Avveckla vindkraften, men med förstånd
Kommunerna vill stoppa vindkraften. Regeringen vill satsa på kärnkraften, en vision.
Idag torsdag 21 december 2023 visade Norrköpings Tidningar den aktuella visionen för ny kärnkraft i Marviken i Norrköping. En företagare, Niclas Adler, köpte den gamla anläggningen, som ju aldrig varit i drift, av Vattenfall för några år sen. Han testar sen dess olika koncept för området. Skärgårdsstad med fritidsprägel eller ny högexploaterad förort har varit på tapeten. Nu ny kärnkraft, kanske med reaktorer som det står Rolls Royce på.
Jag ser ett problem i att visionerna om ny kärnkraft stoppar utbyggnaden av det som nu finns och fungerar, vindkraften. Risken för att det blir varken eller är överhängande.I stället borde man tänka som många av pionjärerna inom vindkraften. De såg sin teknik som ett mellansteg. En grön teknik som skulle kunna ge ström tills utvecklingen hittat något bättre. Då skulle verken kunna avvecklas utan att ha ställt till irreparabla skador.
Lite bakgrund:
Första stora svenska verket, Matilda på Näsudden på Gotland, togs i drift 1983. Bara programmeringen av styrdatorn hade tagit nästan två år. Efter några år monterades ett nytt maskineri på samma 80 meter höga betongtorn. Förtänksamt nog hade det från början försetts med gejdrar för ändamålet. Matilda II fungerade bra, slog världsrekord i vindkraftel, men 2007 konstaterades tekniska problem som var olönsamma att åtgärda.
5 juni 2008 revs verket genom sprängning.
Arkivfoto Pentax K10D
Sen första Matilda kommit i gång byggde lokala entusiaster massor av mindre verk på Näsudden. Gotland var länge landets vindkraftstätaste kommun. Gutarna vill bygga mer, men då behövs nya kablar till fastlandet för att exportera överskottet. Svenska Kraftnät har fumlat betänkligt i det avseendet.
I resten av landet har vindkraften byggts ut allt mer. 2021 producerade Sverige 168 terawattimmar (TWh) el. Runt 140 TWh förbrukades inom landet. Resten gick på export. Vattenkraften gav 43%, kärnkraften 31%, kraftvärmen 9%, vind- och solkraft 17% varav vindkraften knappt 27 TWh.
Energimyndigheten har tagit fram alternativa framtidsscenarier om behoven. IT och elbilar drar allt mer ström. Volymerna är dock hanterbara. Däremot behöver grönt stål och elektrobränslen ett tillskott om mellan 22 och 100 TWh, huvudsakligen för produktion av vätgas genom elektrolys.
Vattenkraften byggs ju inte ut, så glöm den. De nationalälvar som ännu strömmar fritt ska bevaras. Snarare kommer typ 10 % att avvecklas i då tillstånden för befintliga verk omprövas. De befintliga kärnkraftverkens tekniska livslängd kan förlängas, men går oundvikligen mot sitt slut.
Solceller kan ge en del. Det kan gå att krama ur lite mer kraftvärme. Fusionsenergi har länge framstått som en möjlighet, men den verkar allt mer avlägsen.
Själv hoppas jag på att forskningen ska lyckas domptera bakterier eller jästsvampar att göra vätgas från avfall. Uppsala universitet har kommit en bit på väg. Enligt deras scenario går det att odla fram det enzym som behövs för vätgasframställning från cyanobakterier och sen använda enzymet i en industriell process. Det är långt till kommersiell tillämpning, men verkar inte omöjligt.
Ny kärnkraft: Regeringens vision är just en vision. Kommer den att accepteras lokalt då förslagen blir tydligare, som i skissen för Marviken? Slutförvaringen av det radioaktiva avfallet är olöst. Det finns fler rejäla bromsklossar. Ny kärnkraft kräver subventioner. Staten eller elanvändarna måste betala överkostnaderna. Hur det än blir så blir det inte ny kärnkraft i en tillnärmelsevis behövlig omfattning under de närmaste 15 - 20, jag tror 30 åren.
Däremot kan vindkraften tekniskt och ekonomiskt byggas ut nu. Det står projekt på kö, både till havs och på land. Bara under 2022 ökade vindkraftsproduktionen till 33,1 TWh så det kan gå undan. Mitt förslag till en konstruktiv kompromiss är: Avveckla vindkraften, men med förstånd!
-------
PS: Det här inlägget har transformerats till en debattartikel i Folkbladet i Norrköping som publicerades 11 januari 2024. Länk
https://folkbladet.se/debatt/artikel/dags-att-avveckla-vindkraften-men-med-fornuft/r3oeveor
Jag brukar säga att om man plågas av besvärande visioner, så kan man söka i sjukvården!
