CITYSCAPES: BLOGGEN

Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Alstäde skog. Pinhole. Zeiss.

I förrgår tog jag mig till naturreservatet Alstäde skog i "min" socken Fröjel på Gotland. Wiki Loves Nature pågår nu i maj. Det känns meningsfullt att bidra med bilder till Wikipedia, särskilt där Wikimedia saknar bilder. Och så finns ett tävlingsmoment!

Min bildidé var nåt mörkt urskogsaktigt med enstaka solstrimma i. På platsen visade sig idén vara helt fel. Alstäde skog är som skog var förr, innan trakthyggena. Jag fick en fin naturupplevelse! Tystnad och fågelsång, men inga bilder.

Igår tog jag nya tag! Först en pinholekamerabild med jättestort skärpedjup. Årsskottet på granen är ett par  centimeter framför "objektivets" optiska komponent, ett litet hål  0,25 mm. Eller kanske det ska stå oskärpedjup? Pinholebilder saknar skärpa.

Pentax K-1 med hemgjort pinholeobjektiv cirka 0,25mm. ISO 200, exponeringstid 4 sekunder.

Sen bytte jag till ett 35 mm objektiv. Då hördes gäss långt där uppe! Gäss hör ju inte till skogsmiljön , de bara råkade åka förbi. Jag lyfte ändå kameran. Rätt många gäss fastnade på sensorn! Bilden är croppad nästan till 1:1 för att gässen ska synas här på Fotosidan.

Pentax K-1 med Pentax FA 35mm f2 @ f5,6.

Till slut tog jag fram mitt 20mm Zeissobjektiv. Med det kunde man börja se skogen trots alla trän!

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @ f11.

Postat 2024-05-21 01:24 | Läst 977 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Digital hålkamera. Del 2.

World Pinhole Photo Day 2024 inföll söndag 28 april. Då fixade jag till ett pinholeobjektiv på morgonen, testade det på en kompis vid lunch och utsatte så småningom mina högt ärade bloggläsare för resultatet. Länk:

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/digital-halkamera-del-1.htm

Första försöket läckte en hel del ljus. Hålet var inte optimalt för att ge maximal skärpa. Jag är inte säker på att "maximal skärpa" är rätt mål, "konstnärligt mest tillfredsställande oskärpa" vore kanske ett bättre mål, men jag ville ändå testa. Så jag gick hem och gjorde ett nytt försök.

Gör-det-själv är ju själva kärnan i pinholefotorörelsen. Men den som inte vill mecka med DIY kan köpa ett 0,2 mm precisionstillverkat hål i 0,01 mm rostfritt stål, svartbehandlat med 98 % absorption. En nackdel är priset. 113.90 engelska pund motsvarar 1410 kronor. Frakt, tull och moms tillkommer.

https://www.edmundoptics.com/p/200m-aperture-diameter-unmounted-acktar-blackened-pinhole/40621/

Jag använder plåt från läskburkar av aluminium. Den är 0,11 mm tjock, spänstig och ändå formbar. För att göra ett runt, koniskt hål med minsta möjliga effektiva plåttjocklek i själva öppningen tryckte jag hörnet på en instrumentskruvmejsel hårt mot plåtbiten på ett porslinsunderlag. Sen roterade jag plåten med fingret tills det blivit ett mycket litet hål. Med en synål som tolk och en mikrometer mätte jag upp det. Hålet hade blivit cirka 0,25 mm. Det fick duga.

Engelsmännen gör hålet med en nål och slipar på baksidan för att få bort raggiga kanter. Borra? Det krävs ju speciell utrustning och bra handlag för att borra ett så litet hål, men borde inte vara omöjligt för en händig amatör.

*

Här en skiss på olika hål. De tre övre i 0,11 mm plåt, det nedre i 0,o1 mm material.

*

Då hålet var klart monterade jag plåtbiten i en skrotad objektivbajonett. Den hamnade 5, 15 mm innanför flänsen på kamerahuset Pentax har 45,46 mm avstånd mellan fläns och sensor så jag fick en brännvidd om 40 mm. Särskilt mycket kortare skulle inte funka om spegeln ska gå fri.

Och så tätade jag alla ljusläckor och gav mig ut i Norrköpings Industrilandskap. Alla bilder tagna med kamera Pentax K-1, stativ, ISO 100, exponeringskompensation -0,7 och Live View. Med Live View ser man vad man får och exponeringen stämmer.

Bild 1. Dammen som avgränsar Holmens gamla industriområde.

*

Bild 2 ff. Fotopromenad genom områdets "baksida" mot vattenfallet som strilar över kanten.

 

*

Bild 3.

*

Bild 4.

Bild 5.

Bild 6.

Bild 7. Skärpedjupet är ju stort med hålkamera. Här ett test, en vy med två av de otaliga hänglåsen vars nycklar för evigt deponerats i det strömmande vattnet lika suddiga som huset längst bort.

*

Bild 8. Holmentornet sett inifrån området.

Postat 2024-05-12 10:28 | Läst 1095 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Digital hålkamera. Del 1.

I söndags 28 april var det World Pinhole Photo Day. Det blev den puff jag behövde för att göra nåt av ett projekt som gått i stå. Göra pinholeobjektiv. Materialet runt hålet hade jag redan skaffat.

Aluminiumburkar för öl och läsk kombinerar styrka, spänst, korrosionsmotstånd och formbarhet. Man får klippa ut plåten och platta till så gott det går.

Burkarna är högteknologi! 1957 hittade man den legering som kunde omforma en rund tjock plåtbit till burkens väggar och botten. Väggtjockleken är nu nere i 0,11 mm. Då var det nätt och jämnt möjligt. Nu tillverkas flera hundra miljarder burkar om året.

https://www.chaluminium.com/the-marvel-of-modern-packaging-how-are-aluminum-cans-made

Hur göra hålet? Traditionellt använder man en knappnål, "pin" på engelska, trycker igenom den i plåten, slipar plant på undersidan och snurrar lite till med nålen för att hålet ska få jämn kant, slipar och snurrar. Jag kom på en alternativ metod, att kallpressa ett koniskt hål så att den effektiva öppningen blir ännu mycket tunnare än med ett borrat hål. Jag placerade plåten på ett hårt porslinsunderlag, satte an hörnet på en instrumentskruvmejsel mot plåten och roterade plåten tills hålet skapats.

Sax, ett skrotat bajonettfäste Pentax K, dubbelhäftande tejp och klart att testa!

Det gick inte så bra. Kanske var hålet för litet så det bara blivit diffraktion? Jag gjorde det lite större. Problemet kvar. Det var ljusläckage. Jag tätade till med svart eltejp och tog den här bilden från balkongen: 

Sen iväg till lunch hos kompisen Lars. Lars är tusenkonstnär, bland annat målare, och det märks på honom, maten och tillbehören.

Jag tog fotona handhållet med Live View. I sökaren syns ju inte ett dugg, med Live View får man det man ser. I efterhand har jag mätt upp hålet till 0,45 mm. För stort för optimal "skärpa". Men man kanske ska omfamna oskärpan och som bonus kunna plåta handhållet? 

En del ljus har läckt in fast jag försökte skärma av med handen.

Här ett stilleben med såssnipa och resterna av fisken från lunchen.

Senare på dan gjorde jag om, gjorde rätt och fick anordningen ljustät. Gjorde ett nytt mindre hål och gick ut i stadsmiljön. Kolla den spännande fortsättningen i kommande "Digital hålkamera. Del 2.". Den kommer här på Cityscapebloggen.

Postat 2024-05-02 11:25 | Läst 1429 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera