TRANSPERANCY

***

*

*

***

MARKNADEN

***

Sällan har väl en marknad förändrats så snabbt. En marknad förresten, i stort sett alla marknader - alla produkter, alla geografiska områden, tjänster eller produkter, alla kundkategorier, lokala eller globala marknader - ja, MARKNADEN liksom. Inom loppet av några veckor tycks botten ha gått ur MARKNADEN.  Såklart kommer den tillbaka igen, fast jag tror det kommer ta längre tid än vad många tycks tro. Det är liksom inte bara att slå på On-knappen igen när fåmans-företagen gått omkull, flygbolag och hotellkedjor konkursat, storbolagen permitterat och människor i allmänhet blivit mer försiktiga. Några år i alla fall är min gissning. Jag hoppas jag har fel. Skulle det vända inom några månader kan nog återhämtningen bli hyfsat snabb, men ....

'

Det här med nedgångens längd tror jag är av avgörande betydelse.  Så här långt, efter en månad eller två, har det mest handlat om börskurser, vikande försäljningssiffror, inställda flyglinjer, tomma turistorter, inställda eller framflyttade kultur- och idrottsevenemang och alla stödåtgärder.  En långvarig nedgång, en riktig depression, skulle såklart påverka miljoner människor över hela världen på ett personligt plan. Inte bara personlig levnadsstandard utan också sjuk- och hälsovård, äldrevård, utbildning, forskning mm. Ofta har jag tidigare funderat över alla kritiska kommentarer som här funnits kring marknaden och dess följeslagare kommersialiseringen, bläddra tillbaka tex till tiden runt Black-Friday i höstas. Det vore inte särskilt svårt att vara ironisk men det är inte min mening. Att det finns avarter och överdrifter inom den kommersiella världen (liksom den kulturella, sportsliga mm mm) är jag den förste att hålla med om, men man får inte kasta ut barnet med badvattnet. Jag är grundmurat övertygad om att  det globalt skulle finnas fler hungriga människor, fler fattiga, mer sjukdomar och kortare levnadsåldrar utan en fungerande marknadsekonomi. Jag är också övertygad om att en bra ekonomi är förutsättning för att på  sikt (några tiotals år) åtgärda klimat- och miljöproblemen. Det kan man kanske fnysa åt och påstå att det är för sent, själv tror jag på vad Mats Engström avslutar sin bok om miljöarbete i Sverige med "Det är lätt att bli pessimist inför de stora miljöhoten. Att vara realistisk optimist är svårare, men ger bättre resultat i längden."

*

Ett nästan tomt tåg 

*

***

KVISMAREN

***

Jag blir lika förundrad varenda gång jag åker upp till Kvismaren, när slätten öppnar sig och himmelskupan blir verklig, en blå evighetskupa runtom hela slättlandskapet. Uppväxt i dalaskogarna och nu sen mer än femtio år i sydligaste bergslagen (Finspång) är natur detsamma som skog. Men över slätten finns det rymd liksom. Och jag ser långt. Och eftermiddagen i går var bara så fin, blå himmel och solsken, 13 C och i princip vindstilla när jag kom upp straxt efter 16.  

*

Inte så mkt fåglar än, enstaka formeringar av tranor liksom gäss. Jag har varit där då tranorna nästan bildat moln vid horisonten men också igår fanns en flock som landat en bit bort och skapade det där omisskänneliga ljudet av tranor, många tranor. För att vara ärlig är landskapet nästan viktigare än fåglarna när jag är där.  Jag har också kommit underfund med att det är svårt, nästan omöjligt, att komma i närheten av fåglarna, åtminstone andra än dom som flyger rakt över. Fälten och sankmarkerna är inhägnade och dom två, nej tre fågeltornen jag vet om låter inte besökarna komma nära. För mig är det det öppna landskapet och mängden av fåglar (inte igår) som lockar. Men innan jag vände hem vid halv sju hade jag i alla fall fotat havsörn och hört rördrommen! Kunde däremot inte se några huggormar vid Öby kulle men kanske för sent på dagen.

