GULDÅREN 1850 -1900

***

Minnet är kort, dessutom minns dom flesta av oss bara det vi vill minnas. Extremväder är en devalverad och mkt uttjatad term. Vilka tror ni höll reda på extremvädren ute i världen - säg Afrika, Asien och Sydamerika före år 1900? Före datorns, TVns och radions entré? Här hemma kan man dock hitta ett och annat.

Mellan åren 1850 och början av andra världskriget 1914 flyttade ungefär en miljon svenskar till USA, mer än en femtedel av Sveriges befolkning. Eftersom det var missväxt pga av kyla och torka var denna emigration klimatrelaterad med dagens språkbruk. Perioden 1850 - 1900 är utgångspunkt för alla svenska betraktelser om klimatet, det jämförelseklimat som alla miljövänner verkar vilja tillbaka till, och är det "normalklimat" som alla svenska temperaturutvecklingskurvor startar med. Svält och fattigdom var vanligt, om än åren 1867-69 var extrema. Stormfloden 1872 var vidare den värsta någonsin i Östersjön. 2022 talar vi ideligen om extremväder och man planerar redan skyddsvallar i södra Skåne eftersom havsnivån har stigit 2,5 dm sedan år 1900. 1872 steg vattnet längs Östersjöns södra kuster med upp till 3 meter.  1872 var det de facto extremväder i södra Östersjön.

Det hårda klimatet gällde naturligtvis inte bara Sverige, perioden 1350 till 1850 kallas globalt lilla istiden. Så här skriver Wikipedia "Tre särskilt kalla perioder kan urskiljas: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880. Varmare intervall inföll mellan dessa kalla perioder. Globalt sett kan det kallaste århundradet under lilla istiden, 1600-talet, ha varit omkring 1 °C kallare än temperaturen under 1900-talet, men i vissa regioner var nedkylningen betydligt större medan den var mindre i andra. I Alaska, Skandinavien och i Alperna var det 2 °C kallare än idag. I Karibiska havet var ytvattnet 2–3 °C kallare under lilla istiden än det är idag medan skillnaden var mindre i Sargassohavet. Nedkylningen utanför Mauretaniens kust var minst lika stor som den i Karibiska havet."

För att få lite känsla för hur det faktiskt kunde vara att leva i Sverigeunder detta "normalklimat" refererar jag till

1 Hungeråren som formade Sverige, Magnus Västerbro, Populär Historia 22 april 2020. Artikel är baserad på Magnus Västerbros bok Svälten. Hungeråren som formade Sverige och som röstades fram som Årets bok 2018 av nättidningen Svensk Historias läsare.

2 Stormfloden 1872 Sveriges Radio tisdagen den 15 nov 2022 kl 14.04

För info: Vi har nu haft ca 1,1 graders uppgång sedan andra halvan av 1800-talet.

*

*

***

2022-11-29 12:54   syntax

Jättebra att du tar upp den historiska verkligheten vad det gäller extremväder! Dagens extremväder som "vi kommer att få vänja oss vid" - är många gånger bara en mild västanfläkt i jämförelse med vad historien kan berätta om.
Dessvärre tror jag inte att klimatalarmisterna har lust att ta del av fakta. Dom vill vara kvar i sin religion - och det får dom väl, vi har religionsfrihet i Sverige.

Besvara

MattiasL 2022-11-29 13:53

Jag tror inte ens den mest alarmerande av alarmister tror att missväxtår eller extremt kalla, varma eller blöta förhållanden aldrig förekommit. Det handlar istället om frekvens och omfattning. Man pratar om väderförhållanden som statistiskt borde inträffa en gång per sekel, som istället inträffar med några års mellanrum. Bland annat till följd av att varmare luft bär mer vatten. Sverige är ju rätt förskonat jämförelsevis.

Jag är också rätt övertygad om att de som kallas alarmister precis som alla andra skulle önska att det gick att leva som vanligt utan konsekvenser. Jag skulle tycka det var underbart om det gick att flyga, åka bil och slösa el hur som helst, så jag har kanske lite annan syn på vem som inte tar del av fakta.

Svara

Svar från Khalad 2022-11-29 14:02

Hej Mattias, det tror inte jag heller. Det som är intressant är inte bara extremvädren och extremhändelserna här utan det faktum att hela perioden 1850 fram mot 1914 kännetecknades av större utvandring från Sverige än någon gång annars eftersom det var svårt att försörja sig här hemma. Väljer man en sån period som normalperiod påverkar det naturligtvis tolkningarna av efterföljande temperaturvariationer. Tack för intresserat inlägg,

Svara

Sven Blomquist 2022-11-29 14:04

Tack för dina kloka och sansade ord!

Svara

ztenlund 2022-11-29 14:14

@MattiasL
Det är ju bara det att denna usla period ofta används som jämförelseperiod för Sverige, dvs man tycker tydligen inte att andra ”normala” perioder räcker utan tar till en där befolkningen började fly landet.

