TRÖST? ELLER VILA KANSKE?
***
Många säger att dom laddar batterierna i naturen, det stämmer säkert för dom. Själv skulle jag säga att jag hittar vila, ja rentav tröst ibland. Jag hittar också tillhörighet, tillhörighet med det stora mysteriet. Det är fö en del av vilan, att känna den tillhörigheten. Just nu är både vilan och trösten viktigare än vanligt. Sanningen är att jag är låg, och har varit i många månader. Såpass att jag känner jag behöver ta hjälp. Lusten är borta, lusten till foto men egentligen till det mesta. Men såklart fortsätter jag, både med foto och allt det andra men just nu utan glädjen. Jag vet ju varför. Men trots att jag hela tiden tänkt att min blogg ska vara personlig kan jag ju bara skriva om mig själv. I morgon åker jag hem till Finspång igen efter fyra dagar häruppe i Korsheden, utan att ha växlat ett ord med någon, förutom de dagliga samtalen hem.
*
Idag lyste solem med sin frånvaro, och efter de senaste dagarnas klara väder och kallgrader, -6 som max, kom molnen fuktigheten och rimfrosten, även om det fortfarande var under noll. Det blev fint på sitt sätt, rimfrosten räcker för att göra naturen en gnutta ljusare, skönt.
*
*
*
***
Tråkigt att läsa om att du är "låg" men hoppas att du får den hjälp du behöver nu och framöver!
Två mycket vackra bilder med härlig frost har du här iaf :)
Ha det gott
/Gunnar S
Du får greppa dom glädjeämnen som finns..
Fantastiskt fina bilder där frosten skapar fint djup..
Mvh/Gunte..
Hoppas du kan hitta hjälp!
MYCKET vackra bilder!
Jag är otroligt tacksam att jag har barn och barnbarn som vi har kontakt med varje dag. Särskilt roligt är det nu med dom två yngsta som det blir en del bilder på. Lite tråkigt att inte kunna visa den sista på bild. Det är känsligt eftersom han är adopterad och någon kan känna igen honom. Gudomligt söt kille.
Två mycket fina bilder som vanligt. Rådjuren är verkligen fina där dom titta mot fotografen och undrar.
Sten
Hur vet jag det? År efter år mår jag själv runt november månad riktigt dåligt, Omgivningen säger RYCK UPP DIG! , ni får väl tända ljus och ha det mysigt hemma. Men dom som säger det förstår ingen ting!
Det är ju närmast omöjligt att veta varför man får ångest och deppar i hop, och varför småsaker blir stora problem, maler i huvudet, och att man framförallt känner någon form av meningslöshet. Jag vet inte om det jag skriver kan hjälpa dig.
Men man har rätt att må dåligt. . Själv säger jag till mina barn sambo och omgivning. Jag mår dåligt.
Numera får jag må dåligt. När jag påpekar det svarar barnen ok. Dom säger inte det går över. DOM VET ATT DET GÅR ÖVER, MEN INTE JAG.. för mig känns detjust då som en omöjlig uppförsbacke. Det fina är att dom alltid har haft rätt.
/ Bengt H.
Ha det gott/Stig
Läs gärna min purfärska blogg här på Fs som jag publicerat för nån timme sedan - med ett tema som för mig i alla fall gör att jag ofta kan se fram emot och njuta av oktober/november....
Bästa hälsningar
/B
Det kan vara svårt att vara anhörig när tider förändras.
Ta vara på varandra i nu
Fantastisk fin frostbild med rådjuren
Känner med dig och ville visa det med att skriva.
Ber om ursäkt
Jag håller dock med Stig att det inte syns i dina bilder att lusten inte finns där på samma sätt längre. De frostiga bilderna är mycket fina. I synnerhet den första med de vitpudrade tiltorna och det varierande landskapet.
Hälsningar Lena
Du har två otroligt snygga frostiga bilder här. Den första är fantastiskt fint komponerad och den andra visar på ett fint möte i naturen, där de vackra rådjuren vandrar till synes obekymrat i sin miljö.
Hälsningar, Bjarne
MvH
Johnny
Det kanske är lite banalt att nämna det i samma andetag, men jag gillar verkligen dina bilder!