Örnspaning del två
Snabbt, kanske allt för snabbt, la jag ut några av bilderna från vår örnspaning.
Som några av er vet, håller jag på att gå över till att fotografera i RAW, vilket bereder mig en del huvudbry. Dels tar det så lång tid, att gå genom bildmaterialet och dels tycker jag än så länge inte, att bilderna på något sätt är bättre än de jag hittills fått ut från kamerans jpegfiler.
Jag tycker nog tvärtom, att kamerans brusreducering blir avsevärt bättre än vad jag lyckas med. Skärpningen likaså. Men jag kanske lär mig....
Nu har jag i alla fall grovsorterat och hittat några fler bilder, som jag skulle vilja visa er.
Dels för att jag tycker, att de är rätt ok...men också tvärtemot, för att jag inte tycker, att de alls är så bra som jag önskat!
Låter det motsägelsefullt?
Ni kommer att förstå.
Först och främst: Upplevelsen av havsörnarna var häftig!
Därpå: Jag tycker inte, att bilderna som jag tog var i närheten av vad jag hoppats och också förväntat mig, även om några av dem i och för sig kanske kan anses vara vackra .
Alltså for vi dagen därpå åter ut till platsen för upplevelsen.
När vi anlände såg vi snabbt, att det inte fanns några fåglar i vaken.
En bit därifrån låg dock några gräsänder och ytterligare lite längre bort några viggar.
Ingen mat inga örnar, suckade vi, medan jag riggade upp min utrustning.
Vi väntade.
Några änder landade i vaken och snart anslöt sig fler.
YES! Sa vi. Nu är det dukat! Ni är välkomna.
En flock gäss fyllde på.
Men inget hände.
Efter ett tag skymtades en skugga högt där uppe långt borta.
När den närmade sig, tyckte vi oss se en örn
men var det en havsörn?
Den cirklade runt och landade i ett träd på andra sidan sjön.
Kunde det vara en kungsörn? Men kungsörnar brukar väl inte jaga sjöfågel i vattnet? Det är åtminstone vad jag trodde mig veta. Nu skulle vi kanske få svaret.
Fler änder ankom, liksom gäss.
I stora mängder.
Vi väntade. Och frös.
Jag försökte roa mig med att fotografera de ankommande gässen med långa slutartider.
Då såg jag, att en ny örn närmade sig. Ja två!
Det var havsörnsparet.
De flög bort till trädet, där den presumtive kungsörnen satt och denne kände sig nog oönskad och lättade utan diskussion.
När jag kom hem och tittade på bilderna tyckte jag mig se en ung havsörn och alls ingen kungsörn.
Jag fortsatte med mitt lekande. Hela tiden med ett öga på trädet.
Örnarna satt kvar.
Änder kom och flög.
Gässen likaså.
Vi frös och det började skymma.
Gässen gav sig iväg.
Lugnet lägrade sig över sjön.
Till slut gav vi upp och tänkte, att havsörnarna nog intagit sin lunch någon annanstans innan vi kom och inte var hungriga.
Så vi packade ihop våra pinaler och konstaterade, att vi troligen haft en himla tur dagen dessförinnan.
Men skam den som ger sig.
Vi kommer tillbaka!
Tillbaka också till mitt resonemang om dåliga bilder. Jag beklagar mig inte över bildernas kvalitet för att gnälla eller söka gillande. Bilderna dag 1 var tekniskt undermåliga. Jämför bara med bilderna på gässen (de skarpa!). Avståndet är detsamma som på örnbilderna. Inte heller dessa är något underverk men minimum för vad jag vill ha. Anledningen till att jag både lägger ut de dåliga och ondgör mig över dem är helt enkelt, att jag djäklar anamma ska lyckas få till det lite bättre. Och mitt bloggande är en del av den utvecklingen.
Jag inser naturligtvis, att bilder tagna med mina förutsättningar aldrig kan mäta sig i skärpa med bilder tagna på kort avstånd men de kan bli mycket bättre.
Jag har heller inget emot oskarpa eller brusiga bilder.
Tvärtom gillar jag bilder med en lätt målerisk touch och försöker ofta åstadkomma detta medvetet.
MEN jag vill själv kunna avgöra om respektive när bilderna ska vara det ena eller det andra.
Därav mitt missnöje
och detta dubbelt oskarpa inlägg...
Ett inlägg, som skrevs direkt efter det förra men som blivit liggande.
Främst för att jag själv hör hur gnällig jag kan uppfattas som.
Och det vill jag inte.
Men genom att uttrycka min besvikelse och mitt missnöje tar jag ett steg mot att komma vidare.
