Några funderingar - och bilder.

Kan det verkligen vara så att det är vår nu? Tillåt mig tvivla även om det är vårlikt, fåglarna sjunger, de första tranorna har kommit och krokusen blommar för fullt. Tänk att det bara är 25 februari, det är något som inte stämmer och det kan slå tillbaka surt i mars och april. Men det är bara att njuta så länge det varar.

I mina hemmamarker är det inte som förr. Fem stora vindkraftverk sätter sina spår i naturen och lika njutningsfull är inte promenaden i de markerna längre. Jo, jag vet att förnyelsebar energi är viktigt och där bidrar vindkraftsel med en del men för min del känns det mycket märkligt att kalla den för miljövänlig. Närboende vittnar om stora störningar i sin miljö och den som vill söka sig lite rekreation i skogen gör klokt i att välja ett område utan vindkraftsverk. Jag trodde ett tag att jag skulle vänja mig vid verken, liksom inte höra ljudet eller störas av vingarnas skuggbildning. Så har det tyvärr inte blivit och besöken där blir färre till förmån för outforskade områden. Inte fel det heller även om det är en stor saknad och längtan till som det var förr.

Nåväl, några bilder från dagen kommer här.

Bokskogen väntar på att få börja grönska.