BEVARE MIG (OSS?) FÖR DET PERFEKTA
***
Ibland tänker jag att jag inte borde tycka till om foto och bilder - amatör och autodidakt som jag är, dessutom rätt konventionell i både motivval och bildstil, kanske en smula gammalmodig rentav. Jag tänker att det är lätt att uppfatta min kritik mot sånt jag inte riktigt gillar som ett slags egenförsvar, att jag ogillar sånt som får uppmärksamhet men som jag inte själv kan göra. Kanske finns det ett sånt inslag, inte vet jag. Men såklart har jag också rätt att tycka, allrahelst som jag med stor bestämdhet och lika stor ihärdighet hävdar att all bilduppfattning är personlig, subjektiv.
. *
Det jag tänker på idag är utvecklingen mot allt mer tekniskt perfekta bilder med superskärpa, gnistrande intensitet och färger som, ja, jag vet inte riktigt. Låt mig på en gång säga att jag inte ser så mkt av dom här på FS, men desto mer om jag studerar bildflödet på Instagram eller Nordiska Fotoklubben för att inte tala om alla fototidskrifter, Fotosidan Magasin inkluderat. För mig är det så att bilderna liksom dör i samma grad som dom blir alltmer perfekta. Också jag kan i första ögonblicket imponeras av sådana bilder men jag skulle aldrig vilja ha en sån bild på väggen hemma. En "perfekt" bild är avslutad, färdig, det finns inget att tillägga och inget att fantisera eller drömma om och framstår därför som död. Livet är både frodigt och färgrikt, men alltid på väg och under förändring och aldrig perfekt, aldrig färdigt.
*
För säkerhets skull lägger jag gärna till att oskärpa i sig inte gör en bild "bra", lika lite som skärpa förstör en bild med budskap och innehåll.Och jag talar inte bara om skärpa, jag talar om när det tekniskt perfekta blir viktigare än innehållet,"budskapet" i bilden.
*
Och mina egna bilder då? Jag försöker berätta om mitt eget, ganska vanliga, liv och om vad jag känner och inte så enkelt kan beskriva i ord. I tron att det är det egna, det personliga och subjektiva som egentligen är det allmänmänskliga.
*
***
Din bild har "själ" och ett uttryck. Riktigt skön!
Hälsningar, Bjarne
Samtidigt är det ju så att de bilder man älskar mest kanske inte är perfekta, det är ögonblicket man fångade eller sammanhanget den togs i som gör den bra. Eller ett motiv som man gillar.
Alltid intressant att läsa dina tankar och funderingar.
/ Peter
Detta är ju enkla grundomständigheter - och den här diskussionen har vi sett "tusen" gånger tidigare.
Jag känner sympati med dina avslutande ord. Håller man sig till det så går det nog rätt bra.
Hälsn!
//GöranR
Mv/Gunte..