Säsongens sista blåsippor

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Alltså, jag hade bestämt att säsongens blåsippefotografering var slut och nu var det vitsippor som skulle stå i fokus. Men så av en tillfällighet hittade jag en kulle med massor av vitsippor - men också blåsippor. Jag har sett fräschare och vackrare blåsippor än dessa men kunde inte motstå dem och här är de - säsongens sista.

En dag bland fåglarna

Våren tycks ha tagit en liten paus, det är ganska kallt och mycket blåst. Det kan man välja att se positivt om man vill, våren exploderar inte och är över innan man hunnit njuta den. Växtligheten tar lite längre tid på sig, det finns fortfarande blåsippor att njuta och vitsipporna blommar flera veckor till. Blåsten idag fick mig dock att avstå blomfotografering för att istället göra ett tidigt morgonbesök vid Hornborgasjön och senare en mosse för att se om det fanns några orrar på plats. Sämre kan man ha det en fredag i april.

Viggpar.

Bland sothönsen...

... går det hett till...

... i striden om reviret...

... honorna.

Knölsvanen är inte välkommen till skrattmåsarnas häckningsö.

Skrattmåsar i luftstrid.

De svarthalsade doppingarna häckar gärna i skydd bland skrattmåsarna.

En dubbeltrast i mossens tall.

Orrhönan smyger bland mossens småtallar medan tuppen tog till vingarna.

Firar med ett besök bland vitsipporna

Ikväll kommer alla tre barnen hem för att fira hustrun som igår fyllde år. Ett gäng barnbarn är också med plus sonens beaglevalp Wilma. Räknar med fullt ös från första sekunden när Wilma drar igång kalaset med våra båda springer spaniels. Puhh...

I ottan var jag uppe och satte ett par surdegar, är det kalas så är det. Nybakt bröd till det grillade blir som grädde på moset. Under tiden degarna jäste passade jag på att få min sinnesro genom ett besök bland vitsipporna. Soluppgången skapade fint och spännande ljus på vitsipporna som hade en trög start då den lilla nattfrosten fått de rara blommorna att sjunka ihop ordentligt.

Då var det dags igen

Trodde kanske jag skulle ändra mitt beteende i år och hoppa över vitsippefotograferingen. För det saknas inte vitsippor på hårddiskarna, det är inte det som är problemet. Bokskogen har en särskild dragningskraft och när så de vackra vitsipporna börja blomma är det som förgjort. Jag måste bara dit och krypa bland dem och försöka fånga lite, lite av dess skönhet. Jag borde egentligen inte, ryggen är kass och knäna ännu sämre. Det är ingen bra kombination för en mackrofotograf som har de minsta av blommor som sina favoriter. Som tur är börjar det torka upp och det går utmärkt att lägga sig på rygg en stund och njuta av vårsolen. Den känslan, att ligga i bokskogens vitsippebacke och njuta av vårsolen är svårslagen. Riktigt lika nöjd är inte Prillan, hon fick stanna hemma och tittade med stora, bedjande ögon på mig när jag drog iväg. Hon får följa med imorgon.

Ibland är livet bra gott, som i eftermiddags när de här bilderna blev till

Magiskt ljus och dansande tranor.

Tillbringade några riktigt tidiga mornar under Påskhelgen vid Trandansen. Det är ett skådespel utöver det vanliga när närmare 20 000 tranor precis i gryningen kommer inseglande från sjön till matplatsen. Det är knappts ljus och de första tranorna ses bara som skuggor glidflyga samtidigt som de trumpetar på karaktäristiskt vis. Jag har varit med om skådespelet många gånger förr men står där likväl varje för att få uppleva det på nytt.Numera har tubkikaren ersatts av fotoutrustning och här följer ett urval av bilderna.