Jag är nyss hemkommen från en varm, värdig och ödmjuk manifestation på Raul Wallenbergs torg. En manifestation eftersom det är 75 år sedan Auschwitz befriades.

De många människorna, den vackra körsången och de många tända ljusen värmer mig i själen. 

Samtidigt kastas tanken obönhörligt tillbaka till väggen i gaskammaren i Auschwitz. Den bild jag tog där förra året. Rummet där hundratusentals människor mördades för bara en mansålder sedan. 

På vägen hem, i tunnelbanan bläddrar jag förstrött i mobilen. Tänker på vardagens många tecken på ett hårdnande klimat, på den oro som sprider sig som långa skuggor i vardagen. Tänker på den växande antisemitismen i Malmö.

Fastnar efter en stund bläddrande i en artikel på Expressens hemsida. Polisen grep några nazister ur Nordiska motståndsrörelsen på Skogskyrkogården i natt, misstänkta för brott mot griftefriden mot judiska gravar.

Tanken på de långa skuggorna vill inte släppa taget.