SMHI var alldeles nyligen i farten och valde den perioden som blåser upp temperaturökningen: https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/observerad-klimatforandring-i-sverige-1860-2021-1.189738

Begrunda början av Uppsala-serien jämfört med den valda perioden:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2848.1661329599!/image/temp_ar_uppsala_2021.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_ar_uppsala_2021.png

Det har betydelse vilken jämförelseperiod man väljer för utfallet, även om serien ändå uppvisar en ökning. Några enstaka år rör det sig inte om, utan perioden under andra halvan av 1800-talet var särskilt kylig, med känt resultat. Det riktas gärna anklagelser om ”cherrypicking” hos ”klimatförnekare”, men ”alarmisterna” undergräver ju sin egen trovärdighet om de gör precis likadant.

Svara

MattiasL 2022-11-29 16:12

Just det exemplet från SMHI innehåller ju faktiskt ingen värdering i frågan, utan är inget mer än ett konstaterande om hur förhållandena i Sverige har förändrats. Det kan ju mycket väl vara så att just nu, just i Sverige, gynnas vi av de förändringar som har skett, just på de sätt vi är inne på, medan exempelvis Pakistan översvämmas och västra USA är torrare än på 1200 år.

Svara

Fredrikpersson 2022-11-29 17:20

I den rapport från SMHI som Martin hänvisar till anges att man inte använder mätningar från tiden före 1860 eftersom det finns för få kontinuerliga mätningar för hela landet (som rapporten avser) för att kunna dra några säkra slutsatser.

I rapportens avsnitt "sammanfattning och diskussion" finns ett diagram med mätserier som sträcker som från 1675, bland annat en mycket lång mätserie från England, som också pekar på en tydlig uppvärmning de senaste decennierna.

I samma avsnitt konstaterar SMHI också att "...1870-talet sticker som kallt och 1930-talet som relativt varmt".

Det finns många partiska inlägg i klimatdiskussionen (åt båda håll), men jag har svårt att se SMHI-rapporten som alarmistisk eller med en agenda att blåsa upp temperaturökningen. Den valda perioden ger sannolikt en något högre temperaturökningen men rapporten redovisar tydligt vilka mätdata som valts och varför. Och det framgår även av rapporten att vädret periodvis är kallare och varmare, men att detta inte påverkar slutsatsen att det har skett en temperaturhöjning.

/F

Svara

2022-11-29 15:35   Vibybo

Detta borde läras ut i skolan, men det lär inte ske. Hoppas de yngre på Fotosidan läser det. Läste själv för några år sedan en bok med uppgifter om folkbokföringen i Norrland under Karl XII:es tid. Förutom hårda tider togs många av männen till soldater, lämnade kvinnor och barn att reda sig själv. De få som återvände var ofta till belastning, förstörda i kropp och själ. Hur kan någon gilla Karl XII ??? Läser just nu en bok - Nikeforos breviarium - som handlar om tidig medeltida Bysans, kan konstatera att inget har förändrats.

Besvara

Svar från Khalad 2022-11-29 21:52

Tack Stefan! Krigarkungar har nog ofta bättre rykte än dom förtjänar :-)

Svara

2022-11-29 15:48   Benganbus

Den som lever får se! :)
/B

Besvara

Svar från Khalad 2022-11-29 17:17

Jag önskar det vore så enkelt. För egen del är jag orolig för att en av de största förändringarna någonsin av inte bara industrins utan också människors möjligheter kommer styras av ensidiga analyser där den fria världens media inte tagit ansvar för att en bred diskussion får förekomma. Politikerna är den här gången mer i händerna på media än någonsin, katastrofteorierna är helt enkelt för goda munsbitar för att inte sväljas av medier som lever på uppmärksamhet. Eftersom den fria marknadens utveckling ligger i botten för ökande koldioxidhalter sammanfaller mediernas intressen med många vänsterideologier och miljöorganisationer som vill begränsa den fria marknaden. Tyvärr för miljöorganisationerna eftersom många miljöproblem är långt mycket mer akuta än temperaturstegringen. Såklart ska vi fö också långsiktigt jobba med att begränsa koldioxidutsläppen.

Svara

MattiasL 2022-11-29 22:38

Om det råder konsensus i frågan kan det ju se ut som att analysen är ensidig.

Som någon som jobbar i media, inte sällan med klimatrelaterade jobb, har jag haft förmånen att träffa en hel del forskare som arbetar i relevanta ämnen, och jag kan då inte påminna mig att jag träffat någon som tonat ner allvaret i frågan. För varenda infrastrukturprojekt stärker man upp motståndskraften mot allt kraftigare oväder.

Jag måste också säga att jag inte alls håller med om att vi skulle vara särskilt sensationslystna, och ser inte riktigt hur det här är en höger-/vänsterfråga. Det är ju populärt att vagt hävda att pressen är styrd av någon sorts rabiat vänsterideologi, men det råder ju sannerligen ingen brist på medier som skriver om samhällsfrågor ur näringslivets perspektiv.

Min upplevelse är att de flesta som faktiskt lever och arbetar i områden som påverkas av klimatförändringar ser det som helt självklart att vi står inför ett allvarligt problem, och att det kommer innebära en enorm kostnad, som vi antingen tar nu eller senare. Ett näringslivsperspektiv på frågan kan ju också vara att vi måste satsa nu, eftersom det blir dyrare och dyrare att vänta.

