Havdhems prästgård

Fototävlingen Wiki Loves Monuments pågår nu under september. Jag var på Gotland och åkte till Havdhem för att ta bilder på prästgården. Den är byggnadsminne och Wikipedia saknar bild.

Först åkte jag till ett par andra platser, sen till Hemse. Tankade bilen med HVO 100 på Granngården. Tankade kaffe och kaka för egen del hos Bagarn´s, Sudrets egentliga mittpunkt.

På plats i Havdhem knackade jag på. Den vänliga damen som öppnade sa att det går bra när jag frågade om att få kliva runt i trädgården och ta foton åt Wikipedia och min blogg. Hon ställde upp för det här fotot också, men helst utan bli namngiven. 

Den blå färgen på portomfattningen förbryllar mig. En del antikvarier på ön är numera väldigt begivna på starka färger. Men vad är historiskt riktigt? Byggningen stod klar 1763.

Innan 1700-talets mitt fanns inga bra blå pigment utom ett svindyrt, ultramarin, som bestod av en halvädelsten, lapis lazuli. Det användes endast i konstmåleri och där mycket sparsamt. Kring 1750 uppfanns ett syntetiskt pigment i Tyskland, berlinerblått. Det var dock inte kalkäkta utan ändrade färg till nåt brunaktigt om det användes på kalkputsade fasader. Den här dörromfattningen är nog av massiv kalksten eller sandsten, men eftersom ytorna runt omkring är kalkputsade och regnvatten som rinner nedför fasaden blir basiskt har jag mina dubier om att  en eventuell blå färg kunde ha stått sig. Det kan ha sett ut så här 1763 men knappast efter några år.

Jag gick runt byggningen och väntade ut "rätt" ljus på gaveln mot söder. Den här bilden har jag skickat till Wikipedia.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @f8, stativ.

Sen väntade jag ut att samma ljus skulle svepa utefter gaveln mot norr. Men det funkade inte.  Ett ädellövträd stoppade solens strålar. Så jag fick nöja mig med den här bilden:

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @f8, stativ.

Och så en bild mot öster för att visa närheten till kyrkan. Prästgården ligger intill kyrkan som är från 1200-talet. I början av 1900-talet reparerades tornet. Det var brandskadat sen 1500-talet. Tornhuven uppfördes 1913. Den är tämligen lik föregångaren.

Pentax K-1 med Pentax FA 35mm f2 @ f5

Fasaden mot öster med entrén. 

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @f8, stativ.

Slutbrassat? II

Just nu pågår ju mycket stora utsläpp av naturgas vid Bornholm, av allt att döma på grund av sabotage på Nord Streams gasledningar. Ett skeende som påverkar säkerheten på de platserna, dagspolitiken, gastillgången, gaspriserna och klimatet.  Oförbränd metangas orsakar enligt Naturvårdsverket trettio gånger mer växthuseffekt per kilo än koldioxid räknat på 100 års sikt. På kort sikt ska effekten enligt en del källor vara åttio gånger större. Här länk till bild:

https://www.dn.se/varlden/blinken-lovar-amerikanskt-stod-efter-gaslackorna/

Häromdan bloggade jag om i mitt tycke onödiga trivselbrännandet av gasol på stans uteserveringar. Jämfört med storskaliga utsläppen är detta naturligtvis helt obetydligt, men som symbol för att det är OK att elda för kråkorna kan eldandet kanske betyda nåt. Länk:

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/slutbrassat.htm

Det kom ett antal kommentarer. Jag lovade att ta reda på mer om den här gasanvändningen. Och fick syn på en man som bytte ut gasolflaskor, det stod Gasolfyllarna på bilen!