Skämt åsido, så tycker jag att man skall syssla med planering och debatt - inte med visioner. Sådant talesätt leder tankarna till den heliga Birgittas uppenbarelser... :-)
Man brukar redovisa att vattenkraften ger si och så mycket, vindkraften ger si och så mycket, och kärnkraften ger si och så mycket. Då undviker man nästa alltid att vindkraften ger noll när det inte blåser – ock det oavsett hur många nya vindkraftsnurror man bygger. Vindkraften måste alltså balanseras med annan kraft i systemet. Jag tror att vi redan har byggt tillräckligt med vindkraftverk, sett ur den aspekten.
Även vindkraftens avfallsproblem (som kommer att bli högst betydande) är olösta. I USA staplar man i öknen.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/vindkraften-billigast-att-producera-visar-ny-rapport
Och rapporten det baseras på:
https://energiforsk.se/media/30735/el-fran-nya-anlaggningar-energiforskrapport-2021-714.pdf
Det jag undrar med vindkraften är om det finns planer för denna stegvisa avveckling av gamla vindkraftverk eller om det blir som med gamla gruvor som övergivits efter att malmen eller intresset tagit slut.
Skillnaden är naturligtvis vad man sedan får för pröjs i verklighetens värld - på fältet alltså.
Vad jag kan se, så är det alls inte medräknat i rapporten att elpriset smäller i botten om det blåser för mycket eller /och man har för många snurror. Det kan man ju inte heller göra inom ett vetenskapligt koncept, eftersom man inte kan greppa en framtida prisbild.
Sådant ingick i begreppet vetenskapsteori när jag läste forskarkursen för doktorsexamen.
USAs avfallshantering är inget vidare. "Landfill" är normen. Sverige har också en hel del att göra.
Jo - funkar det med vätgaselektrolys så har man ett rimligt balanseringssystem. Det tråkiga är ju att hela saken spretar åt allehanda håll, och det med ständiga överskrivningar på framtiden, och med för stora inslag av rosenröda förhoppningar.
Man hamnar i ett allmänt bjäbbande om man lägger sig i. Jag borde ha vetet bättre. Jag skall ta lärdom, för när jag är på Fotosidan vill jag slippa detta sammelsurium av just bjäbbande.
Vissa talar också om att elbilar, vartefter de blir vanligare, kan fungera som en utjämnande mekanism som både tar från elnätet och bidrar till det efter behov. Om det är en bra eller dålig lösning har jag inte nog med kunskap för att säga så mycket om, men låter spontant som att det måste finnas en hel del förluster i omvandlingen.
Jag hade inte hört talas om vätgas från sopor, men det låter intressant. Vet att bland andra British Airways jobbade på att få fram flygbränsle från sopor på något vis för en tid sedan, men kanske rann det ut i sanden.
Sverige hade ett pumpkraftverk, pumpfunktionen lades ner men ska återstartas, se Sten Nolins kommentar.
Lagring av el i elbilar förs ofta fram som en lösning. Jag har en hel del dubier. Rent tekniskt går det att lösa, men vem vill tömma bilens batteri för att hjälpa systemet och riskera att bli stående? Möjligen att man kan bidra med några KWh om man ändå garanterat kan använda bilen och får betalt för batterislitaget.
Jag håller på vindkraft.
Det är sällan någon visar siffrorna för effektiv drifttid av kärnkraft. Jag har glömt siffrorna jag fick vad Frankrike hade på 80-talet. Avfallets problem nämns inte heller. Räkna in kostnaderna för dess lagring i totalbilden.
Det är konstigt att EU inte lägger sig i vad vi gör. De brukar ha regler.
God Jul
Bob
https://energiforsk.se/media/30735/el-fran-nya-anlaggningar-energiforskrapport-2021-714.pdf
Och en sammanfattning av rapporten:
https://svenskvindenergi.org/komm-fran-oss/vindkraften-billigast-att-producera-visar-ny-rapport
Apropos det där att det inte blir nån el om det inte blåser. Det blåser faktiskt jämnt och ständigt. Någonstans. Där handlar det om överföringskapacitet, som exemplet med Gotland du skriver om. Och så bör vi klädsamt komma ihåg att de svenska kärnkraftreaktorerna understundom snabbstoppas då och då på grund av tekniska fel, oftare än man tror. (De resulterar oftast bara med en liten enspaltsnotis när det sker.) Både Forsmark och Ringhals hade den dåliga smaken att snabbstoppa här i november när det var extra kallt.
Cyanobakterier och vätgasproduktion låter spännande. De är rätt duktiga på universitetet så de kanske hittar nåt spår.
/Gunnar S
Heja Toyota säger jag! Äntligen några som vågar tänka själva och lite utanför den lilla lådan eller mitt-pinnen om vi så vill. Även metallerna och en del andra mineraler är "not resilient" eller åtminstone socialt acceptabla för tillfället som exv. coltanet och glimmer som det nu talas om efter Aftonbladets artiklar om att den verksamheten står och faller med barnarbete i "gruvorna" eller snarare "hålen i marken" där det utvinns. Vätgasen är väl en av de få sakerna som det faktiskt inte är brist på och den tekniken jackar ju dessutom väldigt väl in i vindkraften som varken är lönsam när det är vindstilla och heller inte när det är överproduktion då det blåser som f_n. Då kunde man ju producera vätgas under den tiden istället och då skulle även vindkraften bli mer lönsam.
