Kvinnomakt på vikingatiden

Oktobernumret 2022 av Scientific American kom redan i går till min brevlåda. Omslaget

visar på en artikel som jag redan läst på annat håll,

en blogg på sajten Viking Archeology. Scientific American brukar vara tämligen noga med att innehållet har acceptabel vetenskaplig halt, så det gäller säkert även detta. Länken nedan är olåst!

https://www.scientificamerican.com/article/viking-textiles-show-women-had-tremendous-power/

Artikeln är på engelska. Sammanfattningsvis går den ut på att kvinnorna i vikingasamhällena hade avsevärd status. De skötte ju gården i åratal medan männen var ute och gjorde affärer eller rövade. De tyger de vävde var ju livsavgörande, både för kläder och segel. På Island stod den vadmal kvinnorna vävde för Islands exportintäkter under flera hundra år, vikingatiden och långt in på medeltiden.

Författaren gräver (bokstavligen gräver) ner sig extra på Grönland och har hittat tyger från mer än tusen år tillbaka. Så långt är allt trovärdigt, men sen spekulerar hon lite i ett samband mellan olika sätt att väva och det försämrade (den gången kallare) klimatet. Där börjar jag undra.

På Gotland har kvinnorna sen åtminstone vikingatiden en stark ställning. Ingen jämställdhet men ömsesidig respekt. Det gällde förstås bara gutar och de fria männen och kvinnorna. Ägandet låg normalt på karlarna, men fortfarande finns en gård som uppenbarligen haft kvinnliga ägare, Kvinnegårda.

2022-09-23 14:21   Nils Bergqvist

Har du hört om Värends Blända? Och den tidiga kvinnliga arvsrätten i Värend? Och kvinnors rätt här, rätt att resa till kyrkan på sin bröllopsdag klädda i full stridsutrustning, ledsagade av pukor och trummor.[1]

Besvara

Svar från Måns H 2022-09-23 18:03

Tack Nils!

Noll koll, men kollade nu Wikipedia mm. Intressant blandning av det som verkar vara fakta, kvinnlig arvsrätt, och alternativa fakta om hur den fick bibehållas.

Svara