CITYSCAPES: BLOGGEN
Svartvit bild från fågelreservatet Ugnen på Gotland. Affinity Photo.
Fortsätter utforska Affinity. Den här bilden togs i samma serie exponeringar som några av er sett. Samma gamla östtyska objektiv. Nu testade jag svartvitt.
Första stegen samma som sist, d v s öppnade DNG-filen i Affinitys råkonverterare.
Där korrigerade jag objektivprofilen genom att använda en profil från ett Nikkor 135mm. Minskade aberrationen. Minskade vinjetteringen.
Sen roterade jag jättenoga för att få horisonten rak. Då ökade jag tillfälligt kontrasten för att se horisonten bättre. Och så hittade jag en inställning för att få rutnätet mer som jag ville ha det. Den inställningen ligger inte direkt under "Show grid" utan en bit ner. Den funkade hyfsat. Rutnätet förblev vitt (det går säkert att ändra för den som kan) men det gick att ställa in lagom starkt och få bort grundinställningens alltför störande finmaskiga rutnät.
Sen över till svartvitt, fortfarande i raw-filen. Spakade som jag tyckte.
Sen till "Develop", d v s framkallning. Där använde jag "kurvor" för att öka kontrasten, framför allt nertill i bilden.
Sen till skärpning, tog i lite mer än vanligt. Slutligen en finjustering med "Brightness/Contrast".
En av fåglarna såg ut som ett misslyckat UFO så den fågeln fick inte vara med i bilden.
(Det har kommit pollen på sensorn. Och en stor vit fläck mitt i bild. Ska kolla om kameran rättat till eländet.)
Pentax K-1 med Meyer-Optik Görlitz Orestor 135mm f/2,8 @ f/5,6
Ny bild från fågelreservatet Ugnen på Gotland. Affinity Photo
Ugnen är ett fågelreservat vid Gotlands sydvästra strand. Jag var där i mitten av maj och testade mitt gamla östtyska objektiv. Det kunde vara intressant att se hur det presterar på en så fin plats. Första bildframkallningen blev inte dålig men inte heller övertygande.
I går gav kunniga kommentatorer här på bloggen mig värdefulla synpunkter. Sen omsatte jag dessa på nästa exponering i serien. Samma objektiv, Meyer Optik Görlitz Orestor 135mm f2,8.
Nu försökte jag göra allt rätt från början och så mycket som möjligt i RAW. Öppnade filen. Första klicket: Korrigerade objektivteckningen med en profil för Nikon 135mm som jag tyckte hjälpte. Andra klicket: Korrigerade för den i o f s obetydliga men dock märkbara vinjetteringen. Tredje klicket: Minskade kromatiska aberrationen. Fjärde åtgärden: Korrigerade horisontlutningen jättenoga. Femte: Beskar bilden så att Bläcku (tofsvipan) kom centralt. Sen testade jag runt i Affinity Photos otaliga inställningsmöjligheter vid RAW-framkallningen. Till slut använde jag bara reglaget för "shadows" för att ljusa upp mörkare delar.
Klickade "Develop". Programmet framkallade på nån sekund på nya Mac M1-datorn.
I redigeringsmodulen försökte jag minska mjölkaktigheten bara i himlen. Det blev inte bra. Så jag backade bandet (enkelt i Affinity) och tittade på helheten igen. Det fick räcka med lite "kurvor" i histogrammets vänstra del. Det gav lite mer kontrast nertill i bilden och i tofsvipan. Sen en busenkel skärpning. Sammantaget alltså ett ganska noga förarbete i RAW, sen framkallning, en enda åtgärd i det läget och så skärpning. Bilden blev så här:
Fågelreservatet Ugnen vid Gotlands västra strand. Pentax K-1 med Meyer-Optik Görlitz Orestor 135mm 2,8, här med f 5,6.
Ugnen, ett fågelreservat vid Gotlands västra strand. Meyer-Optik Orestor.
Regeringskris under uppsegling. Jag förstår Magdalena Anderssons vrede och tror att det är bra att hon visar den. Vid cirkusen i samband med tillsättningen var hon ju desto coolare. Men att just nu ha samma cirkus igen med Kakabaveh som avgörande röst vore inte bra. Jag gillar Kakabaveh, men nu gäller det att sitta still i båten.
Åter till fotografin.
I mitten på maj försökte jag hitta ett bra bildutsnitt på den här platsen. 20mm och även 50mm var alldeles för brett eftersom jag inte ville kliva innanför reservatsavgränsningen och att fåglarna ändå skulle synas på bilden. 77mm såg bättre ut, men sen tog jag fram min Meyer-Optik Görlitz Orestor 135mm, en gammal östtysk optik som jag gjort i ordning lite hjälpligt. Idén var att få med åtminstone en fågel i bild.
Efter lång väntan valde en fågel, jag gissar tofsvipa, att fladdra omkring och till slut hamna någotsånär "rätt" i bild!
Här är råfilen framkallad utan bildbehandling. Underexponeringen är avsiktlig för att inte riskera utbrända högdagrar. Objektivet tecknar lite åt det kalla hållet.
Omfamna kylan eller kompensera? Göra bilden mer "bright"? Det var lite brådis och jag valde att poppa till den så gott jag kunde med den för mig nya utrustningen Affinity Photo och plugin Viveza 3:
Sen kom eftertankens kranka blekhet. Det där gick för fort. Sned horisont och lite väl grälla färger. Nästa försök blev att räta upp horisonten men i övrigt ligga närmare råfilen:
Jodå, men väldigt tam bild. Nästa försök blev att trotsa objektivets egenskaper och försöka värma bilden:
Kändes inte bra. Bättre försöka omfamna objektivets egenheter:
Kanske lite bättre, men här kommer sista (?) försöket, samma bild lite ljusare nertill och med jämnare blå färg uppe i himlen:
Kommentera gärna, för mig är det värdefullt att få veta vad ni som läser detta tycker!