UR FAS MED TIDEN? - SKRYMT OCH SÅNT

***

Klockan är en minut över nio på kvällen och solen kastar långa skuggor över våtmarken där rördrommen gömmer sig, säkert därinne i den gulnade bladvassen nånstans. Jag har suttit här nästan två timmar utan att se en skymt av den, men jag hör den med jämna mellanrum. I går kväll hördes den ända upp till oss, säkert drygt en kilometer bort fågelvägen. Och jag känner mig nöjd med att höra den, den förblir mer hemlighetsfull så. Att det ljudet faktiskt kommer från en fågel är nästan osannolikt, det passar bättre i historier och berättelser om skrymt och sånt nu när skuggorna blir långa. 

*

Men det finns ingen plats för såna historier längre. Historier som ger plats för fantasier och rädslor, historier som knyter samman naturen och människorna, historier som knyter samman oss med de gamle. Över huvud taget är det mycket som inte får plats längre - eftertanke tex. Och långsamhet. Och inte minst vardaglighet. Det som inte är häftigt har inget värde. Jovisst, när man sitter två och två och pratar, eller tre och tre då (tre=några stycken). Men i media existerar inget sånt. För varje år som går får jag allt större känsla av hur enormt gapet är mellan hur man tidigare  levde, fram till för drygt hundra år sen, och nu. 

*

Säkert påverkar den känslan mina motivval. Jag gillar den alldeles vanliga landsbygden, naturen som finns där runt om, hela tiden. Och precis innan jag gick från våtmarken där mellan Barken och Saxesjön tog jag en bild på skogskanten som går ända fram till vassen. Utan rördrom.  

*

*

***

2019-06-01 15:38   Bob Bovin

Hej,
Så sant. Alldagligheten duger inte längre.
Ha det gott
Bob

Besvara

Svar från Khalad 2019-06-01 22:51

Så är det, tack Bob!/ Björn T

Svara

2019-06-01 16:01   Bjarne

Fantastiskt vacker bild, vilket ljus! Det är fint med ridåer med blandade träd.

Det ligger mycket i det du skriver om att allt måste gå fort idag, och det är mycket lätt att dras med i det. "Digitaliseringen", som egentligen är hjälpmedel för att göra saker lättare, tror jag också driver upp tempot. Jag hörde härom dagen att runt dubbelt så många dör av stress som av trafikolyckor.

Hälsningar, Bjarne

Besvara

Svar från Khalad 2019-06-01 22:52

Roligt att du gillar bilden, tack Bjarne! Och stress, framförallt den negativa stressen skördar nog sina offer!/ Björn T

Svara

2019-06-01 16:21   ehrsa

Fin text, och jag håller med dig när det gäller media där tycks det hela tiden vara så att det ska gå snabbare, och 'mer' och 'mer' hela tiden.. det är därför jag valt bort så kallade sociala medier.. vet inte om Fotosidan räknas till sociala medier.. i så fall så är jag ju med där, men det räcker gott! Det är foton som är intressant här och lockar till viss del, men det kan bli för mycket av det också.. blir lätt uttråkad kan jag känna ibland.. Även fast jag bor innanför 'tullarna' i Stockholm så uppskattar jag mycket 'långsamheten' som ändå finns också här, jag njuter av stillheten som finns likaväl som jag njuter av Tornseglarnas svirrande när dom flyger förbi i hiskelig fart nu varje kväll.. Om man bara lämnar city och Gamla Stan så är det riktigt lugnt här.. Men jag har aldrig hört nån Rördrom här.. :-) Så välkommen till klubben 'vi som hör Rördrom men sällan ser dom'.. Jag har hört den flera gånger på annan ort, men jag tror att jag bara har sett den en enda gång..
Hälsn!

Besvara

Svar från Khalad 2019-06-01 22:58

Tack för det Jan! Säkert finns långsamheten här och där också i storstäderna även om det känns som jäktet och tidsstressen tar över hand för det mesta. Och det händer ju på landet också ibland, det är bara naturen i sig själv som aldrig stressar (eller hur var det med förra sommarens torka och det intensiva aspfröandet i nyss.......?). Hälsningar/ Björn T

Svara

2019-06-01 18:13   Stican

En mycket fin bild hur ljuset skiftar olika mellan barr och lövskog, och en text som manar till eftertanke och jag passar säkert in i långsamheten och vardagligheten, för jag tar numera dagen som den kommer, och jag gillar ditt resonemang för det stämmer väl in på min nuvarande livssituation.
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från Khalad 2019-06-01 22:57

Tack för det Jan! Säkert finns långsamheten här och där också i storstäderna även om det känns som jäktet och tidsstressen tar över hand för det mesta. Och det händer ju på landet också ibland, det är bara naturen i sig själv som aldrig stressar (eller hur var det med förra sommarens torka och det intensiva aspfröandet i nyss.......?). Hälsningar/ Björn T

Svara

2019-06-01 20:15   mombasa

Mycket fin text som sammanfattar en hel del. Jag undrar ibland över om den nya generationen kan erfara den lyckan som finns i en tornseglares svirr. Kanske. man ska inte ta saker för givet. Rördrommen har jag nog bara hört en gång. I en vass utanför Adelsö Mälaren. Vi var på väg sydvart genom Södertälje och vidare ner mot Arkösund och över till Gotland. Men det är en annan historia.
Lev gott i långsamheten.
Gunna rS

Besvara

Svar från Khalad 2019-06-01 23:02

Tack för det Gunnar! Nu, liksom då, finns säkert olika förhållningssätt. Men jag tror kanske det var fler som uppfattade naturen då än det är nu, i alla fall förhållandevis. Hälsningar/ Björn T

Svara

2019-06-01 20:38   gunte

Jo det var då det..när man i några vänners lag eller med far och morfar och några flaskor starkt kunde sitta hela nätter igenom och lösa världsproblem.Varvat med melankoliska skillingtryck kompat med gitarr, fiol och dragspel..det var tider de..
Kanske är det därför det fastnar motiv ibland som inte är självklara utan har något bakomliggande och dolt som måste fantiseras fram..
Vacker skogsfond på bilden..
Mv/Gunte..

Besvara

Svar från Khalad 2019-06-01 23:04

Tack Gunte, allt ändras långsamt. Till det bättre eller sämre finns det ingen som vet......Hälsningar/ Björn T

Svara