Öland II - Borgholm och konsten att leka Don Quijote
Borgholm. Ölands största stad. Jag vet inte om den är direkt mytomspunnen, men det är många som söker sig dit sommartid. Själva har vi bara passerat förbi Borgholm vid olika tillfällen under våra tidigare irrfärder kors och tvärs på Öland. Många av de vi känner ser förundrat på oss när vi berättar att vi inte har varit i Borgholm. Stannat och tankat eller handlat i någon av de större mataffärerna har vi gjort, men inte mer än så. Det här gången tänkte vi ge oss på att faktiskt besöka denna omtalade stad. Och det tänkte vi göra medelst cykel.
#2
Efter ett riktigt härligt bad och en bit mat satte vi upp cyklarna på bilen och körde till Borgholms slottsruin. Därifrån var det inte speciellt långt att cykla in till Borgholm hade vi räknat ut. Dessutom tänkte vi att det kunde vara lättare att hitta parkering där vid slottsruinen än inne i själva Borgholm. Innan vi cyklade in till Borgholm, tog vi och cyklade runt lite i omgivningarna kring ruinen. Här fanns några foton ta kändes det som.
#3
När jag tittar på den här bilden får associationer till låten "All Along The Watchtower". Jimi Hendrix version. Det är en Dylan-låt, men Hendrix version är grym. Neil Young har gjort en version som inte går av för hackor den heller. Såg i Baltiska hallen i Malmö för en del år sedan Keziah Jones göra en makalös akustisk version. Hela hallen kokade. Han var förband till Manu Chao den kvällen.
Jag vet att det brukar vara konserter i slottsruinen. Kanske passande att då associera till musik när jag tittar på den. Jag lyssnar mycket på musik. Både när jag framkallar min bilder i LR och när jag skriver mina blogginlägg. Ibland har jag funderat på om jag skulle lägga länkar till en del musik jag lyssnat till då, men det känns som om det skulle bli för mycket.
#4
#5
En bit bort såg en jag skylt som berättad att detta var vägen till Solliden. Spännande tyckte vi och cyklade framåt. Med lite tur kanske vi kunde få en glimt av Vickan, Robert och Chipset när de spelade krocket, tvinnande rep, lekte med brandsläckare eller vad det nu kan vara som överklassen roar sig med. Vi såg varken det ena eller andra. Inte ens själva Solliden. För att komma dit måste man gå en bit också. Troligen inte särskilt långt, men så intresserade var vi inte. Det finns ju vykort.
Nära ingången syntes ett monument över Astrid Lindgren. Det var i alla fall vad vi först tänkte. På håll var personen på bysten mycket porträttlik. Astrid var ju född i Vimmerbytrakten. Inte jättelångt därifrån trots allt, men ändå lite långsökt att ha ett minnesmonument över henne här ute intill Solliden. Helt övertygande om det riktiga i att det vara ett monument över Astrid Lindgren var vi således inte. För att reda bot på våra funderingar tog jag en bild och zoomade in den på kameraskärmen och såg att det inte alls var Astrid Lindgren utan drottning Victoria d v s den gamle kungens (Gustav VI Adolf) mor. Det kändes mer logiskt än Astrid Lindgren. Ibland gäller det att fundera och undersöka ett steg längre.
Hur gick det då med Borgholm?
Ja, jo vi cyklade dit. Cyklade runt lite här och var i de centrala delarna utbristande i tankarna: "Jaha, så detta är alltså Borgholm. Där ser man" Köpte glass och satt och tittade en stund på andra turister som också åt glass och tittade sig omkring. Cyklade sedan tillbaka till bilen vid Borgholms slottsruin. Inte en enda gång kom kameran fram ur ryggsäcken i Borgholm. Jag visste inte vad skulle fotografera. Det fanns liksom inget som lockade och drog tillräckligt för förmå mig att plocka fram kameran.
#6
På vägen tillbaka mot Vickleby såg vi att det var ett mycket fint kvällsljus som föll över bebyggelsen som låg längs med vägen. Det skulle kunna bli fint med en väderkvarn i det ljuset. Således inledes ett idogt spanande efter lämpliga kvarnar. Det skulle helst vara friliggande och vara möjliga att stanna till vid.
Den första kvarnen vi hittade som vi tyckte låg bra till var en s k Holländare. En stenkvarn. En jättefin kvarn. Kruxet var bara för att kunna komma en bit ifrån den för att få med hela kvarnen i bild. Inte ens med vidvinkeln på var det görligt utan att bokstavligen sitta i knä på den familj som hade sitt boende strax intill.
#7
Kossorna på ängen mittemot såg i alla fall ut att trivas i kvällssolen.
#8
Plötsligt kom jag ihåg att det stod några kvarnar på en liten höjd strax söder om Vickleby. Vi drog dit. Kvällen var halvgammal, men än var inte natten i antågande. Jag hade inte gett upp hoppet om att finna väderkvarnar som kunde passa.
#9
#10
När solen var på väg ner satt kamerabatterierna på landning, mattermosarna var framtagna, fältmässig klädsel var framplockad och kartor och guideböcker låg redo. I morgon börjar det.
TheInvisibleJackal
Mysigt med cykel att ta sig runt lite.
Cykel är perfekt i många lägen. Måste bara tillägga att det var betydligt svårare att cykla på den södra delen. Största delen tvingas man cykla på många gånger rätt hårt trafikerade landsvägar utan någon som helst vägren att tala om. Inte speciellt trevligt.
Hälsningar Jörgen
Den är nog bild jag själv är mest nöjd med.
Kroppkakor testade vi första gången på Öland för 30 år sedan. Kan inte precis påstå att det gav mersmak.
Hälsningar Jörgen
MvH
Johnny
Tycker att det låter helt normalt att inte ha besökt Borgholm. Det är ju naturen man vill åt inte en turistort. Det är kul att ha varit där men det lockar knappast till återkommande besök.
Hälsningar Jörgen
Mycket fina bilder på kvarnarna.
Hade själv tänkt att dra till Öland i sommar men det blev icke av. Kanske gör ett höstbesök när turismen lagt sig :)