Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd
GULDÅREN 1850 -1900
***
Minnet är kort, dessutom minns dom flesta av oss bara det vi vill minnas. Extremväder är en devalverad och mkt uttjatad term. Vilka tror ni höll reda på extremvädren ute i världen - säg Afrika, Asien och Sydamerika före år 1900? Före datorns, TVns och radions entré? Här hemma kan man dock hitta ett och annat.
Mellan åren 1850 och början av andra världskriget 1914 flyttade ungefär en miljon svenskar till USA, mer än en femtedel av Sveriges befolkning. Eftersom det var missväxt pga av kyla och torka var denna emigration klimatrelaterad med dagens språkbruk. Perioden 1850 - 1900 är utgångspunkt för alla svenska betraktelser om klimatet, det jämförelseklimat som alla miljövänner verkar vilja tillbaka till, och är det "normalklimat" som alla svenska temperaturutvecklingskurvor startar med. Svält och fattigdom var vanligt, om än åren 1867-69 var extrema. Stormfloden 1872 var vidare den värsta någonsin i Östersjön. 2022 talar vi ideligen om extremväder och man planerar redan skyddsvallar i södra Skåne eftersom havsnivån har stigit 2,5 dm sedan år 1900. 1872 steg vattnet längs Östersjöns södra kuster med upp till 3 meter. 1872 var det de facto extremväder i södra Östersjön.
Det hårda klimatet gällde naturligtvis inte bara Sverige, perioden 1350 till 1850 kallas globalt lilla istiden. Så här skriver Wikipedia "Tre särskilt kalla perioder kan urskiljas: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880. Varmare intervall inföll mellan dessa kalla perioder. Globalt sett kan det kallaste århundradet under lilla istiden, 1600-talet, ha varit omkring 1 °C kallare än temperaturen under 1900-talet, men i vissa regioner var nedkylningen betydligt större medan den var mindre i andra. I Alaska, Skandinavien och i Alperna var det 2 °C kallare än idag. I Karibiska havet var ytvattnet 2–3 °C kallare under lilla istiden än det är idag medan skillnaden var mindre i Sargassohavet. Nedkylningen utanför Mauretaniens kust var minst lika stor som den i Karibiska havet."
För att få lite känsla för hur det faktiskt kunde vara att leva i Sverigeunder detta "normalklimat" refererar jag till
1 Hungeråren som formade Sverige, Magnus Västerbro, Populär Historia 22 april 2020. Artikel är baserad på Magnus Västerbros bok Svälten. Hungeråren som formade Sverige och som röstades fram som Årets bok 2018 av nättidningen Svensk Historias läsare.
2 Stormfloden 1872 Sveriges Radio tisdagen den 15 nov 2022 kl 14.04
För info: Vi har nu haft ca 1,1 graders uppgång sedan andra halvan av 1800-talet.
*
*
***
Inlagt 2022-11-29 12:37 |
Läst 1106 ggr. |
Permalink
Dessvärre tror jag inte att klimatalarmisterna har lust att ta del av fakta. Dom vill vara kvar i sin religion - och det får dom väl, vi har religionsfrihet i Sverige.
Jag är också rätt övertygad om att de som kallas alarmister precis som alla andra skulle önska att det gick att leva som vanligt utan konsekvenser. Jag skulle tycka det var underbart om det gick att flyga, åka bil och slösa el hur som helst, så jag har kanske lite annan syn på vem som inte tar del av fakta.
Det är ju bara det att denna usla period ofta används som jämförelseperiod för Sverige, dvs man tycker tydligen inte att andra ”normala” perioder räcker utan tar till en där befolkningen började fly landet.
SMHI var alldeles nyligen i farten och valde den perioden som blåser upp temperaturökningen: https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/observerad-klimatforandring-i-sverige-1860-2021-1.189738
Begrunda början av Uppsala-serien jämfört med den valda perioden:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2848.1661329599!/image/temp_ar_uppsala_2021.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_ar_uppsala_2021.png
Det har betydelse vilken jämförelseperiod man väljer för utfallet, även om serien ändå uppvisar en ökning. Några enstaka år rör det sig inte om, utan perioden under andra halvan av 1800-talet var särskilt kylig, med känt resultat. Det riktas gärna anklagelser om ”cherrypicking” hos ”klimatförnekare”, men ”alarmisterna” undergräver ju sin egen trovärdighet om de gör precis likadant.
I rapportens avsnitt "sammanfattning och diskussion" finns ett diagram med mätserier som sträcker som från 1675, bland annat en mycket lång mätserie från England, som också pekar på en tydlig uppvärmning de senaste decennierna.
I samma avsnitt konstaterar SMHI också att "...1870-talet sticker som kallt och 1930-talet som relativt varmt".
Det finns många partiska inlägg i klimatdiskussionen (åt båda håll), men jag har svårt att se SMHI-rapporten som alarmistisk eller med en agenda att blåsa upp temperaturökningen. Den valda perioden ger sannolikt en något högre temperaturökningen men rapporten redovisar tydligt vilka mätdata som valts och varför. Och det framgår även av rapporten att vädret periodvis är kallare och varmare, men att detta inte påverkar slutsatsen att det har skett en temperaturhöjning.
/F
/B
Som någon som jobbar i media, inte sällan med klimatrelaterade jobb, har jag haft förmånen att träffa en hel del forskare som arbetar i relevanta ämnen, och jag kan då inte påminna mig att jag träffat någon som tonat ner allvaret i frågan. För varenda infrastrukturprojekt stärker man upp motståndskraften mot allt kraftigare oväder.
Jag måste också säga att jag inte alls håller med om att vi skulle vara särskilt sensationslystna, och ser inte riktigt hur det här är en höger-/vänsterfråga. Det är ju populärt att vagt hävda att pressen är styrd av någon sorts rabiat vänsterideologi, men det råder ju sannerligen ingen brist på medier som skriver om samhällsfrågor ur näringslivets perspektiv.
Min upplevelse är att de flesta som faktiskt lever och arbetar i områden som påverkas av klimatförändringar ser det som helt självklart att vi står inför ett allvarligt problem, och att det kommer innebära en enorm kostnad, som vi antingen tar nu eller senare. Ett näringslivsperspektiv på frågan kan ju också vara att vi måste satsa nu, eftersom det blir dyrare och dyrare att vänta.
Ett exempel på vad jag menar plockat ur högen:
https://www.congress.gov/116/meeting/house/109979/witnesses/HHRG-116-PW07-Wstate-PhillipsA-20190925.pdf
HaD/Gunte..
Min nya bild är tagen uppe vid Kvismaren i mitten av september med stora plogar av gäss och tranor, perfekt när regnbågen visade sig.
Men man får väl acceptera att dom kontaktat David och gjort upp i godo.
Kvismaren! Min bästa regnbågsbild och även bästa bild togs i grannaskapet, utanför Odensbacken. Fast det är ju en sån där vindsnurra på den bilden.