Gasolfyllarna är ett företag som startade i Linköping för något decennium sen, flyttade till Norrköping och sen dess expanderat ut över landet. Per-Åke här på bilderna var med och startade företaget. Han kan branschen på djupet. Så här ligger det till då det gäller terrassvärmarna på krogarna:

De  kallas "pyramiderna". Här i Norrköping laddas dom med gasolbehållare om max 11 kilo gas. Gasol består huvudsakligen av propan, inte som naturgas mest av metan. Kilopriset varierar. Gasen prissätts i dollar. Nu är dollarn ju mycket dyrare än innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I övrigt styrs priset av tillgång och efterfrågan. Häromdan hade priset sjunkit till 42 kronor per kilo inklusive moms. Då jag kollade i går kväll låg det kring 46 kronor kilot fritt Granngårdens butik.

Krogköken använder mycket gas. Spisarna är nästan alltid gasoleldade. Gasolen levereras i stora tuber som behöver bytas hela tiden. Priset beror på vilket avtal krogen har.

I Stockholm finns stadsgas. Där går krogköken normalt på stadens gas, kanske också en del pyramider.

Varning för fejkad Bank-ID uppmaning

Igår kväll satt jag och redigerade bilder till det som skulle blivit dagens blogg. Då slocknade datorn, en tämligen ny Apple M1. Sen jag fått igång den kom den vanliga uppmaningen att logga in på Teams men också denna. Eftersom jag varit med om detta förut tog jag en skärmdump, här beskuren till bedragarnas centrala budskap:

Samtidigt kom ett uppföljningsbudskap, se denna dump:

Jag hade alltså varit med om detta förut. Då ringde jag banken. Fejk sa banken, KLICKA INTE VIDARE

För övrigt verkar ditt Bank-ID vara i gott skick.

Idag träffade jag en professionell dataskyddsföretagare på lunchen. Detta måste vara fejk sa han.

Riktiga Bank-ID företag går ALDRIG ut på det här sättet. KLICKA INTE VIDARE!

Slutbrassat?

Det brukar finnas såna här gasoldrivna terrassvärmare i gång på stans uteserveringar. Som jag ser det är det ett sätt att elda för kråkorna och knappt det, det lyser trivsamt men värmen leds ju rakt upp i det fria. Klimatbelastningen för en (1) brännare är naturligtvis liten, men för mig har det ändå känts fel att släppa ut koldioxid för detta ändamål.

Jag plåtade en häromdan, tänkte ta fler och förhoppningsvis bättre foton men nu har dom släckts!

Troligen börjar gaskostnaden kännas. Åtgången är enligt databladen ett kilo i timmen. Gasol kostar nu runt 40 kronor kilot inkl moms i tiokilos påfyllningstuber.  Förbränningen erfordrar ca 12 kubikmeter luft.  Det bildas cirka 2 kilo koldioxid. En skön filt runt benen borde räcka!

Kvinnomakt på vikingatiden

Oktobernumret 2022 av Scientific American kom redan i går till min brevlåda. Omslaget

visar på en artikel som jag redan läst på annat håll,

en blogg på sajten Viking Archeology. Scientific American brukar vara tämligen noga med att innehållet har acceptabel vetenskaplig halt, så det gäller säkert även detta. Länken nedan är olåst!

https://www.scientificamerican.com/article/viking-textiles-show-women-had-tremendous-power/

Artikeln är på engelska. Sammanfattningsvis går den ut på att kvinnorna i vikingasamhällena hade avsevärd status. De skötte ju gården i åratal medan männen var ute och gjorde affärer eller rövade. De tyger de vävde var ju livsavgörande, både för kläder och segel. På Island stod den vadmal kvinnorna vävde för Islands exportintäkter under flera hundra år, vikingatiden och långt in på medeltiden.

Författaren gräver (bokstavligen gräver) ner sig extra på Grönland och har hittat tyger från mer än tusen år tillbaka. Så långt är allt trovärdigt, men sen spekulerar hon lite i ett samband mellan olika sätt att väva och det försämrade (den gången kallare) klimatet. Där börjar jag undra.

På Gotland har kvinnorna sen åtminstone vikingatiden en stark ställning. Ingen jämställdhet men ömsesidig respekt. Det gällde förstås bara gutar och de fria männen och kvinnorna. Ägandet låg normalt på karlarna, men fortfarande finns en gård som uppenbarligen haft kvinnliga ägare, Kvinnegårda.