Så som jag ser det
Marsmorgon när den är som bäst.
Kamera med macroobjektiv monterat, fika i ryggan, Prillan och en vacker och skön morgon i bokskogen. Så mycket bättre än så blir inte en dag, i vart fall inte om ni frågar mig. Dagens inlägg skvallrar starkt om min vurm för det lilla, det som vi trampar på men som kan bjuda på så mycket vackert. Det gäller bara att ta det lite varligt, gå ned på huk eller som jag oftast gör - lägga sig platt på mage för att upptäcka och skönja den lågt stående solens fantastiska ljus förvandla det lilla landskapet till skönhet öve det vanliga. Ta dig lite tid att titta på bilderna och tänk dig att du själv ligger på mage i bokskogen och får uppleva detta.
Frost i soluppgången.
Morgonljuset.
Morgonljuset.
Morgonljuset.
Is(droppar).
Sporer.
Vända mot solen.
Gammalt och nytt.
Scilla.
Magnolia.
Följeslagaren Prillan.
Ny följeslagare gör oss sällskap i boklskogen
Tog med min gode vän Akke Lundh till bokskogen idag. Han är hängiven fotograf, omåttligt förtjust i Prillan (fickan full av godis) och numera också älskare av bokskogen. Vi hade en fantastisk förmiddag tillsammans. Vi var på plats före sju då frosten ännu bet i skinnet men det dröjde inte länge innan både vantar och mössa åkte av när marssolen steg och höjde temperaturen åtskilliga grader. Sällan smakar kaffet så gott som på en stubbe i bokskogen med solen lysande i ansiktet. "Det har då sannerligen riktigt kvalitetstid", sa Akke och det blev jag väldigt glad för. Tror minsann att Prillan och jag fått en ny följeslagare på äventyren i bokskogen. Trevligt. Vi tjatade inte enbart utan hann med att fota lite också och här kommer något från dagen:
Livet i bokskogen
Tro det eller ej men bokskogen fick ett besök idag också. Och nu bar det iväg till det nyfunna området som jag blivit så förtjust i. Området är väl i sig kanske inte så märkvärdigt med det jag tjusas av är all den fallna och murkna boken som bidrar så till den biologiskla mångfalden. Vi, Prillan och jag, strosade runt och njöt i vårsolen ackompanjerat till riklig fågelsång. Livet blir inte bättre. Så här ser det just nu ut i mitt favoritområde. (Klicka på bilden för större bild och klicka sedan på pilen till höger för att bläddra vidare).
Morgonstund har guld i mund
Nu går det inte längre att ligga och dra sig på mornarna. Så när kära hustrun beger sig till jobbet i soluppgången tar jag fotoryggan och Prillan och drar ut i naturen. Bokskogen, som ni vid det här laget förstått, har en särskild plats i mitt hjärta och som om bilen vore programmerad rattar den oss nästan alltid till Åkulla bokskogar. Tråkigt kanske någon tycker. Sanningen är den att Åkulla bokskogar erbjuder en stor variation av biotoper och det finns alltid, alltid, något nytt att upptäcka. Den här morgonen och soluppgången var magiskt vacker och njutbar. Prillan kan också konsten att njuta av vårvintersolen. Här så några bilder från morgonen.