CITYSCAPES: BLOGGEN

Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Andreas kvarn från förfall till arkitekturpris

På medeltiden låg Andreas kvarn vid nuvarande Gamlebro, d v s så långt uppströms man kan segla eller ro från Bråviken. Mot slutet av 1800-talet flyttades verksamheten till vad som nu kallas Inre Hamnen i Norrköping, d v s så långt in man kan komma innan sentida betongbroar sätter stopp.

2016 var verksamheten ännu i gång. Spannmål togs in via en transportör och krossades till djurfoder som lagrades i moderna plåtsilos längre in från kaj. Huset var hårt slitet men stomme, tak och grund till största delen intakt. Byggnadsminne.

Arkivfoto 2016 Pentax K3II med Sigma 17-50.

Nu har byggnaden byggts om till kontorshotell "Dospace". Kvartersnamnet "Jungfrun" från 1729 har använts som beteckning för verksamheten. Inflyttning pågår. Huvudentrén mot sjön här nedan, återuppförda transportören till vänster.

Exteriörfotona Pentax K-1 med Pentax 35mm FA 2.0 @ 5,6, ISO 100

Fasaderna har fått nya fönster - välvda och spröjsade precis som förr - men murverket lämnats i sitt låt oss säga "patinerade" skick.

De gamla portarna har restaurerats och står nu permanent hopvikta jämte nya glasade dörrarna. Alltihop indraget i skydd mot väder och vind.

Man kan hyra enstaka arbetsplatser, ett rum för fler eller (än så länge) ett helt eller halvt våningsplan. Det finns gememnsamma konferenslokaler, visst användande ingår i hyran. 

Interiörfotona Iphone 2020 med app Halide för DNG/RAW.

Det finns också gemensamma trivselytor ---- modernt möblerade med sitthöjder antingen för låga eller för höga att jobba vid. Gamla grova trästommen och gamla murverket återfinns överallt. (Träet är brandskyddsmålat och har de här dimensionerna utmärkta brandegenskaper, där stål kroknar är träet kolnat men intakt.)

Utrymningsväg

Inflyttning pågår

Här låg själva kvarnen

Och så här ser det ut uppåt

Häromdan tillkännagavs att renoveringen av Andreas Kvarn erhållit Östergötlands Arkitekturpris 2024. Välförtjänt tycker jag!

Som framgår nedan är fastightsägaren Mannerssons Fastigheter AB. Företaget som driver kontorshotellet är DoSpace Sweden AB med vd och grundare Niclas Söör.

Arkitekt: Marge Arkitekter
Arkitekter SAR/MSA, Erik Hökby och Susanne Ramel, ansvariga
Handläggande: Arkitekter SAR/MSA Johan Ahl Eliasson, Arkitekt ARB + SAR/MSA Viktor Hagström, arkitekt ETH + SAR/MSA Sibylle Maurer
Medverkande: Arkitekter SAR/MSA Johanna Karlsson, Valter Lindgren, Selma Udriot Johansson, Byggnadsingenjör Ulf Haglöf

Byggnadsantikvarie
Domfors Kulturmiljö AB genom
Byggnadsantikvarie Hanna Domfors

Byggherre
Mannerssons Fastigheter AB, genom
Carl-Fredrik Grönhagen, Johan Hultman, Cathrin Ferraro

Entreprenör
Sefab genom
Per Furuheim, Daniel Johansson Moyo

Färdigställt
2024

Postat 2025-04-03 10:52 | Läst 163 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Hemligstämpel, kvalificerad hemligstämpel och hemlig hemligstämpel.

Nu har åtal väckts för slarv med hemlig handling. Eftersom vederbörande inte är dömd tar jag inte med namnet. Enligt media bestod hemligmarkeringen av ett litet h i blyerts.

Då jag växte upp lånade en kompis sin pappas hemligstämpel. Vi satte "HEMLIG" på våra modellplanritningar. Rektor såg stämpeln på min ritning, slet fram pappret och höll förhör. Det var synnerligen olämpligt att hantera en stämpel så! Ritningen, nåja, den var nog inte av betydelse för rikets säkerhet.

Själva stämpeln hade skaft av brunpolerad björk. Gummistämpeln satt på ett underlag av krysslaminat. Röda färgen kom från en stämpeldyna.

