TheInvisibleJackal
Ugglarp BW
Jag kände att jag inte riktigt var på fotohumör när vi besökte Ugglarp. Jag konverterade bilderna till svartvitt för att se om de kunde finnas något undermedvetet fotohumör i den. Jag vet inte. Kanske det gör det, men jag vet inte.
#2
#3
#4
#5
#6
#7
#8
Efter den här utflykten var det dags att ladda batterierna, tömma minneskorten, se över kamera och objektiv samt börja förbereda sig för nästa lilla miniresa den här semestern. Målet den här gången var Åmål.
TheInvisibleJackal
Vid havet
Vi håller oss för det mesta söderut vid våra turer till havet. Den här gången bestämde vi oss för att köra norröver och hamnade till sist uppe vid Ugglarp. Vi har varit här för en del år sedan och tänkte att ett återbesök kunde vara trevligt. Inte minst för att jag bara har vaga minnen av området. Jag har svagt minne av det kunde finnas intressanta klippor där.
#2
Klipporna var nog någon annanstans. En vågbrytare och en klipphäll fick utgöra lite blickfång när jag tog mig för att fota med lite olika längre slutartider.
#3
#4
#5
#6
#7
#8
#9
TheInvisibleJackal
Uppe vid kopparhatten
Vägen hem från Österlen valde vi att undvika motorvägar och lät GPS:en plocka fram andra vägval. En spännande och annorlunda sätt att färdas. Det är möjligt att jag på en karta skulle kunna ta fram vår resväg, men jag är inte säker. Vi körde igenom ömsom obekanta områden, ömsom bekanta.
#2
På en vägsträcka kände vi väl igen oss. Vi var på väg att passera Skäralid. Visserligen söderifrån. Naturen var ändå bekant och vi kom fram till att det kunde vara trevligt att ta en paus där.
#3
Så här på eftermiddagen var det relativt tomt på parkeringen. Vi valde därför att köra direkt upp till kopparhatten.
#4
#5
Uppe vid kopparhatten började jag leka med att få ihop panoraman.
#6
#7
#8
Skuggorna började bli långa och hemma väntade två sura katter. Det var bara att sätta sig i bilen igen och återta hemfärden.
TheInvisibleJackal
Haväng BW
Och som gissat konverterade jag även en del av bilderna från Haväng till svartvitt.
#2
#3
#4
#5
#6
#8
#9
#10
#11
#12
#13
#14
#15
#16
#17
#18
TheInvisibleJackal
Österlen III - Haväng
Är man på Österlen måste man bara besöka Haväng känner jag. Jag har ett minne av ett besök för bortåt 20 - 25 år sedan en tidig morgon. Det var dimmigt och ur dimman framträdde sakta Havängsdösen. Det var magiskt. På den tiden fotograferade jag inte, men den bilden har ändå satt sig på näthinnan och är en bild jag önskar att jag hade fotograferat.
Den här gången var vi inte lika tidiga. Klockan hade passerat åtta. Solen var redan uppe och eventuell dimma redan skingrad.
#2
Det är som sagt några år sedan jag var vid Haväng. Jag fastnar som ofta vid träden. Gärna de mer solitära. De som har fått chansen att fritt breda ut sig.
#3
#4
#5
Hästarna var mer inriktade på att beta av det lilla gräs som fanns. Det var otroligt torrt när vi var där.
#6
Vi hade ingen större brådska så vi hittade en plats i skuggan och slog oss ner. Jag tog små svängar runt dösen och fotograferade den ur olika vinklar.
#7
#8
#9
#10
Och sedan det omgivande landskapet.
#11
#12
Dösen igen.
#13
#14
#15
Det syns inte så väl, men här flög det förbi två stycken kentska tärnor med sitt karaktäristiska läte.
#16
#17
#18
#19
Till slut tyckte vi att det var dags att börja röra på oss och se något annat i området, även om det var rogivande att bara hålla sig till en begränsat del och ta in det.
#20
Efter lunch gick vi längs Verkeån och kom så småningom fram till Öradekaren. En fiskfälla där man fångat lax och havsöring sedan 1600-talet sägs det.
#21
Lövskogsantennmal
Där såg jag även den här insekten. Jag visste inte riktigt vad det var. Tack vare benägen hjälp av Nini och Stefan med artbestämningen vet jag nu vad det är för spännande insekt. Det jag fastande för när jag tog bilden var dess färg i förhållande till det gröna bladet. När jag sedan satte mig vid datorn för att redigera bilden la jag märke till dess extremt lång spröt. Något jag inte alls uppmärksammat när jag fotograferade den. Spröten försvinner som ni ser ur bild.
TheInvisibleJackal