*

Det vackra vädret med molnfri himmel var långt ifrån idealisk för foto och som temperaturen sjönk mot kvällen blev det lätta soldiset allt tydligare. Men också det är en del av upplevelsen, liksom dom massiva traktorerna som med jämna mellanrum passerade. Man ser dom på håll och får planera var det går att mötas, utan sidofickor av ngt slag går det inte, dom är större än dom först ser ut. Alla bilder utan dom som jag angett annat under är 400 mm, alltså utan converter.

*

*

*

*

Trädet står ganska långt ut i våtmarken, detta är 400 mm, obetydligt croppat

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Starar, 56o mm

*

Talgoxe, 560 mm

*

Dom är större än man tror, kolla killen som kör! 560 mm, ISO 12 800 

*

Stararna fortfarande kvar, 560 mm

*

Ett försök med 560 mm på havsörnen men den är långt långt bort och försvinner nästan i diset

*

Solen försvinner in i träddungen

*

Kvismarelandskapet efter solnedgången, 24 mm, panorama

*

***

KIMSTAD OCH NORSHOLM

***

Häromdagen passerade jag Kimstad och Norsholm. Under dom 23 år jag pendlade till Malmslätt från Finspång (2x72 km) passerade jag alltid Kimstad, innan vägen drogs förbi. Norsholm låg alldeles intill men jag åkte inte igenom själva samhället. Nu hade jag tid för stopp i Kimstad och en avstickare in till Norsholm. Kvällssolen gav fint ljus.

*

Stannade till helt kort utanför den "behändiga" kyrkan i Kimstad. Vet ingenting om den, har inte ens googlat, men det står 1733 däruppe. Exteriören ser välhållen ut, åtminstone vid en snabb blick.

*

I Norsholm blev det en kort promenad utefter kanalen (Göta Kanal)

*

*

Här ser man den öppningsbara bron för gamla E4:an, den passerade jag på väg till och från jobbet. Lite längre bort syns högbron där nuvarande E4:an passerar

*

*

Här i Norsholm passerar också järnvägen Stockholm - Malmö där ju också lokaltågen Norrköping - Linköping - Mjölby passerar. När jag nu gick här var det ett tåg ungefär var 5:e minut

*

På väg hem mot Finspång igen

*

***

VÅRFÅGLARNA - SÅNGSVAN, TRANA OCH TOFSVIPA

***

Återigen ute från Risingefälten. Där finns två små våtmarker. Dom två första bilderna är från det första efter att ha  passerat S:ta Maria och där växer bestånd av al mitt i svackan. Övriga bilder är från det andra, det där tofsviporna håller till. Bilderna är tagna för några dagar sen men under dagens förmiddagspromenad såg jag två sorgmantlar, det tror jag är extremt tidigt.

*

Sångsvanarna lyfter......

*

....medan tranparet står kvar

*

Andra våtmarken har bebyggelse ganska nära. Att åtminstone ibland visa fåglar och djur i miljöer dom delar med människan tycker jag inte alls sänker bildvärdet, tvärtom. Det är ju just såna miljöer som blir allt vanligare och som jag tycker vi skall glädjas åt, jag menar att vi får ha dom så nära att dom kan bli del i våra vardagsliv

*

Bryr mig inte lika mycket om skärpan längre nu när jag vet att jag (ibland) kan prestera den, däremot är det skoj att se så stora vingytor tofsviporna har

*

Starkt croppad bild, dessutom är den vita fågelkroppen helt urfrätt, ändå visar jag den därför att den visar en annan form av de vackra vingarna, i den här vinkeln ser vingarna ut som rovfågelsvingar

*

Här trycker den lite i våtmarksgräset

*

Och här ser det ut som den spelar

*

***