Senare i livet var jag värnpliktig på FRA och fick lära mig att det fanns två hemligstämplar: Vanlig hemligstämpel med enkel ram och kvalificerat hemlig med dubbel ram.

 

Ännu senare i livet försökte jag ta reda på det egentliga skälet till att Marvikens kärnkraftverk avvecklades. Då fick jag reda på att det också finns en hemlig hemligstämpel. Den användes för hela projektet med svensk atombomb.

Hemlig hemligstämpel. Bild © Måns Hagberg.

Ett litet h med blyerts som hemligstämpel? Jag förstår idén, att inte dra uppmärksamheten till handlingen ifråga. Men den funkade inte i det aktuella fallet.

Postat 2025-03-20 10:02 | Läst 336 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Övre Fröjel sista februariveckan 2025

Det mörknade, men det var nästan vindstilla och med kameran på stativ gick det att fotografera. En lykta lyste över dörren, annars mörkt.

Den gotländska byggaren byggde med samma subtila förskjutning av fönstren som arkitektstudenter från hela världen åker till Djursholm för att studera på villa Snellman av Gunnar Asplund.

Postat 2025-03-13 10:02 | Läst 273 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Stordammen

En komplex stadsmiljö: Längst t v Värmekyrkan och och en byggnad från 1950-talet som huserade Holmenbolagets administration. Ett rullband transporterade stenkol genom huset. Elevatorn syns strax bortom byggnaden.

Sen vattnet, för stunden nästan blankt eftersom det inte blåser.

Så Stordammens lucköverbyggnad. En järnkonstruktion med utrustning som höjer och sänker luckan som reglerar vattenflödet. Ser lite risig ut men funkar.

Så träbelagda gångbron. Den har blivit fotgängarnas genväg mellan Kungsgatan och Drottninggatan.

Ovanför den ser man en del av Strykjärnet / Arbetets Museum / Sveriges vackraste industribyggnad i Norrköping.

Postat 2025-03-11 10:48 | Läst 230 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Dialogen

Salig i åminnelse! Återuppståndelsen är nära!

I Kgl. Televerkets telefonabonnemang ingick apparaten. Från 1931 en tre kilo tung, skarpkantad pjäs i konsthartsen bakelit. Bara luren vägde ett halvt kilo. Apparaten ägdes av Kgl. Televerket och sladden var permanent monterad i vägguttaget. Abonnenten förband sig att väl vårda denna statliga egendom.

Wikimediafoto Holger Ellgaard, arkitekt och fotograf

1950 mjukades designen upp. I den tråkigare versionen tillverkades apparaten till 1962.

Sent 1950-tal: Televerket och Ericsson tog fram en ny, modern telefon. De anlitade arkitektfirman Ahlgren Olsson Silow. Tidningarna beskrev hur Olsson, eller om det var Ahlgren, ändrade prototyperna tills luren kunde slängas på och nästan ofelbart hamna i rätt läge. Och stanna där.  En funktion som ingen annan kommit i närheten av. Lurens vinklar och avstånd öra / mun gav förutsättningar för bättre ljudkvalité än någonsin förr.

Tillverkningen lades ner 1978. De befintliga telefonerna fortsatte fungera. Min fru fick med en Dialog då hon flyttade in på boende för sju år sen. Telia hade jättesvårt att installera, men en montör som varit med förr lyckades. Min fru kunde ta emot samtal flera år. Sen lades kopparnätet ned ihop med försvaret av  landets territorium, beredskapslagren och andra onödigheter. 

Nu uppmanas allmänheten att slänga på luren då en bedragare ringer upp. Men vadå? Det finns ju ingen lur!

De som aldrig slängt luren i örat på nån behöver nog också mental träning för att kunna avsluta oönskade samtal. Jag minns ett bra knep från Dialogtiden: Man pratar på och trycker själv ner klykan.  Då låter det som ett tekniskt fel. Lägger man sen luren åt sidan tutar det upptaget om uppringaren försöker igen. Problemet löst, åtminstone för stunden.

Jag har kvar Dialogen. Här nedan undersidan.

Och här ser man vägguttaget med sladd inkopplad till Dialogen. Nu går det att ringa med den!

Postat 2025-03-05 10:02 | Läst 351 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera
1 2 3 ... 162 Nästa