidervarv

I maj var jag med på en s k fotovandring eller exkursion med naturfotografen L. Solen sken och det var varmt och behagligt. Syftet med vandringen var att vi skulle gå till ett bra ställe där det växer  mycket backsippor och sedan fotografera dem. P g a det rådande väderhållandet var vi säkert bortåt 70 personer som var ute och för att fotografera backsippor. Väl framme vid nämnda ställe växte det mycket riktigt mycket backsippor. Jag måste tillstå att jag förvisso fotat lite närbilder på lite fjärilar och någon vackert blommande äppelträdsgren, men inte så mycket den mer lågväxande floran i vår hage.

Det var därför en speciell upplevelse att se hur folk la sig raklånga både till höger och vänster i backen med kameralinserna tätt, tätt inpå sipporna. Väldigt surrealistiskt. Det var som en slags vågrörelse. De mer luttrade fotograferna började lägga sig ner och sedan tog andra efter deras exempel.

Det var nästan som när vi lekte flygöverfall i lumpen. "Flygplan" ropade löjtnanten och vi slängde oss i buskar och snår. "Backsippor ropade exkursionsledare L." och vi kastade oss raklånga bland backsipporna med kamerorna i högsta hugg. Nu anfäkta och anamma skulle det plåtas!

"Ligg ner och fokusera manuellt"!

Ja och där låg vi någon timme eller så innan det var dags sätta sig upp och se vad fikakorgen hade att erbjuda.

Allt mycket trevligt får sägas. Många glada skratt och intressanta utbyten.

Backsippor i motljus.

Jag missade skärpan något i den här bilden, men jag tycker att färgerna tillsammans med bakgrundsblurret ger en slag impressionistisk känsla.

TheInvisibleJackal

Trönninge ängar

På bekvämt cykelavstånd från mitt hem ligger våtmarken Trönninge ängar. Jag cyklar också oftast dit. Det är en härlig cykelväg med goda chanser att få se en hel del längs vägen. Vid våtmarken finns ett torn, som jag alltmer sällan utnyttjar utan målet är oftast det färdiga gömslet som ligger bättre till för fotografering. Gömslet har öppningar åt syd och åt norr, vilket innebär att ljuset under dygnets bästa tid - gryning och kväll - kommer ifrån sidan. Jag brukarna besöka ängarna mycket. Alltid är det något som fångar ens intresse. Ibland blir det lite bilder också.

På ängarna finns det framförallt olika änder och vadare som rödbena, gluttsnäppa, skärfläcka, strandskata, mindre- och större strandpipare, kärrsnäppa, svartsnäppa, enkelbeckasin, drillsnäppa och brushane. Grå häger och smådopping. Det händer lite då och då att ägretthäger besöker ängarna någon dag eller två. Bästa tiden torde vara april-maj och augusti-september. Sommartid brukar det var lite stiltje.

Förra året upplevde ängarna en mindre invasion av dvärgmås. Uppemot 70 stycken fångande insekter över ängarna. Mestadels ungfåglar.

Tyvärr får det väl sägas så har den tidigare rätt stora skrattmåskolonin kraftigt minskat p g a brandskattning bland dess ungar av räv. Andra arter som dragit nytta av kolonin har därför också minskat och rent av försvunnit. Räven har jagats, men det har inte varit tillräckligt verkar det som. Andra skyddsåtgärder skulle säkert också behövas för att få tillbaka en del av fågellivet.

De här bilderna ifrån Valborg är tagna i hagen bakom gömslet. På våren brukar jag gå en liten promenad i den och se vad som kan finnas där. Den här gången var det

Gransångare

Sädesärla

Ladusvala.

TheInvisibleJackal a k a Jörgen Holst

Larssons

Ett av de fågellokaler i min närhet som jag gärna besöker är Larssons våtmark intill Påarp strax söder Halmstad. Det är en tämligen nygjord våtmark och har bara par några år på nacken. Det finns ett slags gömsle också, men luckornas konstruktion är av den arten att man aktar sig noga för att sticka ut dyrbara objektiv och tubkikare genom dem. Istället står man vid sidan om gömslet. Lite märkligt kan tänkas. Gömslet ligger på en lite kulle, så bildvinkeln blir för det mesta lite snett uppifrån. Vinkeln märks förstås mer ju närmare fågeln är vid fotograferingstillfället. Vid fotografering av BIF ( Bird In Flight) får man däremot ibland  ganska så tacksamma vinklar. Förutom en hel del olika änder uppehåller sig en del vadare vid Larssons. Det bästa med Larssons är läget ändå. Tidig morgon fram till 10-tiden har man ett fint solljus i ryggen som lyser upp fåglarna. Nu blåser det för mesta från väster, men dagar med östlig vind och sol går inte av för hackor.

