STORSKRAKE SAXE
***
Egentligen satt jag därnere på träbron (Spången) utefter Saxevägen i eftermiddags för att se om jag kunde få en skymt av rördrommen. Jag hörde den när jag gick därnere i går kväll och den upplät sporadiskt sitt karakteristiska läte också nu. Men jag hade inte suttit där så länge förrän jag fick sällskap av ett par grabbar som började fiska med sina kastspön så jag begrep att det var en fåvitsk tanke. Få fåglar är så skygga av sig som rördrommen har jag förstått. Men det blir fler tillfällen, det finns en bra bänk på bron så rätt klädd är det inget bekymmer ens för mig att sitta där ett par timmar. Och ensam i stillhet på bänken kanske det finns någon liten chans.
*
Ändå satt jag kvar där i närmare två timmar, tänkte alltid kan något dyka upp. Och visst gjorde det. En storskrake, hona antar jag, kom simmande med nio små dunbollar i släptåg. En satt på hennes rygg och honan och ungarna sam omkring i närheten av mig en bra stund. Jag fick för mig att det var samma unge som satt på hennes rygg hela tiden, säkert en halvtimme, och jag funderade på om det var den starkaste ungen som behöll platsen för sig själv eller om det möjligen var den svagaste ungen som verkligen behövde vilan och hjälpen? Det lär jag väl aldrig få veta men jag gissar att det är som vanligt i naturen, den starke som styr. Eftermiddagssolen låg på och det blåste rätt hårt så bilderna har lite hård och orolig karaktär.
*
Här kommer dom, storskrakehonan med nio ungar
*
Ibland försökte fler komma upp på hennes rygg
*
Ungarna verkade trygga och gjorde små utflykter på egen hand
*
Några cyklister kom förbi och fick dom att vända igen
*
Snart kom dom tillbaka igen fast ungen på ryggen är blyg för fotografen
*
*
*
*
När dom kom nära strandkanten här satte ungarna iväg i ett fasligt tempo och for runt, dök och skvätte vatten så det stod härliga till. Dykträning och äta-träning antar jag?
*
Fin stund också utan att se något av rördrommen! Men nånstans härute i våtmarken står den och - ja, vad säger man - tutar? Eller brölar?Den kan höras flera kilometer, så mycket vet jag
*
*
***
Hälsningar Lena
MvH
Johnny