CITYSCAPES: BLOGGEN
Att fotografera Gamla Tullhuset i Norrköping åt Wikipedia
Fösta september utlyste Wikipedia sin årliga drive "Wiki loves Monuments" Jag tycker det är kul att delta. Känns särskilt meningsfullt där Wikipedia saknar bild.
Tullhuset i Norrköping hade bilder, men de visade en tidigare tämligen ohistorisk färgsättning. Jag försökte plåta. Regnbågsfärgerna i en närbelägen fontän ute på vattnet lockade, tänk om man kunde få med dom!
Det visade sig vara stört omöjligt att få med fontänen, regnbågsfärgerna och tullhuset på samma bild. Men jag hade låst mig vid bildidén. Tog den här bilden och lade in den här på FS för kommentarer.
Bob Bovin kom med konstruktiv kritik. Se till att få själva byggnaden dokumenterad på ett bra sätt.
Det var den puff jag behövde! Det blev två nya fotopromenader. Till slut hittade jag den här vinkeln:
Pentax K-1 med Pentax FA 35 mm f 2 @ 5,6. Efterbehandling i Affinity Photo. Ännu mer ljus på byggnaden, teckningen i himlen och vattnet lite lyft, byggstaketet längst t h nertonat och en buss bakom det syns inte längre.
Nu har jag lagt in den bilden på Wikipedia och kompletterat texten fram till nutid:
BEFINTLIG TEXT
Gamla tullhuset är ett tidigare tullpackhus vid norra fästet av Hamnbron i stadsdelen Saltängen i Norrköping.
Byggnaden uppfördes 1784 i en våning efter ritningar av Johan Fredric Fehmer. Andra våningen påbyggd 1842 efter ritningar av Fredrik Blom. Envåningsflyglarna uppfördes 1876 efter ritningar av Carl Theodor Glosemeyer.
Gamla tullhuset är uppfört i klassisk stil. Huset hade tidigare en körbar passage genom mitten på bottenvåningen. Det blev byggnadsminne 1978.
Mellan 1916 och 1969 var Gamla tullhuset säte för Norrköpings hamnförvaltning. Sedan blev det dagcentral för Schizofreniförbundet.
NYTT TILLÄGG:
Tullväsendets historia, byggnadens äldre historia och moderna historia beskrivs i en historisk exposé av Norrköpings förra stadsantikvarie Ann-Charlotte Hertz publicerad av fastighetsägaren Spinnhuset Fastighets AB .
1971 beslutades att bygga om till ABF:s studieverksamhet. Det blev en radikal förändring av interiören och helt ny färgsättning med plastfärger i interiören och exteriören.
Efter byggnadsminnesförklaringen 1978 har man gått varsamt fram. Kring 1990 bekämpades fuktproblemen i byggnaden. En rostfri plåt monterades in i grunden och hindrade fuktvandringen. Hiss 1992. Då togs också plastfärgen bort och ersattes av kalkfärg på kalkputs.
2014 övertogs byggnaden av Spinnhuset Fastighets AB. Företaget har genomfört en grundlig byggnadsteknisk och antikvarisk utredning och återställt byggnaden till ett tidigare skick. Bottenvåningen är restaurang och övervåningen festlokal. Uteservering på ytan utanför byggnaden och på den nya båtformade bryggan. En kompletterande paviljong i glas har byggts väster om det gamla Tullpackhuset. Byggnaden har återfått sin ursprungliga färgsättning, sandstensfärg med dragning åt rosa.
Som framgår av utnämningen till "Årets Fasad 2021" var Spinnhuset Fastighets AB byggherre. Arkitekt: Millimeter Arkitekter. Byggnadsantikvariskt sakkunnig: Fredriksson arkitektkontor AB. Byggentreprenör: Sefab. Fasadentreprenör: Åby Fasad
-------
PS: Påminner om nya Utmaningen: Orealistiska bilder av stadsmiljöer. https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/ny-utmaning-pa-cityscapes-orealistiska-bilder.htm
"Tidsresor", Dokfotosalongen 2024
"Tidsresor", 2024 års Dokfotosalong på Arbetets Museum i Norrköping invigdes i lördags 28 september. Intendenten Josefine Höijer: ”Jag kan inte hjälpa att förundras över hur ett fotografi och några rader text kan förflytta mig till en annan plats, en annan tid och ibland även in i människors mest privata rum.”