Här är några bilder från ett besök i april 2017. Jag har varit ute för att testa och börja lära mig hantera mitt nya tele. Vilket stabilisatorläge funkar bäst? Hur håller man det lämpligast? Hur funkar det med konverter? Frågor, frågor som poppar upp i huvudet på en fågelfotograf.

Strandskatan flyger över våtmarken.

Krickorna kör några snabba varv runt Larssons.

Rödbenan ligger på lur på bakom stenen.

Ett litet rop över vattnet efter någon att hålla kär.

Nä, här händer inte mycket idag.

Rödbenan kastar sig ut i våtmarksvärlden...

...och flyger bort...

...över vattenspegeln i hopp om att där borta finns det någon, kanske.

Första inlägget

Jag har hitintills prioriterat lite andra saker sedan jag blev medlem av Fotosidan, men så jag såg att man kunde bli Plusmedlem till en bra pris med tillgång till en egen fotoblogg bl a och då tänkte jag att jag skulle försöka aktivera mig mer och visa mina bilder. Jag vet inte hur ofta jag kommer att uppdatera min blogg. Grundtanken är dock att jag tänker lägga ut bilder på den efter jag har varit ute och fotat. Till en börja kan det bli lite arkivbilder från våren 2017.  Jag fotar endast och alltid RAW och efterbehandlar min bilder i Lightroom CC. Jag har även Photoshop CC, men har inte börjat jobba med det ännu.

Mina motivval i mitt fotade är främst fåglar och landskap. Jag började skåda fågel som 14-åring i slutet av 70-talet och drömde redan då om att kunna fotografera fåglar, men de möjligheter till utrustning som jag kunde skaffa medgav icke till några större möjligheter att kunna ta de fågelbilder som jag ville. Fågelfotointresset slumrade således tämligen raskt in och så småningom även fågelskådarintresset.

Efter avslutade studier, familjebildande och större och mer självgående barn väcktes fågelskådarintresset till liv så smått igen 2007 -2008. Jag blev en s k "återfallsknutte", fast inom fågelskådargebitet. Året därpå gick jag således med i både BirdLife Sverige och den lokala fågelskådarklubben. Nu började jag även med något som kallas microbirding  d v s man kryssar fåglar inom den egna kommungränsen. Kanonbra! Och därtill väldigt trevligt att träffa andra skådare, som var mer än välvilliga att berätta om vad de såg. Något som jag inte alls var van ifrån mitt tidiga  70- och 80-talsskådande. Då folk stod och molteg i fågeltornen. Jag märkte att en del skådare även fotograferade. En liten tanke vaknade till liv om att kanske också försöka göra det så småningom. Jag ägde en Panasonic Lumix ZXX-något. En s k bridgekamera med 18x zoom. Den fungerade hygglig att fotografera med på resor etc, men till fågelfoto skulle den inte duga märkte jag efter ett tag.

För att göra en lång berättelse kort, blev jag med digital systemkamera hösten 2014 i och med att jag köpte den då nyutkomna Canon 7D2 samt ett allroundobjektiv Sigma 18-300mm. Våren 2015 skaffade jag mitt första riktiga tele. Valet föll på Canon 400mm f5.6. Ingen stabilisator, men med ett överkomligt pris. Nu började mitt fågelfotointresse på allvar. Jag började regelbundet lägga ut mina bilder på Instagram.

Mitt intresse för fåglar har därför i mångt och mycket skiftat ifrån rent fågelskådande till fågelfotograferande. Jag lämnar därför alltsomoftast tuben hemma och har bara med handkikare och kamera. Jag märker mig finna större glädje att fotografera en fågel än att se den numera.

Mitt andra motivval - landskap är rätt så nytt. Jag återkommer med mina tankar om det längre fram.

Nu ska jag se om jag kan bestämma mig för vilka bilder jag vill lägga ut.

Vi ses bakom linserna!

TheInvisibleJackal a k a Jörgen Holst