Ett exempel på vad jag menar plockat ur högen:
https://www.congress.gov/116/meeting/house/109979/witnesses/HHRG-116-PW07-Wstate-PhillipsA-20190925.pdf

Svara

2022-11-29 15:57   Nils Bergqvist

Du söker dina halmstrån och hittar du något som kan stödja dina ganska ovetenskapliga och skygglappsaktiga teorier, så ska du framför det här. På fotosidans bloggportal. Förklaringen till migrationen från Europa till USA är betydliget mera mångfacetterad än att det var några missväxtår och eller extremt väder. Bara att googla lite så inser man det. Och att det varit extrema väder i historien förnekar varken vetenskapen, alarmister eller andra miljövänner. Vetenskapen har som väl är lite mera kött på benen än privata teorier. Det är fritt för dig att ta till dig kunskapen eller att inte göra det.

Besvara

Svar från Khalad 2022-11-29 17:24

Intressant att du nappar direkt, du gillar nog inte att andra kan ha andra åsikter än du själv.. Är inte heller så förvånad över nedlåtande och överlägset tonfall eftersom jag sett det i tidigare kommentarer, det är den gängse metoden när fakta saknas. Vetenskapen är fö inte på långt när så enig som du tror.

Svara

syntax 2022-11-29 18:59

Jag har samma erfarenhet. Nils kan vara väl så arrogant. Det måste vara kul att se hans CV - det måste ju vara fantastiska grejer!

Svara

Nils Bergqvist 2022-11-29 20:40

Men tänk efter lite, vad är du skriver själv? Du har en teori som du försöker bevisa med egna funderingar. Vetenskapen säger något annat på grundval av adekvat forskning och mängder med studier. Det är inte mina teorier som jag grundar min syn på, utan forskning och vetenskap som finns tillgänglig för alla. Men nu är det fotografi som gäller här så jag avstår att kommentera mera.

Svara

Svar från Khalad 2022-11-29 22:23

Du pratar om vetenskapen som det vore en röst, så är det sannerligen inte. Där finns en ganska stor mängd vetenskapsmän som inte alls håller med om FN:s och ICCP:s beskrivningar av klimatläget, från nobelpristagare till mindre bemärkta, där finns petitioner och upprop med tiotusentals vetenskapsmän som hävdar en annan syn. Du verkar fö inte läsa mina bloggar så noga, jag har ingen egen teori om klimatutvecklingen som jag försöker bevisa. Det jag påstår med bestämdhet är att massmedia ger en mkt ensidig bild av den diskussion som finns. När jag tar med diagram och artiklar som i denna blogg påstår jag inte för ett ögonblick att det är bevis för någon egen teori, men det är underlag som visar att det finns sakskäl som gör det rimligt att ifrågasätta den mkt ensidiga tolkningen som media gör av diskussionen. Fö är i princip alla forskare och debattörer (också jag) överens om att den globala temperaturen stiger och att det är viktigt att arbeta för att koldioxutsläppen minskar och på lite sikt upphör. Däremot finns väldigt olika syn på om en klimatkatastrof står för dörren och mänsklighetens existens är hotad.

Svara

2022-11-29 17:05   Rolleohm

Mycket bra redovisat.

Besvara

Svar från Khalad 2022-11-29 18:46

Tack Roland!

Svara

2022-11-29 21:07   gunte

Intressant detta..
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från Khalad 2022-11-29 21:50

Tack för kommentar Gunte :-)

Svara

2022-12-03 11:08   Måns H

Jättefin regnbågsbild! Fint landskap, man ser regnbågen, blått inåt, anar en sekundär regnbåge uppe t h, blått utåt, väldigt tydlig skillnad i ljushet innanför och utanför regnbågen, radiella "ekrar", och som bonus gässen.

Besvara

Svar från Khalad 2022-12-03 13:16

Tack Måns. Populär historia hade hört av sig till David om otillåten publicering av deras artikel, jag trodde det var ok eftersom jag angett källan noga. David avpublicerats artikeln och hörde av sig till mig. På Davids förslag tog jag bort artiklarna och nöjde mig med referenserna. Därmed behövde jag byta bild också. Bra att veta att David tycker det är ok med diskussionsinlägg, han tyckte bloggen gärna skulle vara kvar eftersom det fanns många intressanta kommentarer.
Min nya bild är tagen uppe vid Kvismaren i mitten av september med stora plogar av gäss och tranor, perfekt när regnbågen visade sig.

Svara

Måns H 2022-12-03 16:56

Jag läste ju texten med intresse men skrev inget, du och Peter Hennig känner redan till min uppfattning. Den hade med fördel fått stå kvar. Tidningen hade väl inte heller forskat själv utan använt befintliga källor.

Men man får väl acceptera att dom kontaktat David och gjort upp i godo.

Kvismaren! Min bästa regnbågsbild och även bästa bild togs i grannaskapet, utanför Odensbacken. Fast det är ju en sån där vindsnurra på den bilden.

Svara