40 deltagare med vardera 1 - 3 bilder.
https://www.arbetetsmuseum.se/utstallning/dokfotosalong-2024-tidsresor/
Jag fastnade för en bild från renskiljning. Den gav mig vibbar av Nils Nilsson Skum. Minns en grafisk bild av hundratals renar på fjället. Sen fastnade jag för en klassisk bild av Tore Hagman. Hästen ser ju ut som en dalahäst! Tog en bild:
Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 2,0 @ f 8 (fel val för ändamålet men satt på kameran inför en planerad tagning).
Då kom fotografen Jan Håkan Dahlström, han som tagit bilden av renskiljningen, fram. Han kollade på min kamera med dess imponerande motljusskydd. Han tyckte att objektivet såg helt nytt ut fast det är 50 år. Sen fick jag ta en bild av honom bredvid bilden av renskiljningen.
Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 2,0 @ f 16
PS: Påminner härmed också om Utmaningen "Orealistiska bilder" på Cityscapes:
https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/ny-utmaning-pa-cityscapes-orealistiska-bilder.htm
Ny utmaning på Cityscapes: Orealistiska bilder
Stefan Teleman har åtagit sig att bli enväldig domare för Cityscapesutmaningen "Orealistiska bilder".
Stefan Teleman på sin utställning hos Konstforum januari 2024. Reportagebild Måns Hagberg
Han är en etablerad konstnär. En presentation finns på Wikipedia, länk https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_Teleman. Här ett par korta klipp:
- Känd som vänsterengagerad konstnär på kulturscenen under 1960- och 70-talen. De stora konflikterna, arbetslivets villkor och medias oförmåga att spegla hela befolkningen var viktiga teman. Han har varit verksam som lärare vid Konstfack i Stockholm.
- Boken som konstform är en viktig del av Stefans konstnärliga praktik. Har varit med och startat bildförlaget Öppna Ögon. 2019 kom hans bok Esse Et Videri ut. Den ingick i retrospektiva utställningen Allvarsamma lekar på Norrköpings Konstmuseum.
Just nu funderar han mycket på relationen mellan föreställande och icke-föreställande konst. Allteftersom fotografi etablerade sig allt mer som ett avbildande medium sökte sig de målande konstnärerna andra vägar. En period var abstrakt konst det som gällde. Nu är allt mer komplext. Orealistiska bilder av stadsmiljön blir en verklig utmaning tror Stefan Teleman!
Regler:
Max tre bilder per deltagare. Sista dag för inlämning söndag 20 oktober 2023.
Bilderna ska passa inom Cityscapes inriktning, d v s stadsmiljöer snarare än gatufoto eller renodlat arkitekturfoto. Orealistiska bilder är inte fotorealistiskt föreställande utan ska kännas orealistiska. Kanske åt det icke föreställande hållet, kanske absurt hyperrealistiska. Domaren avgör enväldigt.
Bilderna ska vara tagna av dig. Nya eller ur ditt arkiv. Att få till en orealistisk bild redan i kameran är en utmaning! Att använda Photoshop eller annat bildbehandlingsprogram är en annan. Båda helt OK. Redigering som gör bilden icke-dokumentär ska i enlighet med Fotosidans regler noteras, använd "inte dokumentär". AI får inte användas. Svartvitt, färg eller annan teknik valfritt.
Lägg in din bild/dina bilder på gruppen Cityscapes. Se till att "utmaning 2024", "orealistisk" eller något liknande finns med bland orden i rubriken. Notera plats och gärna lite uppgifter om motivet i tillhörande text. Lite onödigt i detta sammanhang, men ingår ju i grundkonceptet för Cityscapes.
Första pris: Presenteras senare.