Synd bara att världen inte verkar kunna gå och tugga tuggummi på samma gång. Vi behöver ha fler realistiska alternativ än metallberoendet. Även tidningen Ny Teknik har för längesedan lyft metallberoendeproblemen. Det var även då en rätt oroande läsning.
I grund och botten har jag samma bild av läget som du. Det där med blåsten är också intressant. Ju högre upp man kommer desto mer blåser det, en orsak till att verken numera byggs så stora. Dom kan också göra ström då det knappt blåser alls nere på marken.
Vi vet nämligen alldeles för lite om framtiden. Därför skall vi satsa på flera alternativ. Något blir bra andra blir dåliga. Idag vet ingen något om framtidens förutsättningar så vi måste gardera med kryss!
som heter "Den gröna omställningens baksida". Nu vet jag inte vad jag ska tro! Den vissas på Access även på lördag kl 16.50, söndag 08.40 och måndag kl 0.00
Det är svårt att göra förutsägelser, särskilt om framtiden och den framtida energiförsörjningen är inget undantag.
Kärnkraft innebär ju att koka vatten på ett komplicerat sätt och att resterna, inte bara bränslet utan också delar av anläggningen när den avvecklas, måste förvaras i tusen år eller mer. En annan nackdel är ju att de nuvarande anläggningarna är väldigt stora vilket innebär att om en eller flera faller bort, planerat eller oplanerat, så innebär det att den effekt som ska ersättas blir väldigt stor. Det är ju egentligen bara vattenkraften som som klarar av det, särskilt vid oplanerade bortfall.
Ur den synpunkten är ju flera minde kärnkraftverk (typ SMR) att föredra. Kan de dessutom serietillverkas så minskar kostnaderna rejält. Men de låter vänta på sig och det snabbaste sättet att skaffa mera energi är ju vindkraft, men den är ju svår att planera mer än några dygn framåt.
Solenergi kommer nog alltid att vara en marginell energikälla, den kan ju vid vid växlande molnighet ge upphov till knepiga problem med frekvensregleringen.
Sverige har f.n. inte någon brist på elenergi (MWh), men tillfälligt har vi brist på effekt (MW), särskilt kalla perioder med högtryck över stora delar av landet, samt vid bortfall av något kärnkraftverk. Men utvecklingen går mot att vi kommer att behöva både mer elenergi och eleffekt.
Vattenfall håller nu på att återställa Juktans kraftstation som pumpkraftverk som när det är klart kommer att kunna stötta med omkring 300 MW under några dygn vid fulla magasin. (Men det förslår ju inte så långt om Oskarshamnsverket faller ifrån.) Juktan kan ju användas just för att lagra överskottsenergi blåsiga dagar och nätter och soliga dagar. Att lagra vätgas är ju naturligtvis möjligt och önskvärt med tanke på att det kommer gå åt väldiga mängder vid den gröna stålframställningen. Men det är betydligt enklare att lagra stora mängder vatten än stora mängder gas.
Det som irriterar mig är utländskt ägda serverhallar som drar enorma mängder elenergi och som betalar väldigt låg elskatt och vilkas ägare inte betalar just någon bolagsskatt alls i Sverige. Hade inte blåögda politiker beslutat om den låga elskatten hade det varit ett utmärkt sätt att få in skatt från de här företagen som skyfflar pengar kors och tvärs över världen för att undvika att betala skatt någonstans. Vår stabila energiförsörjning och svala klimat hade nog varit lockande ändå. Okunniga lokalpolitiker trodde också att de skulle ge arbetstillfällen i bygden, men det är försumbart. Istället blockerar deras elförbrukning etablerandet av annan industri, elnätet räcker inte till.
Många av de stora vindkraftparkerna ägs av utländska investerare. Produktionen från dem är öronmärkt för andra länders behov, men vi måste stå för kraftöverföringen, vilket orsakar flaskhalseffekter och därmed högre elpris för oss vanliga konsumenter utan avdragsrätt. Den dagen de ska avvecklas får vi hoppas att det finns någon som betalar avvecklingen så den inte hamnar på skattsedeln. En av vindkraftens fördelar är väl annars att det är relativt "lätt" att återställa marken för annan användning
Energimarknaden är komplicerad med många intressenter och investerare varav många är utländska. Risken är att vi får sådana från länder med mindre önskvärt styerelseskick som kan orska problem. Några är redan här utan att jag vill peka finger åt något håll.
Ansvaret för avvecklingen regleras i tillståndet och ligger på verksamhetsutövaren. Som garanti i det fall verksamhetsutövaren inte tar ansvaret eller går i konkurs tillämpas bankgaranti, att erforderliga medel sätts in på ett låst konto eller en försäkringslösning. Premierna måste betalas, annars stoppas driften medan garantierna gäller.
Jag önskar God Jul och Gott Nytt År
Sten