Ännu håller bogskogen färgen

Ofrivilligt har jag tvingats hålla mig inne och i stillhet några dagar. Men lite penicillin gör underverk åt bakterierna och idag kunde jag bara inte hålla mig. Vädret såg lovande ut och jag måste se hur det står till i bokskogen och den lilla bäcken. Det har ju blåst en del och även kommit lite regn så naturen har skiftat i utseende och intensitet.

Det är förvånande hur färgrikt det fortfarande ändå är i bokskogen. Det är glesare mellan löven i trädkronorna men färgen finns där om än inte lika intensiv som tidigare. Den lite mattare färgskalan är ganska tilltalande, ger ett behagligt lugn på något sätt. Skogsbäcken har fått nytt liv. Regnandet har ökat på flödet och nu porlar det så det hörs och det inger också ett lugn.

Så med de här bilderna från Dagsås och Åkulla bokskogar önskar jag er en trevlig helg. Sjäv laddar jag för Planketutställningen i morgon i Varberg som sker i samband med kulturevenemanget "Kultur dag&natt".

Respekt.

Än finns det liv.

Full fart i bäcken.

Lövsamlare.

Ensam är stark.

Intill bäckkanten.

Bokskogsreservat.

En massa löv och kärleken till en bäck

Gråväder är alls inte så dumt fotoväder. Nu har en hel del löv fallit och det letar sig lite ljus ned till den lilla skogsbäcken som jag så ofta återkommer till. Det kan tyckas vara ganska tråkigt och enahanda att återkomma till samma bäck gång efter gång. Men så är det inte. Den har sin tjusning vid varje tillfälle, dess omgivning förändras vilket förändrar ljuset, vattenflödet varierar liksom att var årstid sätter sin prägel på bäcken. Det är fascinerande att vid varje besök försöka komma hem med bilder som inte är tagna tidigare. Det är en utmaning och tar sin tid. Trots att sträckan där jag mestadels håller till är väldigt kort, kortare än 100 meter, lägger jag ofta ett par timmar, ibland mer, vid ån vid varje besök. Om våren är här ljuvligt, att höra och se bäckens porlande ackompanjerat av fågelsång är bättre än vilken konsert som helst. Ja, det är nåt att se fram emot. Men först ska den vackra hösten övergå i vinter då bäcken med sina isformationer också lockar till fototillfällen. Tills dess några bilder från förmiddagen.

Lönnlöv.

Boklöv.

Lövblandning.

Dekoration.

Småforsarna möts.

Installation.

Lövrace.

Runt kröken.

En kommentar som värmer i hjärtat.

Jag får precis syn på en kommentar på mitt senaste blogginlägg och blir väldigt glad. Så glad att jag inte vill undanhålla er inlägget "Hej Bengt! Vilka undersköna bilder! Jag föll också pladask, speciellt för den sista, som inte bara är vacker och stämningsfull utan också ger fantasin spelrum. Är det inte stora djur, som är på väg tillbaka ner i vattnet? Igen. Jag har tittat på Patriks kursutbud och var sugen på just den här men man kan ju inte få allt. Däremot fick jag en superfin naturupplevelse i veckan tack vare dig och din blogg. Har beundrat dina bilder från Sumpafallen, som jag aldrig hört talas om tidigare, så vi beslöt oss för att åka dit (som skåning är jag ju inte direkt bortskämd med forsande vatten) och vi blev rikligen belönade. Det blir helt klart fler besök. Tack!

Underbart, så ska blogginlägg fungera men det krävdes runt 125 inlägg innan en sådan kommentar kom. Det gäller att inte ge upp. Nu en hel drös höstbilder från den senaste veckan. Som vanligt; klicka på bilderna för större bild och bläddra vidare via den lilla pilen till höger.

Björkängs havsbad.

Strandpromenaden vid Varbergs fästning.

Träslövsläge.

Skrivareklippan i Varberg.

Bortom Björketorp i Marks kommun.

Bortom Björketorp i Marks kommun.

Ytterligare en från Marks kommun.

Bäcken i bokskogen.

Skärsjön vid Skärbäck.

Fallfrukt.

Valasjön.

Åkulla bokskogar.

Bäcken i bokskogen.

Sumpafallen.

Löv om hösten.

Löv om hösten.

Sumpafallen.

Inspirationen åter efter kurs med Patrik Larsson

Inspiration är ett absolut måste för att lyckas ta bra bilder. Saknas inspirationen blir det inga bilder, på sin höjd halvtaskiga kort. Så är det för mig och när inspirationen saknas låter jag bli att fotografera, det går helt enkelt inte att tvinga fram inspiration. Men det går att ge den en knuff på vägen så att den snabbare infinner sig. Ett sätt är att gå på kurs, lära sig lite nytt, träffa nya människor och ta del av andras erfarenheter och kunskaper. "Allt om kustfoto" arrangerades av erkänt skicklige Patrik Larsson som håller i en lång rad av olika fotokurser och har producerat utbidningsmateriel, bland annat för Moderskeppet i Jönköping. Så det var som att träffa på en gammal vän när vi sågs i Smögen där kursen hölls, jag har sett och hört honom mycket framför datorn när jag bland annat försökt lära mig programmet Lightroom.

Efter tre dygn tillsammans med Patrik och sex goa kurskamrater, Karin från Malmö, Sten från Södertälje, Janne från Älvkarleby, Kåre från Oslo och Roger från Göteborg,  kan jag ett eller två snäpp mer om kustfotografering, Lightroom har jag fått en djupare inblick i och en liten, liten hint om vad Photoshop kan åstadkomma med en skicklig bildbehandlare vid spakarna.

Gott med en hobby där det hela tiden finns mer att lära och nya motiv att upptäcka. Här är några bilder från kursdagarna, några från Smögen, andra från Ramsvikslandet (Fykan) några kilometer norrut.

Jag kan varmt rekommendera Patrik Larsson liksom fiskekrogen Göstas i Smögen. Makrillvikens vandrarhem i Smögen, där vi bodde, går heller inte av för hackor.

Solen värmer skönt men, men...

Det är lätt att köra på i gamla hjulspår. Det blev jag varse idag när jag tillsammans med gode vännen Christer Larsson besökte Sumpafallen. Vi mötte ett gäng från Varberg som guidades av Christer Andersson, också det en god vän, och han utbrast "Har du mantalsskrivit dig här?".

Jo, det har blivit några turer till Sumpafallen i höst och det är en otroligt naturskön och vacker plats som alltid har något till en törstande fågelskådare och naturfotograf. Nu är vattenståndet lägre än vad jag någonsin sett tidigare och det ger nya fotomöjligheter. Men solen, solen. Visst, den värmer skönt men försvårar fotograferingen väldigt snabbt med det hårda ljus den skapar. Vi var på plats redan klockan sju och fick jobba på bra för att få några bilder innan motljuset blev för starkt. Tacka vet jag en lätt mulen dag för fotografering vid Sumpafallen. Men oj, vad fikat satt gott i solen så inget ont utan att det har något gott med sig. 125 bilder hann det bli, de håller på att "kokas ned" och kanske blir det ett 30-tal kvar när jag är klar. Här är några från morgonen samt den sista i svartvitt från förra besöket.

Ekens grenverk skapar underbara formationer.

Under ytan.

Ensam.

Nya formationer i dagen.

Morgonljus.

Forsen.