Måns Hagberg
Gruppvärd.
Sankta Katarinas Gilleshus i Björke på Gotland
Första försöket att plåta Sankta Katarinas gilleshus i Björke slutade snöpligt. Jag hittade inte byggnaden! Sen kollade jag på nätet. Den står inne på en gård. Det gick att få fram ägare och telefonnummer. Men 0498-numret funkade inte. Telia har kopplat ur kopparnätet.
Vad göra? Om gårdsfolket var hemma skulle jag be om att få plåta och ha kameran framme. Med objektivet Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20 mm f 2,8 och ett enormt motljuskydd monterat har den betydande imponatoreffekt. Det syns att här kommer en person som plåtar seriöst. Tog också fram visitkort. Såna är ju helt ute numera, men brukar ändå funka för att lugna ner folk då man vill plåta.
På plats knackade jag på. Efter en stund öppnade frun i huset. Jag presenterade mig och sa som det var, att Wikipedia just nu söker bilder på byggnadsminnen och jag skulle vilja fotografera Sankta Katarinas gilleshus. Joo det skulle väl kunna gå sa hon. Jag tackade och övergick till fotojobbet. 20 mm vidvinkeln var precis vad som behövdes. Kameran på stativ, detta skulle bli noga.
Då ropade hon "du ska väl bara fota utsidan?" Javisst sa jag, bara fasaden.
Sen hittade jag en annan vinkel. Då ropade mannen i huset. Ny pratstund vidtog. Jag visade en råfil på skärmen, mörk men blir bra sa jag. Kunde jag få en e-postadress att skicka bilderna till? OK då sa han och skrev ner e-posten i min almanacka. Nu har han fått bilderna och ett tack för att jag fick plåta. Han tyckte dom blev bra.
Här fasaden in mot gårdsplanen.
Och här södergaveln
Wikipedia saknade artikel så jag skrev en. Det blev ett korrekturfel i rubriken. Den klarade jag inte av att rätta. Men det gjorde en volontär,"disembodied soul", efter en liten stund!
Så här blev artikeln:
Sankta Katarinas gilleshus
Sankta Katarinas gilleshus är en medeltida lantlig ekonomibyggnad uppförd på 1200-talet i Björke socken på Gotland. Byggnadsminnesförklaring med beskrivning 2010. Den enda gillesbyggnad som finns bevarad på Gotlands landsbygd. Den har genom muntlig tradition kopplats till Roma Klosters Sankta Katarina gille. Efter reformationen förbjöds gillena och deras egendom konfiskerades.
Enligt beskrivningen revs delar av byggnaden i början på 1800-talet. Det startade ett engagemang hos centrala antikvariska myndigheter att verka för att bevara även enklare historiska byggnader.
Gillestadgarna har bevarats i avskrift. Gillets uppgift var de levandes välfärd och att hedra de döda, i praktiken att verka för själavård och hälsa samt att följa avlidna medlemmar till graven. Medlemmarna samlades till ett stort gille i samband med pingsten. Kyrkoherden Botulf som grundade gillet 1443 ligger begravd i Björke kyrka. Gravstenen finns kvar i koret.
Byggnaden är uppförd av sten, med all sannolikhet kalksten, putsad med kalkbruk och avfärgad i bruten vit nyans.
Kameran som legitimation
Förra veckan ville jag plåta ett byggnadsminne inne på en privat gård på Gotland. Försökte ringa, men 0498-numret var bortkopplat. Hur få lov att plåta? Helst med bra vibbar.
I bilen tog jag fram kameran och monterade vidvinkliga objektivet Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20 mm f 2,8. Det enorma motljusskyddet ger t o m en Pentaxkamera betydande imponatoreffekt! Ni som kör med Leica eller Hasselblad upplever nog den effekten hela tiden. Kameran blir en sorts legitimation: Här är en person som plåtar seriöst.
Jag frågade artigt och hade visitkort redo. Allt funkade bra. Återkommer i nästa blogg med bilder på Sankta Katarinas gilleshus i Björke på Gotland.