Att fortsätta blogga med det opublicerade inlägget funkade heller inte.
Det kändes som om jag rivit ut några sidor och att fortsättningen hängde löst.
Så här kom det ändå.
Skriver om
Innehållskategorier
- Intresse - Barn
- Intresse - Macro
- Intresse - Vilda djur
- Intresse - Växter, insekter, naturdetalj
Arkiv
Kategorier
- Bildjournalistik
- Intresse - Arkitektur
- Intresse - Barn
- Intresse - Bilddagbok
- Intresse - Bröllop
- Intresse - Digital efterbehandling
- Intresse - Gatufoto
- Intresse - Husdjur / Tamdjur
- Intresse - Landskap
- Intresse - Macro
- Intresse - Porträtt
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Resefoto
- Intresse - Sport / Motorsport
- Intresse - Vilda djur
- Intresse - Växter, insekter, naturdetalj
- Teknik - Makro
Ha en skön dag!
Ha en bra dag du också!
Eva
På't igen vetja!
Arne
Tack för din kommentar och du kan vara förvissad om att jag ger järnet för att uppnå det jag vill!
Eva
Ha det gott. MVH Anita
Jag tackar för din kommentar och önskar dig en fortsatt bra vecka!
Eva
De oskarpa gässen känns däremot overkliga i mina ögon :-)
Tack för din kommentar, som kanske egentligen hade förtjänat ett mycket längre svar.
Eva
Sten
Eva
Hälsningar Lena
Det är förstås fullt möjligt, att du har rätt angående mina förhoppningar om RAW men i åratal har jag fått höra, vilket lyft det skulle innebära, om jag bara gick över till RAW. Nu upplever jag det som om jpegfilerna faktisk är överlägsna, vilket säkert kan tillskrivas det faktum, att jag ännu inte behärskar konsten att utnyttja möjligheterna till fullo. När man börjar med något nytt blir resultatet ofta lite sämre än tidigare. Förhoppningsvis övergående men det är bara att jobba vidare. Och ni som läser min blogg får stå ut med både mina funderingar, tvivel och varierande bildkvalitet.
Ha det bra!
Eva
Eva
Ha det gott!
Eva
Hälsn!
Tack!
Eva
Man kan kanske inte trolla bort dåliga förutsättningar som dåligt ljus och långt avstånd men man måste kunna erkänna, att resultatet kunde ha blivit bättre. Inte minst för att bli bättre. Om det inte funnits utrymme för utveckling hade det varit mindre kul.
Ha det bra du ock!
Eva
Hälsningar/ Björn T
Så de bilder du nämner är jag faktiskt nöjd med. Även om de inte är perfekta. De förmedlar det jag vill och jag tycker själv, att flera av dem är riktigt vackra. Om jag ska vara riktigt gnetig, så kunde det väl kanske varit liite mer skärpa på någon av panoreringsbilderna men som helhet är jag ändå nöjd med just dem och hade med dem i inlägget av flera skäl. Dels för att göra inlägget mer varierat och dels för att förmedla känslan av hur de svepte fram över skogen och sjön. Allt medan jag stod på helspänn och höll koll på örnarna i trädet på andra sidan sjön. I min ursprugliga text ingick, att jag också ville visa, att jag alls inte har något mot att bilder är oskarpa och ofta medvetet försöker åstadkomma oskärpa på ett eller annat sätt, vilket jag också ville framhäva med bilderna i inlägget. Kanske var det dumt att kapa i texten och jag får skylla mig själv om jag varit otydlig men bilderna av de jagande örnarna (inklusive de sex första bilderna i detta inläggg), dvs de, som jag var så missnöjd med togs dag ett. Mitt missnöje handlar helt om dessa örnbilder. Sedan har vi återvänt några gånger och detta inlägg handlar framför allt om dag två, även om det inledande resonemanget är en fortsättning på det första av de två örninläggen. Vid våra senare besök har örnarna flugit direkt till trädet och sedan stannat kvar där och då har det inte hjälpt, att jag varit bättre rustad för uppgiften.
Men min grundinställning är ändå, att jobba mot att allt, som kan bli bättre också ska bli det...
Att vara nöjd är för mig detsamma som att vara mätt och det gynnar ingen utveckling och för mig går skapande och utveckling hand i hand. Båda är också lustfyllda, så ord som 'jobb, och 'kamp' känns egentligen fel i sammanhanget. Mitt 'gnälliga missnöje' är mer som en sporrande morot på vägen mot något, som jag inte kan definiera men som jag tror ska ge mig ännu mer glädje.
Ha det gott!
Eva