Så som jag ser det

Kust, hav och natur. Därtill lite text som tillsammans med bilden blir intressant och kanske väcker tankar. Kanske överraskar jag någon gång med något annat än naturbilder. Det hoppas jag ni kan stå ut med.

Sköna maj så jobbig du kan vara

Maj är en skön månad. Efterlängtad men kan samtidigt vara riktigt jobbig. Tidigt, tidigt innan solen gått upp drar koltrasten igång sin konsert. Det ska man ju inte klaga på, sämre musik kan man vakna till. Ishockey-VM i maj har jag svårt att smälta. Trots att Tre Kronor tog sig till final och ställdes mot självaste Lönnlöven blev dragningskraften till en skön majmorgon i skogen för stark. Ja, det vill säga att jag nöjde mig med första perioden, ställde klockan på fyra och intog sängläge. Livet består av prioriteringar, ibland tämligen enkla val men som igår lite svårare.

Nåväl, hustruns tjoande vid midnatt väckte mig för en stund och jag förstod att guldet var bärgat, vände mig och somnade om. Jisses vad ett väckarur kan skrälla och halvt skrämma ihjäl en. Morgonen såg lovande ut med en annalkande soluppgång och lite dimmor över landskapet. I skogen var fågelkonserten i full gång. Den av morgondaggen blöta räven blev paff över mötet, tittade osäkert på mig en stund innan den försvann i granplanteringen. På den lilla åkern åt ett par rådjur frukost i morgonsolen men försvann snabbt när de fick vittring av mig. I den lilla dammen en bit bort är det full fart på knipfamiljen. Elva små dunbollar har honan att ta hand om. De följer henne, ibland i en tätt sammansluten grupp men lika ofta som ett långt radband. Njutbart att se.

Vilken tur att jag stod över VM-finalen och fick uppleva detta istället, tänker jag och faktiskt småler lite. I bokskogen sjunger en grönsångare för full hals. Det är dunkelt, det täta lövverket släpper inte igenom mycket ljus. Grönsångaren är som tokig och sätter sig nån gång så nära att objektivets närgräns inte räcker till. Jag ryser lite lätt av stämningen som är magisk och vill egentligen inte hemåt. Men fyra timmars naturupplevelse får räcka för nu. En hare håller till på blomsterängen på hemvägen och bestämmer sig för att ta sikte på mig. I full karriär kommer jösse mot mig, daggblöt även den, och tvärvänder först på en meters avstånd.

Tack sköna maj för denna morgonen.

Postat 2017-05-22 17:24 | Läst 5189 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera