MAKT, PENGAR OCH KNARK KANSKE? ELLER KADAVERDiSCIPLIN ÅTMINSTONE?
***
Nej, nej, sånt höll vi inte på med i skolan på den tiden. Vi pluggade ju, för det mesta åtminstone, mobiler fanns ju inte, inga plattor och TV-apparater heller. Här, på hösten i trean i realskolan (ungefär nian idag) är det tyska som gäller. keiner står det åtminstone på tavlan. Lärare är Henry Ekdahl, han var förutom vår klassföreståndare lärare i tycka och franska, undrar om det inte var svenska också. Rak, kraftfull och rättvis, inga disciplinproblen alls vad jag minns. Uppskattad. Dessutom var han med i Ludvika Fotoklubb men det gav oss inga extra förmåner. Trots att det handlar om tyska på bilderna här kommer jag bäst ihåg ett franskt specialuttryck. Skolka heter på franska faire la bouche = göra busken. Alltså, sticka ut i naturen i stället för att läsa.....
*
Ja, vad handlar det om egentligen? Varken trivialbilder eller massbilder, ändå har bilderna redundans nog för åtminstone några alternativa tolkningar/tillämpningar, åtminstone med mina ögon.
*
Återigen min gamla Robot IIa med Xenar 37,5/2,8, bilderna tagna hösten 1955 i klassrummet. Filmen var en Adox KB 21. Jag fick ofta skärpan fel, tror inte jag insåg hur noga det var. Säkert var tiderna långa, 1/25 gissar jag,klassrummer var inte så ljust, men skärpa spelar mindre roll nuförtiden trots digitalkamera och ultraskarpaobjektiv. . Börjar hålla med om att alltför skarpa objektiv inte ger rätt känsla vid portätt
*
*
*
***
// Conny
Fina bilder som väcker minnen till enhetsskolan i Linköping i slutet av femtiotalet. Det mesta var så enkelt då. Kolla din svarta tavla. Några få ord på tyska som vi lärde oss. Tillräckligt bra för att kommunicera med tyskar vi mötte.
Jag var ordningsman i min klass i hela högstadiet. Fick lägga fram klassliggaren till varje lärare och rapportera frånvaron.
Disciplinproblem var i stort obefintliga. Vår klassföreståndare var sträng, men humoristisk. Som jag ser det idag en förebild för oss grabbar. Vi hade bara två tjejer i klassen.
Fortfarande år 1965 var disciplinproblemen obetydliga, då var jag e.o. Ämneslärare och klassföreståndare och kemiföreståndare på Viksängsskolan i Västerås. Eleverna var toppenbra å vi lärde oss dra roten ur vilket tal som helst för hand!
Tack för dina härliga bilder
Bob
De väcker verkligen många tankar och tolkningar... även om min skola var väldigt annorlunda, nästan som i en annan verklighet...
Hälsningar Halina
Världen förändras - men frågan är om det alltid är till det bättre? Naturligtvis inte!
I Finland har skolan förändrats betydlig minder sedan dina bilder togs. Där får man även utmärkta resultat på PISA-mätningarna. Man behöver inte fuska som här!
Myndigheter som fuskar för att dölja den pinsamma verklighet som dom har ställ till med. Det hade varit en otänkbarhet vid tiden för dina bilder.
(Skolka heter också "le quattre cent coups", de fyrahundra slagen. Filmtiteln borde ha översatts till "Skolka skolan" men filmen hade väl i så fall inte kommit till filmhistorien.)
Min skola i Stockholm var på många sätt likadan. Där fanns dock ibland disciplinproblem, väldigt olika för olika lärare. I de flestas var det lugnt, kemiläraren var vi lite rädda för, en t f mattelärare hade hemska problem med oss. Klasstidningen som vi hektograferade ut hette "Vrålet från 3-5 a".
Vid nåt tillfälle hade alltför många stannat inne på rasten, rektor Martens gick med utbredda armar och föste ut oss, UT UNGAR NI MÅSTE FÅ LUFT röt han och det funkade. (Jag var bokbärare, d v s kånkade upp kamraternas böcker till kemisalen högst upp och hade dispens.)
😁
/Gunnar S
PS. Vad gäller debaclet runt PISA är det nog en storm i ett vattenglas. Populismen kräver huvud på ett fat men är förmodligen besvärande okunniga om vad PISA och liknande undersökningar går ut på och vad de egentligen vill visa. Och hur de fungerar.
Riksrevisionen har underkänt den svenska hanteringen av PISA på ett sätt som innebär mycket alvarlig kritik.
Om man översätter riksrevisionens kritik till vardagssvenska, så handlar det om fusk.
https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararforbundets-utredarblogg/vi-kan-lita-paa-pisa
Trevlig helg
/Gunnar S
"Skolverket rekommenderas att förbättra arbetet med att säkerställa ett korrekt deltagande i kommande Pisa-undersökningar."
Björn - jag kommer ihåg att du har visat bilder på din pappa. Han var från den gamla tiden, den tid som skapade de miljöer och de människor du visar i bild - och jag är alldeles säker på att han visste precis vad ordet oväld betyder.
Betr PISA är väl det besvärande att det nu finns fog för att tro att de svenska resultaten fortfarande ligger under andra jämförbara länder, det är ju allvarligare än fusket i sig. Allvarligt är också att man fått signaler om att resultaten inte är relevanta men inte reagerat, det ger åtminstone mig känslan att fusket just haft syftet att lyfta resultaten.
Om man läser Riksrevisionen, departementet och skolverket parallellt och därtill resonemangen ute i skolorna så kan man konstatera att alla berörda nog gör sitt bästa för att ställa saker till sin rätt. Låt vara sett i efterhand kanske i fel ordning. Jag tycker att den här frågan mer handlar om att delar av oppositionen letat efter lågt hängande frukter och hittat en fråga där väljarnas kunskaper sannolikt är ganska låga, (hur många väljare vet hur pisa-undersökningen går till och vad den är tänkt att visa?)
Ha det gott
/Gunnar S
Jag gillar din sista mening: "Börjar hålla med om att alltför skarpa objektiv inte ger rätt känsla vid porträtt."
Jag anser att det också gäller en hel del andra motiv, också ex. tjäderspel. Dagens extrema digitala skärpa tar faktiskt död på stämning och känsla.
Min favoritbok om tjäderspel är fortfarnade "Storfågelslek"med Gösta Tysk som fotograf, med Hasselblad. Text: Nils Parling. En fotobok med känsla.
- hawk